Lokal anknytning, förvaltandet av kulturhistoriska värden och med naturen som inspiration är några av de teman som präglar schweiziska arkitekters skapande.
Teknisk expertis och nyskapande har gett schweizisk arkitektur en internationellt framstående position. En innovativ arkitektur som också lever upp till ekologisk hållbarhet.
– Idag är det ganska normalt att man försöker göra arkitekturen så hållbar som möjligt. Det finns både lagar och märkningar som kräver det i Schweiz. Samtidigt har den traditionella arkitekturen i Schweiz länge varit hållbar på så sätt att den involverar lokala material. Idag finns det olika arkitekter som försöker översätta traditionen till modern arkitektur där man arbetar både traditionellt och experimentellt, säger Christoph Wieser. Han är arkitekt och undervisar i arkitektur vid Lucerne School of Engineering and Architecture.
Han menar att det mest karaktäristiska med den moderna, hållbara schweiziska arkitekturen är att man inte försöker framhålla att byggnaden är hållbar.
– Med det menar jag att hållbarhet är ett krav som alla andra som behövs för att en byggnad ska fungera rent arkitektoniskt, tekniskt och så vidare. Det man vill är att göra bra och intressant arkitektur. Om den fungerar bra är den också hållbar. Inom den schweiziska arkitekturen pratar vi också gärna om den kulturella hållbarheten. Det är inte bara ett tekniskt begrepp, det ska även innehålla hela arkitekturen.
Lokal kontext
Många schweiziska arkitekter hämtar inspiration från naturen och väljer gärna naturliga byggmaterial och en utformning som låter byggnaden smälta in i det omgivande landskapet.
– Att låta sig inspireras av naturen och den lokala kontexten är sedan 1980-talet ett starkt drag i schweizisk arkitektur. Den mest kända är arkitekten Gion Caminada. Han kommer från en liten by i Graubünden, Vrin, och arbetar mycket lokalt, säger Christoph Wieser.
Caminada intresserar sig för den lokala byggtraditionen och möjligheterna att applicera gamla byggkonstruktioner i modern arkitektur. För att förverkliga sina konstruktioner använder han traditionella lokala material som trä och sten. Herzog & de Meuron och Peter Zumthor tillhör också de mest välkända och jobbar alltid med det som finns i omgivningen, berättar Christoph Wieser. Ett exempel från Herzog & de Meuron är deras biologiskt filtrerade swimming pool i Riehen, inspirerad av Badi, de traditionella träpoolerna som är placerade i Rhinefloden. Resultatet är en utomhuspool där besökarna kan simma i en naturligt filtrerad sjö som hålls ren genom vattenväxter och lager av grus, sand och jord istället för kemikalier och maskiner.
Futuristisk fjällstuga
Ett annat aktuellt exempel är Youth Hostel Saas Fee i Basel. Steinmann & Schmid Architekten ligger bakom vandrarhemmet som nyligen belönades med Prix Lignum Wood Award 2015. Den fem våningar höga träbyggnaden refererar till traktens typiska arkitektur inspirerade av lador. Även robusta och råa material har valts till interiören som återspeglar de kringliggande bergen. En mer futuristisk byggnad är fjällstugan Monte-Rosa-Hütte, i närheten av den klassiska skid- och klättringsorten Zermatt. Den fem våningar höga konstruktionen av trä, stål och betong är ett gemensamt projekt mellan the Federal Institute of Technology i Zürich och Swiss Alpine Club. 2 810 meter över havet fungerar den som ett basläger för bergsklättrare. Byggnadens utformning gör att den smälter väl in i det kringliggande berg- och snölandskapet och den har dessutom en minimal miljömässig inverkan på naturen. Eftersom fjällstugan ligger precis vid kanten av en glaciär och utanför räckvidden av några kraftledningar, designades den för att vara till 90 procent självförsörjande på energi och extremt energisnål. Den största mängden energin kommer från solpaneler och solfångare.
