160 000 förlorade jobb och ett samlat produktionsbortfall i ekonomin på 140 miljarder kronor. Det kan vänta under 2023 till följd av cementkrisen, enligt en ny rapport framtagen på uppdrag av Byggföretagen.
WSP Advisory har fått i uppdrag av Byggföretagen att genomföra en bred, oberoende bedömning av cementkrisens samhällsekonomiska konsekvenser.
Effekterna av ett stopp för Cementas kalkbrytning i Slite på Gotland är mer omfattande än vad som tidigare framkommit, menar Byggföretagen.
– Produktionsbortfallet skulle få stor påverkan för gruvindustrin, planerade infrastrukturprojekt och produktionen av vindkraft, säger Fredrik Isaksson, chefekonom, Byggföretagen.
Totalt 200 000 arbetstillfällen
Stopp för kalkstensbrytningen i Slite från årsskiftet 2022/23 bedöms under 2023 resultera i 160 000 förlorade jobb och ett samlat produktionsbortfall i ekonomin på 140 miljarder kronor, vilket motsvarar 2,6 procent av BNP. Dessa effekter uppstår som en följd av kraftigt minskad aktivitet i byggföretagen och dess underleverantörer samt som en konsekvens av ökad arbetslöshet och därmed minskad konsumtion i hushållssektorn.
– Men inkluderat följdverkningarna av en strypt gruvproduktion kan cementkrisen på kort sikt ge upphov till totalt 200 000 förlorade arbetstillfällen och ett produktionsbortfall motsvarande 3,6 procent av BNP, säger Fredrik Isaksson.
Planerade infrastrukturprojekt och produktionen av vindkraft skulle också påverkas kort tid efter att Cementas tillfälliga tillstånd löper ut, uppger Byggföretagen.
– Om Trafikverkets investeringsprojekt från och med år 2023 endast får tillgång till 60 procent av den efterfrågade volymen kommer man fram till och med 2028 endast kunna genomföra redan byggstartade projekt, säger Fredrik Isaksson.
Cementas anläggning i Slite står för omkring 75 procent av den samlade cementproduktionen i Sverige. Cementas tillfälliga tillstånd löper ut den sista december 2022.
