I dagarna beslutade Boverket om stöd till några av de aktörer som sökt finansiella medel från staten för att utveckla jämställda offentliga miljöer. Tidigare fanns ett stöd under namnet ”Tryggt och Jämt” (2008-2011), men ganska snart kunde man se att det blev mer tryggt än jämt. Ett stöd med fokus på endast det jämställda togs därför fram. Detta nuvarande stöd ska dessutom premiera jämställdhet mellan flickor och pojkar framför allt.
Men, vad är jämställda offentliga miljöer? Och hur skiljer de sig från trygga miljöer? Går de inte hand i hand, och är inte trygga och jämlika miljöer för pojkar och flickor jämlika miljöer för oss alla?
I stödets förra omgång tilldelades följande projekt medel:
- Botkyrka kommun beviljades 1 500 000 kronor till projektet ” Folkhälsopark Alby”
- Katrineholms kommun beviljades 1 401 862 kronor till projektet “Ljusare konst – tryggare stad”
- Skellefteå kommun beviljades 750 000 kronor till projektet ” Jämställda utemiljöer i förskola och skola”
- Hallstahammars kommun beviljades 600 000 kronor till projektet ” Jämställt medskapande – utformning av offentliga parkmiljöer i detaljplanering”
- Umeå kommun beviljades 1 500 000 kronor till projektet ” Årstidernas park – inkluderande planeringsprocesser för jämställda miljöer”
- Trelleborgs kommun beviljades 900 000 kronor till projektet “Ett jämställt övre”.
(boverket.se, 2014-10-02)
Och ena sidan blir det genom dessa beviljade projekt tydligt hur det trygga och det jämställda sällan kan särskiljas. Det blir också tydligt hur vi allt mer för en hållbar stadsutveckling måste sätta oss in i brukarens perspektiv. Vilka ska nyttja platsen? Hur ska den nyttjas? När på dygnet? Ska den kunna användas av flera olika grupper samtidigt. – tilltala både barn och föräldrar exempelvis? Många samhällsbyggare har blivit mycket bättre på detta, – att tänka brukare framför, eller i varje fall samtidigt, som andra aspekter vägs in.
Jämlika offentliga miljöer är dock enligt mig trygga miljöer. För alla. Flickor och pojkar, män och kvinnor, unga och gamla. Det offentliga rummet behöver i ett nästa steg bli mer flexibelt för att kunna anpassas efter de dagsaktuella behoven. I de framtida hållbara städerna måste vi kunna nyttja det offentliga rummet på många olika sätt beroende på aktör, dag, årstid och behov.Det här skapar jämställda offentliga miljöer i ett stadsrum som på flera sätt krymper med den urbaniserings- och förtätningstakt vi nu ser, både i Sverige och internationellt.
Vi måste kunna använda ett torg för handel på dagen, som mötesplats på tidig kväll och som biograf en skön sommarkväll.