Monte Rosa Huette. Foto: Hwking
Vågliknande fasad i betong
Lokal prägel och naturliga material är grundbulten i arkitektkontoret Mierta & Kurt Lazzarinis arbete. Paret Lazzarini bor sedan många år tillbaka i en schweizisk alpby, belägen drygt 1 800 meter över havet. Mierta och Kurt är båda uppvuxna i regionen och är djupt förankrade i det omslutande landskapet, präglat av berg, glaciärer och sjöar men även små byar med historiska byggnader. Genom sina projekt vill de öppna ögonen för det landskap och den kultur som de befinner sig i. Deras huvudfokus, berättar Kurt Lazzarini, är relationen mellan projekten och deras omgivande miljö.
Ett exempel är projektet Wohnüberbauung Giardin i staden Samedan, arkitektparets hemvist. De tornliknande bostadshusen från 2007 har försetts med en säregen fasad av vågliknande lager av betong i olika nyanser som får byggnaderna att se ut som att de är byggda in i landskapet och ger fasaden en naturlig och levande effekt. Inspirationen kommer från de omgivande odlingsterrasserna. Det mindre lägenhetskomplexet är beläget mitt i en brant sluttning och avskiljs genom små passager som påminner om de smala gränderna i Samedan.
Wohnüberbauung Giardin i staden Samedan. Foto: Mierta & Kurt Lazzarini Architekten
Ett bebott stenblock
Ett annat bygge som både inspirerats av naturen och byggts för att smälta in i omgivningen är lägenhetshotellet Nebau Hotel Longhin vid foten av bergstoppen Piz Lunghin. Byggnaden har en tydlig design med skarpa kanter som återspeglar det närliggande bergets form. Den grova ytan på betongfasaden får huset att nästan se ut som ett ”bebott” stenblock, som en del av berglandskapet. Interiör, dörrar och fönster är skapade i trä för att ge en mjuk och hemtrevlig kontrast till den hårda betongkonstruktionen.
De böjda delarna av rostig plåt på den moderna kontorsfastigheten Islas i Samedan har inspirerats av den slingrande floden Inn. Fasaden i glas knyter an till den intilliggande lärkskogens vackra höstfärger och omgivningens ljusskiftningar. Men byggnaden agerar inte bara kontor, den är också en ren energilagringsanläggning. En solcellsanläggning på taket suger åt sig solens energi som sedan lagras i underjordiska vattentankar. Betonggolven på varje våning absorberar dessutom värme från solen som sedan kan användas senare på kvällen.
Islas. Foto: Mierta & Kurt Lazzarini Architekten
Tradition möter framtid
Bevarandet av tradition och kulturhistoriska värden som är en viktig del av den schweiziska arkitekturen syns även i diverse renoveringsprojekt. Äldre byggnader har renoverats till mer moderna versioner men har samtidigt fått behålla unika särdrag från den ursprungliga byggnaden.
– Många arkitekter försöker bibehålla karaktären av den bestående byggnaden och förändra den på ett varsamt sätt när de genomför ett renoveringsprojekt, berättar Cristoph Wieser. Ett flertal schweiziska arkitekter arbetar utifrån detta förhållningssätt.
Arkitektduon Capaul & Blumenthals renovering av 1500-talshuset Türalihus i Valendas är ett exempel. Även Arthur Rüegg och Silvio Schmed, Zürich, Elisabeth och Martin Boesch, Zürich, och Diener & Diener i Basel arbetar med liknande projekt. I Buchner Bründler Architektens omvandling av ett 200 år gammalt trä- och granithus behölls den rustika fasaden medan interiören fick rena ytor och väggar i betong för ett minimalistiskt och ljust intryck.
Buchner Bründler Architekten. Foto: Ruedi Walti
Savioz Fabrizzi Architects renoverade varsamt ett 1800-talsstenhus till modern standard men utan att ta bort den historiska charmen. Husets exteriör rördes knappt men genom en rad energieffektiviseringsåtgärder såsom förbättrad isolering, installering av solpaneler och ett extra lager betong invändigt kunde byggnaden uppnå den schweiziska standarden för lågenergibyggnader.
