Landskapen blir allt mer uppdelade av vägar och byggnader som gör det svårare för arter att sprida sig och försämrar deras livsvillkor. Många arter är hotade och nu kartlägger landets länsstyrelser värdefull natur och föreslår åtgärder i regionala handlingsplaner som ska binda ihop natur för att skapa fungerande livsmiljöer för växter och djur.
Grön infrastruktur är nätverk av natur som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur och till människors välbefinnande. Många arter är hotade och något som bland annat försämrar deras livsvillkor är att landskapen blir allt mer uppdelade av bland annat vägar och byggnader.
Till hösten 2018 ska alla landets 21 länsstyrelser, efter ett regeringsbeslut, ha tagit fram regionala handlingsplaner för grön infrastruktur. De ska ligga till grund för prioriteringar av insatser i olika samhällsprocesser och Naturvårdsverket vägleder, tillsammans med ett andra myndigheter, länsstyrelserna i arbetet med att ta fram handlingsplanerna.
Transparent och lättillgängligt underlag
-Kartläggningen av värdefull natur som nu pågår i hela landet ska ge ett nytt helhetsperspektiv genom en fördjupad förståelse för landskapets kvalitéer och ekologiska samband, säger Ingrid Johansson Horner, projektledare för Naturvårdsverkets regeringsuppdrag om grön infrastruktur.
Hon menar att detta är ett helt nytt sätt att tänka och arbeta kring frågorna och att ett transparent och lättillgängligt underlag där alla får ta del av samma information kommer att bli en stor fördel för alla som verkar i landskapet.
-Föreslagna åtgärder kan handla om att förhindra igenväxning av landskapet för att bevara den biologiska mångfalden eller stärka tätortsnära natur så att fler enklare kan komma ut i naturen och bedriva friluftsliv.
Kan även fungera för planering av klimatanpassning
Enligt Ingrid Johansson Horner finns det flera företag och kommuner som redan ligger långt framme i arbetet med grön infrastruktur.
Av länsstyrelserna har Jönköpings län varit först med att skicka sin regionala handlingsplan på remiss till bland annat till länets kommuner och kommunala bostadsbolag, mark- och skogsägarorganisationer, näringslivet, ideella organisationer och grannlänen.
– Det finns mycket att vinna på att göra olika åtgärder, berättar Linda Hassel projektledare för grön infrastruktur på länsstyrelsen i Jönköpings län. Som exempel har mänskliga aktiviteter i Jönköpings län medfört en omfattande fysisk påverkan på våra sjöar och vattendrag vilket lett till försämrade livsmiljöer för många vattenlevande arter. Det pågår en torrläggning av landskapet. I handlingsplanen finns åtgärder som syftar till att öka landskapets vattenhållande förmåga och den biologiska mångfalden med många vattenlevande arter.
– Åtgärderna kan också kompensera för klimatförändringar, fortsätter Linda Hassel. Kan landskapet hålla kvar vatten minskar det risken för vattenbrist och vid översvämningar kan höga flöden dämpas av naturen så att viktiga samhällsfunktioner inte slås ut. Andra fördelar för människan är att vattnet är för många en stor källa till rekreation genom bad, sportfiske, fågelskådning och naturupplevelser.
Foto: iStock
