Forskningsframsteg ger ökad förståelse för alternativa bindemedel

Annons

Ingemar Löfgren, adjungerad professor på Avdelningen för konstruktionsteknik, forskargruppen Betongbyggnad, på Chalmers tekniska högskola, berättar om forskningen kring alternativa bindemedel och betongmaterial.

Hur ser den aktuella forskningen ut när det gäller användandet av alternativa betongmaterial och utvecklingen av alternativa bindemedel?

– Alternativa bindemedel och material är ju inget nytt, redan romarna använde vulkanaska och både mald granulerad masugnsslagg och stenkolsflygaska har använts i mer än 80 år. De forskningsframsteg som har gjorts under de senaste åren har lett till en väsentligt ökad förståelse till hur alternativa bindemedel påverkar betongens egenskaper. Vi har nu därför betydligt bättre metoder för att karakterisera och prediktera effekten av alternativa bindemedel och kan och kommer därför att kunna utnyttja traditionella och nya alternativa material mer optimalt. Denna utveckling sker nu snabbt och vi kan redan se stora framsteg.

Vilken är den största utmaningen när det gäller tillverkningen av betong av restmaterial?

– Det är att man som tillverkare och materialleverantör behöver ha kunskap och erfarenhet av dessa material så att rätt produkt kan erbjudas till användaren. Eftersom egenskaperna förändras då restmaterial används måste man ha möjlighet att kunna styra mängden alternativa bindemedel utifrån vilka egenskaper som eftersträvas och till vilken typ av konstruktion betongen ska användas. Därför minskas t.ex. mängden alternativa bindemedel när det ska gjutas när det är kallt.

Vilka är de viktigaste frågorna för betongsektorn idag när det gäller att minska klimatpåverkan?

– För betongsektorn handlar det om ett fortsatt arbete med att minska klimatpåverkan. De senaste 20 åren har stora reduktioner gjorts men det går att göra mer. Det är också viktigt att informera och utbilda beställare, arkitekter, konstruktörer och entreprenörer om hur de kan ställa krav för att driva på utvecklingen men också vilka åtgärder de kan göra t.ex. i projekteringsstadiet för att optimalt utnyttja betongens egenskaper och på så sätt minska klimatpåverkan under byggnadsverkets livslängd. Det handlar det också om att förmedla budskapet att betong, sett ur ett livslängdsperspektiv, faktiskt är ett hållbart och ett klimatsmart byggmaterial.

Foto: Jan-Olof Yxell