Återvinning av byggmaterial – hur kan avfallet bli en resurs?

ANNONS
[aas_zone zone_id="20304"]

Annons
[aas_zone zone_id="10948"]
Annons

För att de stora ekonomiska värden som finns i byggsektorns avfallsmängder bättre ska kunna tas tillvara kan det på många håll komma att krävas både bättre produktdesign och återvinningssystem. Det kommer även vara nödvändigt med styrmedel som främjar återvunnet material och förändringar i lagstiftningen.

Text Jennie Krook

Stora ekonomiska värden går förlorade varje år på grund av att utslitna material och produkter inte används resurseffektivt. Det är budskapet i rapporten från forskningsprojektet Ett värdebeständigt svenskt materielsystem som publicerades av Återvinningsindustrierna och företaget Material Economics i början av 2018.

Den främsta anledningen till värdeförlusterna är att material inte återvinns, exempelvis rivs många byggnader utan att stålet tas tillvara, eller att kvalitén på materialet försämras. Endast en fjärdedel av materialvärdet för stål, aluminium, cement, plast och papper finns kvar efter en användningscykel och enligt rapporten förlorar Sverige minst 42 miljarder kronor varje år, bara för dessa fem material.

– Att vi räknar på värden istället för volymer tolkar en del som något negativt, men vi vill visa att just för att vi inte ser materialet som en resurs förlorar vi pengar och där finns det stora möjligheter, säger Lina Bergström, vd för Återvinningsindustrierna.

Gamla kemikalier

Byggsektorn står idag för Sveriges, efter gruvnäringen, största avfallsmängder. Omkring åtta miljoner ton byggavfall per år, där bara hälften återvinns. En del av förklaringen kan vara att det rör sig om blandade material, ofta med oklar sammansättning. En extra utmaning blir också att det i vissa material, eftersom det saknas innehållsdeklaration, kan gömma sig kemikalier som idag inte längre är önskvärda. Under vissa perioder har man vid byggande av hus använt material som senare visat sig orsaka hälsoproblem och förbjudits. Exempel på sådana material är ”blåbetong” (lättbetong baserad på uranrik alunskiffer) och byggprodukter med asbestcement och PCB-haltiga massor.

Lina Bergström. Foto: Återvinningsindustrierna

Materialströmmar för betong och plast

I det treåriga forskningsprojektet Constructivate, som finansieras av Mistra, kartläggs och följs olika materialströmmar inom byggindustrin för att få en bild av vad som kan förbättras vad gäller både produktdesign och återvinningssystem. De två materialströmmar som har identifierats som extra intressanta att följa är de för betong och plast. Betong och cement eftersom det utgör en så stor del av det samlade avfallet och plastmaterial för att de återvinns i så liten utsträckning i dag. Målet med projektet är att hitta vägar för effektivare återvinning av bygg- och rivningsavfall.

– Egentligen är kanske grundfrågan hur vi kan skapa bättre ordning och reda för att effektivare ta tillvara material. Det är därför vi vill jobba tvärvetenskapligt och över flera sektorer. Vi börjar brett och får göra avgränsningar längre fram, säger Johan Felix vid Chalmers Industriteknik som tillsammans med Max Björkman lett projektet.

Intresset i branschen är, enligt honom, stort och en rad industriella partners ingår i forskningsprojektet. Bland annat pågår ett samarbete med Cementa där man försöker utveckla en metod för att separera cementen från ballasten och på så sätt öka återvinningen av betong.

Återvunna rör och isolering

Viljan att komma tillrätta med miljöproblemen har ökat inom byggsektorn och det har, enligt Johan Felix, blivit en konkurrensfördel att kunna erbjuda gröna och mer hållbara produkter och tjänster. Han nämner några av de produkter som redan idag tillverkas av återvunnet material och påpekar att det går att använda plast från spill till att komponera nya byggprodukter.

– Svenska rörproducenter använder redan idag återvunnen plast i sin produktion. Installationsspill från plaströr uppgår åtminstone till 5 000 ton per år från olika markarbeten. Det är flöden som redan finns idag och här skulle man kunna göra något rätt fort genom att öka på den verksamheten, säger han.

