I Norrtäljes anrika hamn pågår just nu det största stadsbyggnadsprojektet i kommunen på flera decennier. Det före detta industriområdet ska förvandlas till en levande, hållbar stadsdel.
Norrtälje blev tidigt en viktig hamn för byteshandel för bönder och fiskare. Hamnen har också varit en viktig plats för industrier. Sågverket som låg här var en av de största arbetsplatserna under tidigt 1900-tal. På mitten av 1800-talet byggdes ett badhus och staden utvecklades även till en kurort. Badgäster vallfärdade hit genom regelbunden ångbåtstrafik mellan Norrtälje och Stockholm. På senare tid har dock det mesta av hamnverksamheten och industrierna avvecklats. Hösten 2014 togs ett historiskt första spadtag för Norrtäljes nya stadsdel. Småindustrier och gamla silotorn har jämnats med marken för det som ska ta form.
Ett vardagsrum vid vattnet
Visionen för det nya Norrtälje Hamn är en levande stadsdel för barn, båtar och bad. Stadsdelen ska bli en attraktiv mötesplats och en naturlig förlängning av Norrtäljes befintliga stadskärna.
– Målet är att stadsdelen ska ge en utveckling av hela Norrtälje stad, vilket har stor bäring på social och ekonomisk hållbarhet. Mötesplats och samvaro är ett annat tydligt fokus där det offentliga rummet ska vara tillgängligt för alla i staden. Genom ett rikt folkliv förverkligas målet om en levande stad. Tanken är att Kajstråket i hamnen ska bli Norrtäljes vardagsrum. Det långa kajstråket är till för promenader, serveringar och spännande miljöer att vistas i. Det ska även bli torg, parker och en pir längst ut på kajen för publika verksamheter. Visionen är en vacker skärgårdsstad med en mångfald av människor och aktiviteter och en miljö- och resurssmart stadsdel, säger Carolina Sahlén, projektledare för miljö och hållbarhet inom Norrtälje Hamn.
Arkitekt bakom förslaget för Norrtäljes nya offentliga rum är Sydväst arkitektur. Kajstråket får ett generellt golv längs fasaderna som möter Klippan, med plats för angöring, uteserveringar, gång- och cykeltrafik.
Plan på certifiering
Norrtälje Hamn ska också bli en hållbar stadsdel. Ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet ska genomsyra både planeringen och genomförande. Det sker bland annat genom att Norrtälje Hamn utformas enligt processen för Citylab Action, en process för hållbar stadsutveckling som arbetats fram och leds av Sweden Green Building Council. Genom Citylab Action får de involverade projekten tillgång till metoder, verktyg och expertstöd för att utveckla städer hållbart. Processen innebär också ett utbyte och kunskapsdelning mellan de deltagande projekten. I Norrtälje Hamn arbetar man även mot olika hållbarhetsmål kopplade till de sjutton målområden som ingår i systemet. Medverkan i Citylab Action har varit till hjälp under planeringen, berättar Carolina Sahlén.
– Genom Citylab Action får vi en helhetsbild och en struktur att arbeta efter. Systemet är väldigt heltäckande vad gäller hållbar stadsutveckling och tar upp frågor som vi kanske inte annars hade fått med.
Det finns även en ambition om att certifiera stadsdelen enligt Sweden Green Building Councils svenska certifieringssystem för stadsdelar. Även om certifieringen inte blir av medför ambitionen en större ansträngning och försök till att hitta lösningar i de frågor som normalt inte går att styra över, tror Carolina.
– När det gäller energifrågor i bostadshusen finns inte så starka direkta styrmedel som kommun. Då får man försöka arbeta med de verktyg som ryms inom lagstiftningen, som program och strategier, tydlig värdering av hållbarhetsambitioner inom markanvisningstävlingar och inte minst aktiv samverkan med aktörerna.
I planeringen för en hållbar stadsdel ska även uppföljning av resultat ske genom att använda flera olika verktyg för kravställning och annan påverkan.
– I de fall där kommunen har markanvisat knyter vi deras projektförslag tydligt till avtalen. Där har vi också en möjlighet att följa upp, det går inte att avvisa särskilt mycket utan att vi godkänner. Den andra påtryckningen är att vi inte säljer marken förrän bygglovet överensstämmer med projektförslaget. I tävlingarna vinner man rätten att köpa marken men vi säljer inte förrän vi vet att det bli som lovat. Vi håller även en löpande dialog under planprocessen och följer projekten aktivt, förklarar Carolina.
Hon säger också att kommunen är nöjd med resultaten i markanvisningstävlingarna.
– Alla som har vunnit ett anbud har många åtaganden i linje med det vi har uttryckt som värdefullt gällande den sociala och ekologiska hållbarheten.
