1800-talslaboratorium i Lund blir nya bostäder

1800-talslaboratorium i Lund blir nya bostäder

ANNONS
[aas_zone zone_id="20304"]

Annons
[aas_zone zone_id="10948"]
Annons

En av Lunds äldsta institutionsbyggnader har ritats om av FOJAB. Tidstypiska material och detaljer har bevarats för att varsamt förvandla fastigheten till moderna bostäder.

Mitt i Kulturkvadranten i Lund ligger kvarteret Maria Magle. På 1200-talet fanns här en kyrka, i flera hundra år efter att kyrkan rivits var det en kyrkogård på tomten och 1863 byggdes så kemiska institutionen. 1959 överläts huset till historiska institutionen men sedan 2014 har det stått tomt.

– Det finns inte mycket nyproduktion i centrala Lund, så det här är en fantastisk möjlighet. Ett projekt som tar tillvara byggnadens potential både i form av historik och läge. Inte minst är det ett hållbart nyttjande av resurser, säger Stefan Andersson, projektutvecklare på Midroc, beställare och byggherre.

Intakt stomme

Huset är byggt kring en grön innergård. Med sin gula tegelfasad från Lomma Tegelbruk och sockel i sandsten från Hardeberga stenbrott är byggnaden arkitekturhistoriskt representativ för 1800-talet. Det handslagna teglet, den regelbundna fönstersättningen, och det skivtäckta plåttaket finns kvar, liksom de ovanligt många skorstenarna som minner om en verksamhet där ventilation var extra viktig. För att huset ska kunna stå sig i hundra år till har en grundlig översyn av murverket gjorts, fönster har varsamt öppnas upp till fönsterdörrar och tidstypiska attribut återskapas med hänsyn till det som huset och Kulturkvadranten representerar.

– Huset har en avskalad och enkel gestaltning. Därför har den också hållit så väl över tid. Vi har gått försiktigt fram och arbetat med huset på dess villkor. Stommen är intakt och den befintliga höga nivån på materialitet matchas eller förhöjs, berättar Andreas Blomberg, ansvarig arkitekt på FOJAB.

Annons

Av kulturhistoriska skäl har arkitekterna inte rört mer än nödvändigt. Patinan på tegelstenarna får vara kvar och skadade fogar har kompletterats med samma åsfog som ursprungligt. Fönster bevaras och byggnaden kompletteras med nya portar och dörrar, och glasdörrar i samma kvalitet och uttryck. Det största arkitektoniska tillskottet exteriört är nya utvändiga balkonger, entrétrappor, räcken och loftgång som utförs i svartmålat smide.

Återanvända gatstenar

Josephine Philipsen är landskapsarkitekt på FOJAB och ansvarig för utemiljön i kvarteret Maria Magle:

– Vi har plockat upp komponenter från olika kulturlager på platsen, som återkommer i ny tappning. Det fanns exempelvis tidigare en brunn på gården, den plockas upp och återgestaltas i form av en vattenspegel. Spåren av en kyrkomur kommer att synas som en grövre linje i markbeläggningen. Gatstenarna återanvänds i en ny stensättning som inspirerats av motiv på golvbeläggningen i kyrkan, solkors, som påträffades vid en tidigare arkeologisk undersökning. Solkorset återkommer också i planteringarna.

Försäljningen av lägenheterna har nu startats med beräknad inflyttning vintern 2022.

Illustration: FOJAB/Midroc

 

[aas_zone zone_id="20603"]
[aas_zone zone_id="20031"]

Relaterade artiklar

Lämna en kommentar


Regler för kommentarer på Hållbart Byggande

Vi ser gärna att du som läsare bidrar med synpunkter och tankar. Tänk dock på att hålla en god ton. Diskussioner och synpunkter välkomnas liksom kritik, däremot bör det handla om sakfrågan och inte om en person. Vi önskar en civiliserad ton i vårt kommentarsfält och alla påhopp, kränkningar, stötande språk eller uttryck tas bort.