50 år efter miljonprogrammet står många av programmets bostadsområden idag inför behovet av omfattande renoveringar. Energiineffektivitet och fuktproblem präglar ett flertal bostäder, vilket har satt arkitekter i centrum av förändringen. Med hög expertis och långsiktiga materialval hjälper de till att förmedla både vision och funktion – för att skapa en trygg miljö för våra kommande generationer. Ett företag som ser arkitekternas roll som avgörande i framtidens byggbransch är Komproment.
I Sverige har fenomenet med fasadrenoveringar blivit allt vanligare, drivet främst av behovet av energieffektivitet och den ökande medvetenheten kring fuktproblematik i byggnader. Det har gått 50 år sedan miljonprogrammets slut och en stor del av bostäderna behöver nu renoveras.
Genom att integrera teknisk kunskap och designfärdigheter arbetar arkitekter för att hitta just de lösningar som krävs för att få ett hållbart och vackert resultat – för att se till att dessa byggnader erbjuder bra bostäder i ytterligare 50 år.
Tänk cirkulärt – och nyttja det vi har
Hos bsv arkitekter & ingenjörer AB arbetar Mikael Rigert som kvalitets- och hållbarhetschef samt projekt- och byggledare. För dem är fasadrenoveringar ett vanligt uppdrag, särskilt när det kommer till miljonprogrammet.
– Idag finns det väldigt många enstegstätade fasader som uppnått sin livslängd och behöver bytas ut på grund av fuktproblem. Dessutom förekommer det många fasader inom miljonprogrammet som måste bytas ut på grund av antingen energiineffektivitet eller fuktproblematik. För att vi ska undvika att hamna i samma situation i framtiden måste kunskapsnivån i branschen öka. Vi lever i en tid som är kortsiktig och där pengarna ofta styr. Därför måste vi som arkitekter kunna visa svart på vitt vilka material som är bäst för varje projekt, vilket vi gör genom att analysera situationen och hela tiden hålla oss uppdaterade om material och byggnadslösningar, förklarar Mikael Rigert och fortsätter:
– Vi på bsv vill nämligen inte rita något som en kortsiktig lösning, istället strävar vi efter att tänka så cirkulärt som möjligt genom att uppgradera det bestånd vi har istället för att bygga nytt.
Även på arkitektbyrån QPG AB har man länge arbetat med fasadrenoveringar och utvecklingen av miljonprogramsområden och deras byggnader. De ser en grundlig analys av projektet med dess ingående delar och samverkan mellan olika parter som en nyckel till att ta sig an de problematiker som kan finnas i de här områdena.
– I de flesta situationer tror vi inte på att riva och bygga nytt är den bästa lösningen, utan att försöka utveckla det som finns och se till dess kvaliteter. Vi lägger stor tyngd vid vår inledande analys och dialogarbetet för att förstå det som är byggt och få alla som arbetar med projektet att förädla det befintliga. Det vi ser i projekten är egentligen sedan länge en ökande tendens att vilja optimera och förenkla lösningar, eller använda material som inte klarar kraven på lång sikt. Därför ser vi ett stort behov av mer samverkan i tidigt skede, där olika yrkesprofessionella kan ge sitt perspektiv för att vi ska hitta rätt lösningar för att utveckla det befintliga byggnadsbeståndet, säger Linda Heiman, arkitekt på QPG AB.
Ökad samverkan är nyckeln
För både bsv arkitekter & ingenjörer AB och QPG AB handlar det om att se helheten av situationen och göra en bra tolkning av det befintliga – samtidigt som man tar in byggnaden i framtiden.
– För oss är det funktionen som är viktigast. Funktionen måste sitta när det kommer till klimatskalet, även om byggnaden så klart också ska vara gestaltad på ett bra sätt. Vi spenderar cirka 90 procent av vår tid inomhus och då måste vi se till att skapa ytor som är hälsosamma och som kan stå i 100 år. Det gör vi med bra material, bra arkitektur och ett bra team, säger Mikael Rigert.
Linda Heiman tillägger:
– Vi ser att det finns behov av att koppla samman olika kunskaper och erfarenheter, i varje enskilt fall. För att få till en bra synergi mellan arkitektoniska aspekter och efterfråga teknisk prestanda kan det till exempel underlätta att en byggnadsfysiker eller fuktexpert blir inkopplade tidigt. Genom att de ger sin tolkning av problemet och verifierar en lösning ur sitt perspektiv är det ett bra sätt för oss att vara säkra på att vi optimerar byggnaden, även på lång sikt. Detta samtidigt som förvaltningen ger sin bild av vad de faktiskt kommer att hantera i sin dagliga drift av området.
Hon fortsätter:
– Som arkitekter känner vi ett stort ansvar över att behandla miljonprogrammets renoveringar med lika stor respekt som byggnader som generellt anses vara mer betydelsefulla. Detta är väldigt många människors vardagsmiljö och numera även deras hembygd. I alla våra projekt lägger vi mycket tid på att rita igenom fasadernas gestaltning för att och hitta genomtänkta detaljer och helhetslösningar som uppfyller alla krav och önskemål. I produktionsskedet har vi alltid en löpande dialog på plats med beställare och hantverkare. Det är omsorgen som läggs i utförandet och i material- och kulörval som skapar värdighet och respekt för huset. Det skapar även en stolthet för de boende och det vill vi vara med och stötta så mycket vi kan.
Material som kombinerar form och funktion
Ett företag som har stor erfarenhet av fasadrenoveringsprojekt är Komproment, leverantör av skiffer och skärmtegel till tak och fasad. De ser arkitekternas roll som avgörande i att få till ett resultat som är både långsiktigt och väl gestaltat.
– Vi ser självklart stora fördelar med både skiffer och skärmtegel när det kommer till renoveringsprojekt. Bland annat att det kräver minimalt underhåll, håller sig vackert över tid och samtidigt klarar de allt högre tekniska kraven som ställs på byggnader idag. Dessutom är våra fasadlösningar perfekta för ventilerade fasader och vi levererar en komplett systemlösning, som inkluderar fasadbeklädnad, upphängningssystem och bakre system. Därför är det väldigt viktigt för oss att arbeta nära arkitekterna i renoveringsprojekt, då vi kan kombinera deras expertis med vår produktkunskap och tillsammans hitta rätt lösning för att uppgradera vårt befintliga byggnadsbestånd, säger Monica Fridlund på Komproment.
Linda Heiman avslutar:
– Det är viktig att se de arkitektoniska kvaliteter och antikvariska värden som ofta finns i miljonprogrammet, samtidigt som man möter de tekniska behoven. Och framför allt att respektera att detta är någons bostad eller granne.
