Fasadspecialisten och arkitekten Rudi Scheuermann vill se en grön revolution. Han menar att vi måste förändra såväl våra klimatskal som vårt förhållningssätt för att möta klimatutmaningarna.
Text Anneli Hidalgo
Rudi Scheuermann är global leader building envelope design på teknik- och designföretaget Arup. Tillsammans med sitt globala team arbetar han för att ta fram framtidens miljövänliga fasader. Denna gråmulna oktoberdag befinner han sig i Stockholm och Aula Medica för att medverka på konferensen ZAK World of Facades. Jag får en pratstund med honom efter hans föredrag om framtidens klimatskal, som enligt Rudi Scheuermanns mening kommer att behöva vara gröna för att skapa hälsosamma miljöer som också minskar koldioxidutsläppen. Han har spenderat de senaste fem åren med att föra fram budskapet runt om i världen.
Klimatskalet är inte bara en viktig beståndsdel för byggnaden i sig. Med utmaningarna i en allt tätare stad kan klimatskalet, och i synnerhet ett grönt sådant, ha en stor inverkan, menar Rudi Scheuermann.
– Delvis blir det ett sätt att inkorporera grönska när det finns begränsat med utrymme för trädgårdar, parker och träd i staden. Kontakten med naturen är otroligt viktig för vårt välmående, grönskan hjälper oss att både slappna av och dagsljusets reflektion i växterna bidrar till att hålla oss pigga och alerta.
Förbättrat stadsklimat
Gröna klimatskal spelar också en central roll i att tackla problem med såväl överhettning som luftföroreningar och buller. I en tätbebyggd miljonstad blir temperaturen ofta högre än sitt omland. Den byggda miljöns fysiska struktur och byggnadsmaterial lagrar värme under dagen och avger värme under natten. På natten fungerar materialen som element som avger värme vilket gör att städer inte kyls ner lika snabbt som dess omland. Vegetation sänker temperaturen genom att skugga närliggande områden men också genom avdunstning av vatten. Substratet som växterna växer i dämpar också buller från trafik och vägarbeten och fångar upp dammpartiklar.
Ur energisynpunkt är gröna lösningar också en fördel, påpekar Rudi Scheuermann.
– För att kunna minska koldioxidutsläppen måste vi också minska energianvändningen. Ett sätt är att dra ner på luftkonditionering och istället släppa in luft genom till exempel fönstret. Med gröna klimatskal blir det möjligt eftersom luften som strömmar in inte är vare sig för varm, lika förorenad och ljuden från staden dämpas. Vi skulle alltså kunna skapa miljöer där det är möjligt till och med i södra Frankrike att ha naturlig ventilation en stor del av året.
Tillsammans med kollegorna på Arup har han tagit fram ett koncept som han kallar för 20/20. Rudi Scheuermann tar fram sin laptop och visar en film på en vision för ett grönare Manchester som Arup har tagit fram. I simuleringen täcks delar av de rödbruna tegelstensfasaderna runt om i staden subtilt av klängväxter.
– Om så bara 20 procent av varje yta och tak och var femte byggnad, alltså 20 procent av stadens byggnader, täcktes av grönska skulle det kunna sänka temperaturen och få bukt med luftföroreningar till en utsträckning att det inte längre utgör en hälsorisk för människor, säger han.
Rudi Scheuermann. Foto Arup/Matthias Geipel
Bioaktiva fasader
De gröna klimatskalen utgörs inte bara av växter på själva fasaden, de används även som bioreaktiva lösningar. Rudi Scheuermann är själv något av en pionjär inom detta område. I Hamburg ansvarade han för konstruktionen av världens första byggnad med en grön algfasad, utvecklat av Rudis team och externa partners. För sex år sedan uppfördes BIQ Building som en del av the International Building Exhibition med den bioaktiva fasaden där levande mikroalger odlas i platta glaspaneler på byggnadens söderliggande husväggar. När solen ligger på växer algerna och panelen blir mörkare och ger skugga. Värmen från solen absorberas också för att värma upp byggnadens varmvattentank. Algerna skördas sedan för att användas till biogas. Sedan dess har andra hakat; den franska arkitektbyrån XTU architects har nyligen designat en serie slingrande höghus i den kinesiska staden Huangzhou och ett höghus i Paris med algbiofasad som väntas stå klar 2020.
En annan idé som Arup testar är att väva in naturfiber i mattor som sedan formas till en fasadpanel. När den är färdiganvänd strimlas och komposteras den.
– Denna typ av fasad skulle kunna fylla en funktion för byggnader med kortare livslängd. Till exempel kommersiella lokaler som gör återkommande förändringar eller flyktingförläggningar som skulle kunna få ett mjukare, mer humant uttryck, förklarar Rudi Scheuermann.
Bioaktiva fasader på BIQ Building i Hamburg. Foto Colt International Arup Deutschland SSC GMBH.
Socialt perspektiv
Satsningar på gröna klimatskal har kommit långt i flera europeiska storstäder som Paris och Bryssel. I Tyskland har lagstiftningen drivit på utvecklingen. För bygglov i Frankfurt krävs gröna tak och den som ska renovera ett platt tak i Stuttgart måste göra om det till ett grönt tak. Regelverk är viktigt men Rudi Scheuermann menar också att kompetensen och kunskapen behöver stärkas.
– Vi behöver samarbeta med akademin och få med andra yrkesgrupper för att hitta nya lösningar. Det behövs också en attitydförändring. Teknik är lukrativt och skapar jobb men det kräver också energi och pengar. Jag är en förespråkare för system som inte behöver mycket underhåll. Det skapar inte minst problem utifrån ett socialt perspektiv sett till mindre privilegierade områden med sämre ekonomiska förutsättningar. Om vi menar allvar med att förbättra våra städer måste det gälla städerna som helhet.
