Aluminiumbaserade batterier är en lovande kandidat för nästa generations batterier. Deras potential att lagra mycket energi, vara relativt billiga och ha lägre miljöpåverkan gör dem till ett attraktivt alternativ, men hur kan man optimera deras prestanda och övervinna utmaningarna?
Forskare vid Mittuniversitetet leder ett treårigt forskningsprojekt som fått drygt 5 miljoner kronor i anslag från Energimyndigheten med fokus på att studera dubbeljonbatterier av aluminium och grafit.
Till nytta för hela samhället
– Projektet är ett viktigt steg mot marknaden för långtidshållbara batterier. Vi undersöker aluminiumlegeringar, anod och elektrolyt för att skapa djupare förståelse och utveckla nya angreppssätt. Målet är att utveckla dubbeljonbatterier av aluminium och grafit som presterar ännu bättre. Genom att bidra till en mer hållbar energilagringsteknik gör vi nytta för hela samhället, säger Ghadir Razaz, projektledare och forskare vid forskningscentret FSCN.
Aluminiumbaserade batterier är intressanta ur ett hållbarhetsperspektiv eftersom aluminium är ett mycket vanligt förekommande grundämne i jorden. Aluminiumbaserade batterier har också potential att lagra mycket energi, och råvaran är också billigare och mer lättillgänglig än vissa andra material. Forskningen kring aluminiumbaserade batterier har hittills mest ägnats åt katodmaterial, medan anodmaterial har fått mindre uppmärksamhet, vilket forskarna vill ändra på.
Flera universitet samarbetar
– Vi vet att det finns en del utmaningar som att aluminiumanoden kan ha problem med oxidskikt och korrosion, vilket påverkar batteriets prestanda. Vi har nyligen visat att kontrollerad korrosion av en anod av aluminiumlegering kan förbättra batteriets prestanda. Nu vill vi gå vidare med att utveckla grafitiska dubbeljonbatterier i aluminium och vi lägger särskilt fokus på anod- och elektrolytbatterier av aluminiumlegering, säger Ghadir Razaz.
Inom ramen för projektet kommer laboratorieexperiment bland annat att genomföras vid Mittuniversitetet, men även vid Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet. I projektet samarbetar forskarna från Mittuniversitetet och Uppsala universitet även med Montanuniversität i Österrike.
