Agenda 2030 är en stark avsiktsförklaring: en mer hållbar och rättvis värld måste skapas och det relativt snabbt. Klimatförändringarna är i fokus och därmed det ekonomiska systemet.
Det måste bli så resurseffektivt som möjligt när det gäller låg klimatpåverkan. För att nå målet med en minskning av koldioxidutsläppen med 40 procent beräknar man en investering på ca 180 miljarder euro till år 2030. Privata kapitalflöden – investeringsinstitut, banker, pensionsfonder med flera – måste styras om till mer hållbara investeringar.
Gröna produkter i fokus
Begreppet ESG (Environmental, Social Governance) har lyfts upp på agendan för den finansiella marknaden. Alla ska kunna jämföras på ett likartat sätt för att få kalla sina produkter gröna. Ett led i det arbetet är EU:s taxonomiförordning, ett klassificeringssystem som gör det lättare att genomlysa miljömässigt hållbara investeringar. En annan förordning är frågan om disclosure, det vill säga att extern hållbarhetsinformation ska ges i själva investeringsprocessen och vara transparent. Med andra ord viktiga förordningar för investeringstunga bygg- och fastighetsbranschen.
EU klimatneutralt år 2050
Som avstamp för taxonomin har man sex grundregler: så lite klimatpåverkande åtgärder som möjligt, snabbhet i att anpassa sig för klimatförändringar, man ska skydda vatten- och havsmiljö, ställa om till cirkulär ekonomi, minimera föroreningar och se till att ens verksamhet främjar ekosystemet. För att som investeringsinstitut komma ifråga för gröna produkter måste man uppfylla en av grundreglerna samt inte tillfoga någon skada mot miljön i de övriga regler man inte uppfyller helt och hållet. På detta sätt tänker man sig att urskilja vilka ekonomiska aktiviteter som är hållbara och vilka som inte är det. Det högt satta målet är att EU ska bli den första klimatneutrala kontinenten till år 2050.
Taxonomi i flera delar
Inom bankvärlden har grön finansiering varit aktuellt under flera år. Taxonomiförordningen är en utveckling som går helt i linje med detta.
– Vi har arbetat med olika typer av grön finansiering under lång tid och utgångspunkten har ofta varit den kunskap, praxis och standard som utvecklats i kapitalmarknaden runt gröna obligationer. Taxonomin gör att det blir tydligare och samstämmiga kriterier inom EU, vilket många investerare efterfrågat, säger Tobias Lindbergh är styrelsemedlem i finansbranschens förening för hållbara investeringar, Swesif, och ansvarig för hållbar finansiering på Handelsbanken Debt Capital Markets.
Parallellt med utvecklingen av taxonomin har en annan arbetsgrupp utvecklat en EU- gemensam standard för gröna obligationer, vilket öppnar upp för så kallade ”EU Green Bonds”. Sammantaget kommer taxonomin och standarden för gröna obligationer att påverka hur exempelvis banker utformar sina gröna lån mot exempelvis fastigheter, menar Tobias Lindbergh.
Både taxonomin och standarden för gröna obligationer är utkast fortfarande, men ett par förslag i dessa kommer att ta tid att implementera, säger han.
– Exempelvis beskrivs att en ackrediterad motpart ska utföra en verifiering att villkoren är korrekta, men det kommer sannolikt ta tid innan denna process är etablerad. För att marknaden ska komma igång blir det sannolikt ett interrimsförfarande. En positiv förändring om förslaget går igenom är att det blir tydligare att även rörelsekostnader och budgetutgifter kan finansieras genom ”EU Green Bonds”, vilket skapar nya möjligheter.
EU:s intention är att privata kapitalflöden ska bli hållbara, och kan möjligen därmed bli en politisk fråga.
– Taxonomin och standarden för gröna obligationer har en god potential att öka tillströmningen av kapital till projekt och investeringar som positivt bidrar till en minskad klimatbelastning. Det är möjligt att olika incitament kan behöva kopplas till detta för att göra det mer attraktivt. Klimatförändringarna och andra hållbarhetsrisker påverkar tillgången till finansieringen redan idag. Taxonomin är en god start, även om mycket arbete återstår innan den implementerats, konstaterar Tobias Lindbergh.
Inte klart när starten går
I februari i år kom nya, bearbetade riktlinjer för taxonomiförordningen. De väntas antas under våren men när hela regelverket träder i kraft är ännu inte klargjort inom EU. Eventuellt redan 2021 men ingen vet riktigt exakt datum. Inom fastighetsbranschen har man varit uppmärksam på vad som händer under en relativt lång tid.
– Förslaget har kommit i såpass många tappningar att vi börjar känna oss rätt luttrade, säger Anna Denell, hållbarhetschef på Sveriges största fastighetsbolag Vasakronan, ägt av första till fjärde AP-fonden och därmed ett företag som är viktigt för pensionskapitalet.
Anna Denell
Från början låg fokus dessutom bara på energianvändningen i nybyggnation men i nuvarande version har man inkluderat även befintligt bestånd. Vasakronan har många utestående gröna obligationer och som förslaget ser ut just nu skulle bolagets projekt kvalificera sig i taxonomin, menar Anna Denell.
– När det gäller disclosureförordningen så gör vi redan det mesta av det den omfattar. I år gör vi vår elfte hållbarhetsårsredovisning, så där har vi på fötterna. En annan fråga är klimatriskanalyser, som kommit högt upp på agendan de senaste fem åren, både vid projektutveckling och vid förvärv. Men portföljen behöver ses över med de ögonen varje år, att välja att behålla en byggnad är även det ett investeringsbeslut.
Man räknar med att över en femtedel av den svenska obligationsmarknaden nu är grön. Att det genom taxonomin blir en standardisering och klarhet i vad som gäller för att kallas en hållbar investering är därför en utmärkt start, säger Anna Denell.
– Det kommer att driva klimatarbetet i rätt riktning.
Behövs bättre incitament
På Castellum, ett av Nordens största börsnoterade fastighetsägare och en av de stora utvecklarna av logistik- och kontorsytor, är man positiv till taxonomin.
– Vi har följt utvecklingen noga och tycker att det är en smart tanke med gemensamma riktlinjer, berättar Filip Elland, hållbarhetschef. Sedan kan vi önska att man flyttar fokus än mer från energieffektivitet till hela den komplexa frågan om koldioxidutsläpp. Bygg- och fastighetssektorn står för 21 procent av de utsläppen i Sverige men man måste komma ihåg att 75 procent av dem kommer från om- och nybyggnation.
Sett ur den aspekten är energianvändning inte det största problemet utan man måste arbeta för att väva in en minimering av koldioxidutsläppen, framhåller Filip Elland.
– Där ser vi att det kommer att behövas bättre villkor, incitament, för den gröna finansiering som taxonomin omfattar eftersom våra kostnader blir högre.
Hur kan man påverka i de projekt ni har? Hur arbetar ni med att få kunder att tänka i andra, längre perspektiv och ha klimatutmaningarna i fokus?
– Vi diskuterar mycket kring hur man kan skapa drivkrafter och ge bra alternativ. Genom att agera smart kan man visa, om vi tar ett exempel, att trästomme är vettigare än betongstomme utan att det behöver bli dyrare. Just nu är vi i en transformering, vi måste ställa om och påverka. Vi gör också scenarier kring klimatrisker. Vår senaste årsredovisning visar klart att vi inte kommer klara Parisavtalet om vi inte agerar bestämt. Men detta är en utmaning, också för att se hur nuvarande bestånd kan komma att vara värderat om tjugo-trettio år, avslutar Filip Elland.
