Klimat- och energiomställningen kräver stora mängder kritiska råmaterial och i både Sverige och EU pågår arbete för att säkerställa en långsiktigt trygg och hållbar tillgång. I ett nytt projekt tar IVL vidare arbetet med att kartlägga kritiska råmaterial tillsammans med gruvbolag, fordons- och batterimaterialtillverkare och återvinningsindustrin.
Sveriges geologiska undersökning (SGU) och Naturvårdsverket har i ett regeringsuppdrag rekommenderat Sverige att systematiskt kartlägga flöden av kritiska råmaterial i samhället. Ett sådant system skulle fungera som en nationell databas och kan unä^*
nhderlätta för svenska företag att leva upp till kommande rapporteringskrav enligt bland annat EU:s nyligen antagna rättsakt om kritiska råmaterial (CRMA).
De kritiska materialen måste vara hållbart producerade
I ett tidigare projekt inom Svenska Miljöemissionsdata har IVL Svenska Miljöinstitutet och Statistikmyndigheten SCB tagit fram ett förslag på ett livscykelbaserat kartläggningssystem för kritiska råmaterialflöden. Systemet fokuserar på var olika material finns i samhället, i vilka mängder dessa förekommer samt var i livscykeln (teknosfären) dessa befinner sig och när dessa kan bli tillgängliga för att återanvändas eller återvinnas.
Det är det som SGU och Naturvårdsverket nu har gett IVL ett uppdrag att jobba vidare med för att bygga ett nationellt kartläggningssystem för kritiska råmaterial.
– För att säkerställa en hållbar klimat- och energiomställning behövs kritiska råmaterial som är hållbart producerade. Med kartläggningssystemet vill vi bidra till att säkerställa denna tillgång och se till att flödena blir mer cirkulära, säger Erik Lindblom, senior projektledare på IVL.
Mycket produktion utanför EU
Många av de kritiska råmaterial som behövs för klimat- och energiomställningen är metaller och mineraler. Idag produceras stor del av dessa material utanför EU, vilket innebär betydande risker för EU:s och Sveriges försörjningskedjor, inte minst för klimatvänliga tekniker som vindkraftverk, solceller och elfordonsbatterier.
Men betydande mängder av dessa värdefulla metaller och mineral finns också redan i omlopp i samhället, och lämnar Europa i form av avfall och skrot som potentiellt går att återvinna.
– En nationell databas skulle ge myndigheter och företag ny kunskap om var i teknosfären olika kritiska råmaterial uppehåller sig och hur länge. Det ger möjligheter att öka cirkulariteten och i praktiken en ökad tillgång av råmaterial som riskerar att bli en begränsande faktor för omställningen, samtidigt som det skapar nya affärsmöjligheter, säger Erik Lindblom.
Målet är en databas
Projektets mål är att beskriva vilka beslut som krävs för att etablera och upprätthålla en databas över sekundära kritiska råmaterial-resurser i Sverige som både företag och myndigheter har nytta av. Datainsamlingen ska stödja kommande rapporteringskrav för svenska företag och myndigheter utifrån EU-rättsakter.
Nationellt kartläggningssystem av kritiska råmaterial för rapportering och hållbar råvaruförsörjning, (KR:RR), leds av IVL Svenska Miljöinstitutet och utförs i samarbete med bland andra gruvbolaget Boliden, Talga och batterimaterialtillverkaren Viscaria. Det finansieras genom det strategiska innovationsprogrammet Impact Innovation, Energimyndigheten, Formas och Vinnova.
