“I tuffare tider är det ännu viktigare att attrahera de bästa”

Annons

I en kris finns risk att strategiska utvecklingsprojekt, inom till exempel hållbarhet, stannar av och hamnar längre ner bland prioriteringarna. Men coronapandemin har visat att ett hållbarhetsfokus är viktigare än någonsin för att bli en långsiktig aktör som tar sig igenom krisen, menar Mattias Goldmann. Hållbart Byggande har pratat strategier, lärdomar och ledarskap med Swecos hållbarhetschef.

Hur har pandemin och den ekonomiska krisen påverkat hållbarhetsarbetet?

– Vi såg att i princip allt stannade av under en liten tid och sedan låg primärt fokus på att rädda utsatta branscher i ett första läge. Men det gav oss också möjligheten att se en chans till en grön återstart. Genom att trycka på pausknappen blir gröna stimulansåtgärder lättare att införa. Några av storföretagen som Ica och Sweco tog tillfället i akt och skärpte de egna åtagandena, det skickar viktiga signaler om hur viktigt klimatarbetet är. Att vara ledande inom hållbarhetsarbetet är en affärskritisk faktor och i ett pressat ekonomiskt läge blir det ännu tydligare. Är vi inte i framkant finns en risk att vi inte är duktiga nog för våra kunder och går miste om affären.

– Från politiskt håll har man också kunnat se hur en grön omstart kan formuleras. Regeringen Macron gav till exempel tydliga villkor för stödet till flyg- och bilindustrin. Air France får bara finansiell hjälp om de avstår från att trafikera sträckor där tåget tar mindre än 2.5 timmar och Renault förbinder sig att bygga långt fler elbilar för att få ta del av stöden. I flera europeiska städer har transportfrågan även blivit högaktuell där pandemin vänder upp och ner på agendan. De senaste åren har människor uppmanats till att resa kollektivt för miljöns skull. Med covid-19 är det ett socialt ansvarstagande att inte göra det. För att inte allt för många då ska välja bilen satsar större städer som Milano och Budapest på att bygga ut cykelbanor.

Hur ska man som hållbarhetschef, eller i annan ledarposition, tänka för att inte tappa kursen och kanske även övertyga andra om att klimatarbetet inte får stanna upp, till exempel om företaget anser att vissa andra prioriteringar krävs när ekonomin är pressad?

– När vi satte våra klimatmål på Sweco var det inte bara kunden eller klimatkrav som var utgångspunkten utan kanske framför allt våra nuvarande och kommande medarbetare. Ett ledande hållbarhetsarbete är en otroligt stark drivkraft för generation Greta och de nyutbildade ingenjörer och arkitekter som kommer ut på arbetsmarknaden. I tuffare tider är det ännu viktigare som arbetsgivare att attrahera de bästa och att få dem att stanna, och att vara ledande på hållbarhet är en nyckel.

Hur prövas arbetet för dig som hållbarhetschef i de här tiderna, skulle du säga?

– Det yttrar sig på flera sätt. Delvis är känslan för vad som kommer från politiskt håll viktigare, att förstå EU:s gröna giv och de gröna inslagen i kommande stadsbudget och vart vi är på väg inom klimat- och hållbarhetsarbetet. De goda tiderna har bytts ut till att resurserna nu används i stor utsträckning för att hålla ekonomin igång, så kostnadseffektivitet är a och o i hållbarhetsarbetet. Man behöver även förstå ett snabbt ändrat landskap i näringslivet som kommer urskilja de aktörer som ser krisen som en möjlighet. Branscher och företag som kan vända ett utsatt finansiellt läge till att satsa på hållbara, konkurrenskraftiga lösningar kommer att gå starkare ur detta. Krisen har också gjort att vi kommit varann närmare som medarbetare; när många arbetar hemma blir avståndet mellan våra 50 svenska kontor och de utländska kontoren inom Sweco Group mycket mindre. Kontoren i Bulgarien och Luleå blir plötsligt lika nära som Stockholmskontoret. Det ger på ett sätt bättre möjligheter att fånga upp tankar om hållbarhet men sätter samtidigt kommunikationen på prov.

Hur ska man tänka kring sitt ledarskap? Vilka egenskaper eller verktyg blir viktigare under en sådan här period?

– Lyssna på ambitionen att ta sig an den här utmaningen liksom stressen och oron över att sitta hemma. Se möjligheten att kanalisera det som sker till något positivt. Eftersom det korta utbytet av tankar vid kaffeapparaten eller i hissen uteblir, så får vi skapa andra sätt att stämma av. Samtidigt har tiden vi jobbat hemma och kopplat upp oss gjort att väldigt många medarbetare vet hur det ser ut hemma hos mig, det tror jag avdramatiserar relationen och underlättar för att ta upp hur man mår.

Vilka lärdomar tror du att vi kan – och framöver kommer kunna – dra av coronakrisen? Hur kan vi förvalta och ta vidare denna akuta och tillfälliga omställning till något mer långvarigt, som blir gynnsamt för klimatet?

– I samband med finanskrisen för tio år sedan skyndade vi vidare i samma ekorrhjul. Nu tror jag vi har fått en annan insikt i och med det här ofrivilliga andrummet. Låt oss utnyttja det till en nystart som är betydligt mer kopplad till hållbarhets- och klimatmålen. Vissa saker kommer nog att hända direkt. Restriktionerna har ju lett till bättre luftkvalitet i många städer och det förenklar satsningar på cyklar och elbilar. Pandemin har satt bostadssituationen i ett nytt ljus, delvis i förhållande till arbetslivet. Boendet är numera ett kontor till vardags och när vi planerar nya fastigheter behöver de kunna fungera som en arbetsyta också. Vi kommer också att ersätta många resor till konferenser och arbetsmöten med att koppla upp oss, vilket är utmärkt för klimatet. Andra saker blir stora utmaningar, som för kollektivtrafiken att få resenären att känna sig trygg. Och slutligen är det en del som skenbart återgår till det gamla, men där förändringen kommer längre fram. Som att kolkraftverket i Kina som stängdes ner i april, inte öppnades som en solcellspark i maj – det skiftet kommer snabbare tack vare corona, men det kommer inte över en natt.

Du har precis kommit ut med en bok, Klimatsynda! Så räddar vi planeten med lust, lättja, girighet. vrede, avund, högmod & frosseri. De senaste årens fokus i klimatdebatten har handlat om uppoffringar och försakelser. Men skuld och skam är fel taktik, vi måste göra det lustfyllt och lönsamt att ställa om, menar du. Hur kan bygg- och fastighetsbranschen applicera din tankemodell utifrån de sju dödssynderna och den tes du driver i boken?

– Fokus för Klimatsynda är att klimatarbetet går alltför sakta, och att skuld och skam inte har varit tillräckligt bra drivkrafter. Istället begår vi systematiskt de sju dödssynderna i klimatets tjänst! Inte minst på fastighetssidan har det inte alltid varit särskilt lustfyllt, lätt eller lönsamt att göra det som är bäst för klimatet, så här finns stor potential att göra bättre ifrån sig – och klimatet behöver det eftersom bygg- och fastighetssektorn står för så stor del av vår samlade klimatpåverkan.