Mer än var fjärde svensk (27 procent) lever med dåligt inomhusklimat. Det visar den nya rapporten Barometern för sunda byggnader 2024, som tagits fram av VELUX Gruppen.
Brist på dagsljusinsläpp, att det förekommer fukt och mögel samt dålig ventilation är några av de främsta faktorerna i svenskarnas hem som påverkar hälsan negativt.
Idag uppfyller endast sju procent av alla byggnader i Sverige de aktuella kraven1 på dagsljusinsläpp. Genom denna brist på tillgång av dagsljus inomhus ökar risker för depression och försämrad livskvalitet2. Rapporten visar också att var fjärde barn (26 procent) i Sverige bor i ett hem där inomhusmiljön är ohälsosam, något som måste tas på allvar menar Lars Petersson, VD för VELUX Gruppen.
Ska inte finnas sådana brister
“Det är chockerande siffror och ett reellt problem som det talas alldeles för lite om. I ett så modernt land som Sverige ska det inte finnas sådana grova brister i miljöer där barn spenderar en stor del av sin tid. Det leder till att riskerna för hälsoproblem som exempelvis astma, eksem, problem i luftvägar och lungor ökar, och det är hälsoproblem som barnen sen kan behöva leva med även i vuxen ålder,” säger Lars Petersson.
Bättre inomhusklimat kan främja besparingar inom sjukvården
Rapporten gör det tydligt att om alla svenska hem hade tillräckligt mycket dagsljusinsläpp och god luftfuktighet skulle den svenska vården spara åtta miljarder kronor fram till 2050. Och enligt data från Världshälsoorganisationen WHO3 skulle politiska satsningar på förbättrade bostäder ha störst effekt på att minska hälsorelaterade orättvisor, med märkbara resultat inom två till fyra år – till och med större än vid direkta investeringar i sjukvården. Genom sundare boendemiljöer kan hälsoproblem i stället förebyggas och leda till att färre blir sjuka.
Renovering som en del av lösningen
Rapporten betonar att majoriteten av Sveriges byggnader är över fyrtio år gamla och har låg energieffektivitet. Endast femton procent av enfamiljshus och fem procent av lägenheter har energiklass A–C, vilket innebär att de flesta byggnader förlorar värdefull energi. Genom att investera i renoveringar kan man inte bara sänka energikostnader, utan också förbättra inomhusklimatet, vilket kan leda till färre sjukdagar och förbättrad produktivitet.
“Det är inte längre tillräckligt att endast fokusera på energieffektivitet. Vi måste se till människors hälsa och välmående under hela byggnadens livscykel. Detta kräver samverkan mellan lagstiftare, byggnadsägare och forskare.
Om vi sätter människan i centrum och skapar byggnader som är robusta, hållbara och anpassade för ett hälsosamt liv, kan vi drastiskt förbättra livskvaliteten och samtidigt bidra till en minskad belastning på vården och samhället som helhet,” säger Lars Petersson.
