Det är få stadsplaneärenden som har rört upp känslorna så mycket som omgörningen av Slussen.
Den som levt en stund på jorden har fått uppleva hur Stockholm hela tiden förändras. Från hur klampet på brädspångarna i city lät när Klarakvarteren revs på 60-talet, Globen som plötsligt stack upp sin vita sfär över horisonten eller Waterfronts spagettiribbor i stål jämte Stadshusets spira. Varje decennium en ny stad.
Att förändring måste ske ligger i stadens natur, den är aldrig statisk. Vi blir dessutom alltfler invånare, det behöver byggas nytt och rustas upp. Ingen vill väl riva Gamla Stan, som Le Corbusier föreslog 1933, men hade man gjort det hade inte minst Slussen sett helt annorlunda ut än den gör idag. Det är få stadsplaneärenden som har rört upp känslorna som omgörningen av Slussen och där byggstart nu i våras beslutades till 2016. De planer som staden har presenterat har ofta överklagats och alltid debatterats. Två sidor är urskiljbara:de som vill bevara och de som vill ha en ny lösning. Tiden går medan den trivsamma karusellen i fyrklöverformat från 1935 snabbt förfaller. Gestaltning, arkitektur, trafiklösningar och bussterminaler har det skrivits mycket om. Här skall vi istället försöka reda ut begreppen om själva slussarna och överklagandet till Högsta domstolen (HD) av mark- och miljööverdomstolens (MMÖD) beslut.
Ny vattenreglering krävs
Slussar, för att underlätta för båttrafiken, har funnits på platsen sedan 1600-talet och varje sekel har de, av olika orsaker, byggts om. Den här gången handlar det om att minska översvämningsrisken. Vi har pratat med Monica Granberg, ansvarig för miljötillstånden i Projekt Slussen.
– Att riskerna för översvämningar runt Mälaren är höga är oomstritt. Den nya regleringen, som MMÖD godkände, är väl avvägd. Sjön blir mer likt en naturlig sjö vilket ger goda förutsättningar för djur och växter att frodas. Under vårbruksperioden skulle sjön stå 4 centimeter högre i snitt än idag, vilket bara kommer att påverka de lågt liggande markerna. Alla inblandade parter, kommunerna runt Mälaren, sjöfarten, markägare, jordbrukare etc, har varit med i beredningen men också fått jämka och kompromissa. Det innebär med andra ord att vissa inte är nöjda. Men man måste komma ihåg att den reglering som finns idag har sitt ursprung i 40-talet och mycket har hänt med miljölagstiftningen sedan dess. Den nya regleringen är en helt nödvändig åtgärd både för Mälaren idag och inför framtiden, säger Monica Granberg.
Byggstart för Slussen 2016
Den dom som MMÖD meddelade i januari i år överklagades av fyra parter. En av dem är ett stort antal markägare, företrädda av LRF Konsult. De menar att den ursprungliga domen är felaktig.
– Det här påverkar alla kommuner och markägare runt omkring Mälaren, säger Maria Nilsson, lantmätare och intrångsspecialist på LRF Konsult.
De länsstyrelser som berörs har begärt men fått nej på att Stockholm Stad avsätter pengar eftersom länsstyrelserna kan bli ansvariga för naturvården. Stockholms Stad utgår ifrån att man skall låta sina marker svämmas över och slussa runt sin boskap i betet utan någon som helst ersättning.
– Som vi ser det kan översvämningarna nå upp emot 4 kilometer in i landet och dessutom “fläckvis” eftersom det finns höjdskillnader i landskapet. Försenas vårbruket med 22 dagar, så äter dessutom inte korna gräset eftersom det är för grovt. Saken har även ett stort principiellt värde i avvägningen mellan skyddsvärd natur och intrånget hos den enskilde. Vi anser att belastningen är för stor för den enskilde, avslutar Maria Nilsson.
HD beslutade i augusti att inte bevilja prövningstillstånd, vilket innebär att den ursprungliga miljödomen vinner laga kraft och att Nya Slussen kan börja ta form. Att detta kommer att väcka fortsatt debatt är högst troligt. Det finns ju fortfarande möjlighet att överklaga detaljplanen för bussterminalen när den väl är klar.
Illustration: Foster + Partners