En annan redan befintlig lösning är när spill från isoleringsmaterial vid nybyggnation återvinns och får nytt liv som lösullsisolering. Miljövinsterna med detta är stora, då det idag är vanligast att isoleringsspill läggs på deponi.

Annons

– Den stora frågan är hur man för in stora volymer till återvinningskedjan. Plast hamnar ofta inom brännbart så det behöver vara en renare insamling av spill, där man för den åt sidan för att kunna använda den, säger Max Björkman.

Det som hindrar en mer effektiv och lönsam insamling av främst spillmaterial som kan återanvändas eller omvandlas till nya produkter är att det oftast handlar om små strömmar från många olika arbetsplatser runt om i Sverige. Ska det bli lönsamt kan inte transportkostnaderna bli alltför höga så hur den logistiken ska kunna fungera är något som forskarna fortsätter att undersöka i Constructivate-projektet.

Branschen går samman

I början av 2018 initierade Återvinningsindustrierna ett upprop där företag som IKEA, NCC, Houdini, Axfood, H&M och Vasakronan förbinder sig att öka sina inköp av återvunnet material och att öka andelen produkter som är designade för återvinning. I samband med detta startades det även ett branschöverskridande nätverk för cirkulär ekonomi av Återvinningsindustrierna.

– Många vill återvinna mer material och vi är många som har gemensamma utmaningar och mål men vi befinner oss i olika delar av kedjan. Vi ville binda ihop återvinningsbranschen med producenterna. Våra medlemmar måste förstå vad användarna har för behov och de som säljer produkter på marknaden behöver bättre förstå hur återvinningsbranschen fungerar, säger Lina Bergström.

Max Björkman och Johan Felix. Foto: Emmy Jonsson

Behöver komma längre i revolutionen

Det kan låta enkelt men enligt Lina var det många som för första gången pratade med någon från “den andra sidan” i och med dessa samtal.

– Det handlade om att vi behöver lära känna varandra och det har varit häftigt att höra olika branscher prata med varandra och få aha-upplevelser. Sen är det lätt att det blir diskussionsklubbar av sånt här men nu ska vi titta på hur vi bäst kan komma vidare, vi vill ha action och se mer produkter av återvunnet material på marknaden.

Enligt Lina Bergström krävs det fler projekt med målet att öka återvinningen och även en förändring på policynivå.

– Lagstiftningen idag är kopplad till ett renhållningstänk, den var revolutionerande när den kom men nu är det dags att vi lyfter blicken och tar nya steg i den här revolutionen.

För att det ska ske vill hon se styrmedel som främjar återvunnet material och gör det möjligt för sådana produkter att konkurrera på lika villkor som de som är framställda av jungfruligt material.

– Vi är inte ute efter att slå undan fötterna för jungfruligt material utan vill se en sund konkurrens som gör det möjligt att göra en vettig och ekonomiskt hållbar affär.

Vill se gemensam riktning

Hon menar även att designdirektiven behöver bli mer centrala eftersom det framöver kommer att vara minst lika viktigt att produkterna är designade för att plockas isär. Att exempelvis byggnader redan från start är designade för att kunna demonteras och återvinnas.

– Där går exempelvis elektronikbranschen åt helt fel håll då trenden är att produkterna blir ännu mer sammansatta och också svårare att både separera och reparera. Sverige har inte riktigt satt ner foten än, det finns inga nationella mål för cirkulär ekonomi där det även kopplas ihop med klimatfrågan, utan det är fortfarande två parallella spår. Det är viktigt att vi får en gemensam riktning för att komma vidare.

 

[aas_zone zone_id="20603"]
[aas_zone zone_id="20031"]

Relaterade artiklar

Lämna en kommentar


Regler för kommentarer på Hållbart Byggande

Vi ser gärna att du som läsare bidrar med synpunkter och tankar. Tänk dock på att hålla en god ton. Diskussioner och synpunkter välkomnas liksom kritik, däremot bör det handla om sakfrågan och inte om en person. Vi önskar en civiliserad ton i vårt kommentarsfält och alla påhopp, kränkningar, stötande språk eller uttryck tas bort.