Kvarter i trä
Den nya stadsdelen ska ge plats åt 2 000 nya bostäder och 5 000 nya invånare och en rad byggprojekt är nu på gång för att realisera det målet. Bland annat uppför Slättö 400 hyresrätter i massivträ. Projektet består av tre kvarter med varierande gestaltning och blir en modern tolkning av den befintliga stadskärnan. Slättö använder sig även av så kallade gröna bostadshyreskontrakt vilket innefattar bland annat närodlingsmöjligheter, miljöutbildning, gemensam bilpool och elbåtar. Riksbyggen bygger 155 bostadsrätter. En av de två planerade bostadsrättsföreningarna blir ett seniorboende enligt byggbolagets eget koncept. Båda föreningarna ska certifieras enligt Miljöbyggnad Silver och utrustas med laddplatser för elbilar och gemensam bilpool. Längs med det nya kajstråket uppför Wästbygg och Arkitema Architects ett kvarter i massivträ. Totalt rör det sig om 140 lägenheter samt lokaler i gatuplan ämnade åt restauranger, caféer och butiker. Husen får gemensamma terrasser, växthus och orangerilanternor med tillhörande takterrasser.
Slättö bygger 400 hyresrätter med såväl stomme som fasad i trä. Arkitekt är C.F. Møller. Illustration: C.F. Møller
Stadens identitet
Norrtälje kommer att genomgå en stor förändring under de närmaste tretton åren när en ny stadsdel växer upp i hamnen som också ska fördubbla stadskärnan. Samtidigt kommer också många andra stora projekt att startas i staden. Hur ska då staden lyckas behålla sin identitet när hamnen förändras och stadskärnan ändras helt? Enligt Carolina Sahlén kommer kajstrukturen behållas liksom samma linjer och struktur som innan för att påminna om områdets historia. Men i övrigt kommer den nya bebyggelsen estetiskt sett skilja sig en del från det befintliga Norrtälje med sin långa historia. En viktig pusselbit för att knyta ihop det gamla med det nya handlar därmed att satsa på en stor gestaltningsmässig variation.
– Blandningen av färger, material, höjder och det skiftande taklandskapet är väldigt viktigt i arbetet med det nya som byggs och knyter an mycket till hur staden ser ut idag, säger Carolina.
Den nuvarande stadskärnan består till stor del av gamla trähus, många av dem byggda redan under 1700-talet. Trä har därför också funnits med i markanvisningstävlingarna för i princip alla kvarter som kommunen anvisat, såväl stommar som många fasader. Önskemålet har fått god respons och kommer att förverkligas i bland annat Slättös och Wästbyggs kvarter där husen huvudsakligen byggs i trä.
Bro och våningshus
En förstärkning av stadens stadsbild ska ske genom en ny gång- och cykelbro. Havslänken, som den nya bron ska heta, ska knyta samman Societetsparken och Norrtälje Hamn och underlätta för gående och cyklister. Den öppningsbara bron ska även göra den inre delen av hamnen tillgänglig för båttrafik. Havslänken blir också en samlings- och utsiktspunkt centralt i hamnen och ska stärka Norrtäljes position som en stad vid vattnet. De karaktäristiska silorna har varit en del av hamnen sedan 1940-talet. Men spåren från den gamla spannmålseran i hamnen är nu ett minne blott. De silotorn som stått där revs förra våren för att bereda plats för nya landmärken. En av byggherrarna, Index Residence, ska bygga Norrtälje Torn, två stycken 16 respektive 21 våningar höga hus.
Den nya hamnen får ett nytt utseende med två höga våningshus och en bro som knyter samman stadsdelarna.
En stadsdel för alla?
En av grundpelarna i visionen för Norrtälje Hamn är att det ska bli en levande stadsdel för barn och att såväl barnfamiljer som unga vuxna, medelålders och äldre ska kunna och vilja bo här. Men den visionen har mötts av en del kritik. Bland annat handlar det om att de planerade lägenheterna kommer att bli tämligen dyra och att det troligen blir svårt för barnfamiljer i kommunen att bo i det nya hamnområdet. I debatten har hamnen snarare beskrivits som en stadsdel för pendlare och pensionärer med höga inkomster.
– Det kan säkert vara en viss grupp av människor som söker sig hit. Men jag tror inte att det bara kommer att bo äldre, välbeställda i Norrtälje Hamn. En lägenhet kommer kanske att kosta mer än i många andra områden i Norrtälje. Det är dock mycket billigare jämfört med Stockholm och närförorter. På så sätt blir det en möjlighet för de som inte har råd att bo i Stockholm, till exempel barnfamiljer. Inom projektet har vi ett tydligt fokus mot barnfamiljer och vi arbetar med att göra området attraktivt för dem genom den offentliga miljön i form av parker, bra lekplatser, trygga miljöer och närhet till förskolor, menar Carolina.
