Elnätets infrastruktur och teknik för laddning påverkar möjligheten till omställning mot hållbara transporter. Elnätets funktion är därmed en viktig del i samhällsbyggande. Det gäller inte minst när behovet av offentlig laddning och destinationsladdning nu intensifieras. Det skriver Cecilia Routledge, Cteks internationella chef för E-mobility.
Mycket av debatten handlar idag om det kommer att finnas tillräckligt med el att tillgå i elnäten och varifrån elen ska komma. En annan viktig fråga är den om elnätets infrastruktur, där teknik för laddning både påverkar möjligheten till omställning mot hållbara transporter och elnätets funktion.
För två år sedan sa Riksdagen ja till det då nya lagförslaget att byggnader ska ha utrustning för laddning av elfordon. Beslutet föregicks av Boverkets förslag på hur ändringarna i EU:s energiprestandadirektiv skulle slå igenom i den svenska lagstiftningen.
De nya reglerna innebär att alla uppvärmda bostadshus och lokaler som inte är avsedda för bostäder omfattas av kraven på laddinfrastruktur. Kraven på laddinfrastruktur gäller bilparkeringar inne och ute, vid nybyggnation och vid ombyggnationer som omfattar elektrisk infrastruktur. Vissa av kraven är även retroaktiva, befintliga byggnader som inte är bostäder ska ha minst en laddningspunkt installerad senast 1 januari 2025.
Ernst & Young beräknar att Europa kommer att behöva 34 miljoner laddare till 2030. Över 5 miljoner av dessa laddare kommer att vara publika snabbladdare, laddare på arbetsplatser och destinationsladdarn. Något som föranleder stora investeringar i laddinfrastruktur i urbana miljöer.
Vad bör man då som aktör inom samhällsbyggnad tänka på när behovet av laddinfrastruktur och laddboxar ökar i antal?
1. Mer laddinfrastruktur kommer ta plats i planeringen av den byggda miljön. Stadsutvecklare och arkitekter kommer ta med laddinfrastrukturen som en viktig faktor i planeringen. Dels på grund av de nya kraven vid om- och tillbyggnad, dels för att e-mobilitet fortsätter vara central vid stadsutvecklingsprojekt – vilken kommer domineras av eldrift.
2. Vi måste ge ökad uppmärksamhet på behovet av laddinfrastruktur för tyngre fordon. Regeringen har sedan tidigare gett Trafikverket i uppdrag att analysera behovet för laddning längs större vägar. Men även i städerna behövs ökad kapacitet för att ladda tillskottet av tunga fordon. Det gäller inte minst för transporter i våra städer.
3. Batterilagring med el kan bidra till att avlasta och balansera elnätet när efterfrågan är låg, för att sedan ladda upp elfordon när användningen av elnätet toppar. Denna typ av lagring kan också mata ström från förnybara energikällor, till exempel sol. Batterilagring har även potential att erbjuda vehicle-to-grid (V2G), vilket innebär att batterier tillfälligt stöttar elnätet med kapacitet under högre perioder av förbrukning, något som behövs för såväl stabiliseringen av elnätet som för att täcka kapacitetsbehovet.
4. Vi kommer behöva kompetenshöjning inom laddinfrastruktur. Med nya krav på laddinfrastruktur kommer behov av utbildning av såväl de som bygger som fastighetsägare. Med ständigt fler elbilsägare behövs också mer kunskap om laddteknik bland dessa. Är dina anställda på banan?
Cecilia Routledge,
internationell chef för Cteks verksamhet inom e-mobility