Hon framhåller dock att detta är svår fråga. Att bygga billigt har inte varit lätt i ett område som detta.
– De rådande markförhållande har krävt kostsamma insatser i form av förstärkning och sanering. Vi försöker arbeta för att det ska bli en bredblandad befolkning i Norrtälje Hamn på olika sätt. Tre kvarter är anvisade för hyresrätter och utgör 20 procent av beståndet, än så länge finns det inte några politiska beslut för något annat. Vi har även en dialog med byggherrarna om varierande storlekar på lägenheterna.
Förändringar skapar oro
Under projektets gång har även andra frågor kommit upp på agendan. Rivningen av silotornen har till exempel varit en het fråga. Lantmännen Fastigheter hade långtgående funderingar på att bygga ett av dem till bostäder men det bedömdes bli en för dyr historia. I början av projektet hördes också en del negativa röster som kretsade kring en oro för förändringarna i staden.
– Det här är ett stort projekt utifrån norrtäljemått som direkt ökar befolkningsantalet med 20 procent men även pågående och planerade projekt påverkar mängden invånare. På 15 år kan vi ha blivit 30 procent fler. En sådan ökning skapar stor förändring i en liten stad och det kan så klart skapa oro, säger Carolina Sahlén, som dock menar att opinionen har börjat svänga till en mer positiv inställning bland Norrtäljeborna på senare tid.
Hon framhåller vikten av tydlig kommunikation om det som sker i området och en fortsatt öppen dialog med invånarna. Viktigast att fokusera på menar hon är det offentliga rummet i hamnen och dess funktion.
– Det ska inte bli något exklusivt område bara för de som bor där utan vara en tillgång för alla Norrtäljebor och besökare, det budskapet måste verkligen nå fram.
Våtmarkspark ska rena dagvatten
Det finns även andra utmaningar som projektet står inför. En fråga som har fått hög prioritet är att satsa på dagvattenrening. Norrtäljeviken har idag en del problem med miljökvalitetsnormerna och har svårt att uppnå god ekologisk status, berättar Carolina Sahlén. I dagsläget finns ett 56 hektar stort avrinningsområde som mynnar ut i Norrtälje hamn – helt utan någon rening – varav 15 hektar ingår i den nya stadsdelen. För att ta itu med problemet inom stadsdelen tillämpas lösningar som fördröjning, gröna tak, planteringar och skelettjordar. När det gäller det resterande, större, området byggs två dagvattenanläggningar som utöver vattnet från hamnen även hanterar resten av vattnet från avrinningsområdet. Längs med kajen anläggs en mindre dagvattendamm. Inkommande vatten bromsas upp och uppehållstiden ökar vilket leder till en ökad sedimentation. I hamnens nordöstra hörn byggs en våtmarkspark där större delen av dagvattenavrinningen samlas. Den konstruerade våtmarksparken är också tänkt att fungera som ett utflyktsmål för förskolebarn.
– Det är ett otroligt spännande projekt. Primärt ska anläggningen och parken rena dagvattnet men den har stor potential att bli ett rekreationsområde som både är biologiskt intressant och en estetisk tillgång, säger Carolina.
Samtidigt påpekar hon att det finns en svårighet i att förbättra situationen i Norrtäljeviken.
– Konceptet kan inte lösa hela situationen och det kommer oavsett tillvägagångssätt att ta lång tid innan en stor effekt kan märkas. Det är en stor utmaning och vi försöker göra det vi kan.
Bibehållen småstad
Förutom de mer uppenbara fördelarna som ett ökat invånarantal och bättre kommunekonomi, tror Carolina Sahlén att den nya stadsdelen även kan bidra till att behålla det unika med Norrtälje.
– Trots att stan är så liten är det ändå en riktig stad med en levande centrumhandel och småbutiker som finns och har kunder. Det är inte många småstäder som har det och det är en svår balansgång för att bibehålla det. Genom att tillföra fler invånare kan också de små verksamheterna och samhällsservicen klara sig och vi får möjlighet att bevara det som är så bra med Norrtälje.
– Norrtälje Hamn har ett fantastiskt läge. Det får en unik kombination av den charmiga småstaden och skärgården. Jag tror också att det fokus som läggs på det offentliga rummet kommer att synas och framstå som väldigt speciellt. Om våtmarksparken blir så bra som vi hoppas kan den nog bli föremål för studiebesök framöver. Sammantaget är det nog helheten i kvaliteten som kommer att utmärka sig.
Det första kvarteret ska stå redo för inflyttning om ett år. Bygget av flera nya kvarter startar också under året. Hela stadsdelen ska vara klar år 2030.
