• söndag , 16 december 2018
Det levande labbet

Det levande labbet

Hur ser framtidens boende ut? Hur skapar vi goda förutsättningar för kommande generationer? Med experimenthuset HSB Living Lab i Göteborg testas massor med idéer för hur vi ska bygga, leva och bo hållbart i framtiden.

TEXT LARS ÖSTERLIND / FOTO KRISTER ENGSTRÖM

Utifrån ser det ut som ett kubistinspirerat men ändå ganska vanligt flerbostadshus. Men på insidan lever ett trettiotal studenter, forskare och barnfamiljer som en del av ett världsunikt projekt – ett levande labb där 40 forskningsprojekt pågår samtidigt för att ta reda på hur en hållbar boendemiljö ska se ut i framtiden. Projektet är ett samarbete mellan näringsliv, stad och akademi. Bland de deltagande parterna finns HSB, Chalmers, Johanneberg Science Park och arkitektbyrån Tengbom.

– Vi vill hitta framtidens hållbara boende. Fastighets- och byggbranschen kan ofta uppfattas som tröga när det gäller innovationer och det här är vår satsning för att skapa mer utveckling. Vi är tolv partners som byggt en gemensam arena för att hitta lösningar, säger Emma Sarin, projektchef på HSB.

HSB Living Lab ligger högst upp på en kulle, två minuters promenad från Johanneberg Science Park vid Chalmers tekniska högskola i centrala Göteborg. Nya material, tekniker, arkitektoniska lösningar och sociala mönster ska testas under tio år. I 29 lägenheter utrustade med mätstationer och sensorer lever de boende i en byggnad som ständigt förändras. Väggar, fasader och inredning byts ut och utvecklas efterhand som forskningen går framåt och nya forskningsprojekt startas. De första hyresgästerna flyttade in i juni 2016.

Huset är byggt så att forskarna kan göra jämförande tester mellan identiska lägenheter.

44 stålmoduler

Byggnadens kubistiska uttryck är ett medvetet val, precis som läget. Placeringen ger forskarna och studenterna på Chalmers snabb tillgång till byggnaden. Huset består av 44 stålmoduler som är enkla att sätta samman, huset uppfördes på endast tio dagar när grunden väl var på plats. Modulerna är enkla att förändra eller flytta. Inspirationen kommer från offshore-industrin som vet hur man får plats med mycket funktionalitet på liten yta, på exempelvis en oljeborrplattform.

– Anpassningsbar är ett nyckelord. Huset och lägenheterna kan byggas om helt och hållet. Målet är inte ett färdigt hus, utan en process som ständigt förändras och uppdateras. Det har fått oss att tänka utanför ramarna och rollerna, säger Peter Elfstrand, ansvarig arkitekt HSB Living Lab, partner Tengbom.

– Vi fick bara tillfälligt bygglov för byggnaden. Det i sig är intressant. Det finns mycket yta i städer som är planlagd men inte bebyggd, så att bygga flyttbara bostäder är jätteintressant, säger Emma Sarin.

Tekniska lösningar går alltid att få fram, menar arkitekten Peter Elfstrand. Den stora utmaningen ligger i att samverka och ändra beteende.

Tvättstudio blir social yta

Huset har fyra våningar. Bottenplan rymmer mötesplats, utställningsyta, experimentrum och tvättstudio. Det sistnämnda är ett projekt kring framtidens tvättstuga och drivs av HSB, Chalmers och Electrolux. Här studeras konsumenters tvättvanor, som ofta orsakar slöseri med textilier, vatten, el och därmed med utsläpp av växthusgaser och andra föroreningar. Vi tvättar helt enkelt onödigt ofta.

Den allmänna tvättstugan i ett flerbostadshus ligger ofta i källarplanet och kan vara ganska oinspirerande, vilket gör det icke-socialt att gå dit. Det får till följd att boende köper egen tvättmaskin. I HSB Living Lab har tvättstudion därför placerats centralt i entrén, omgiven av sittmöbler som gör det möjligt för de boende att umgås.

– Tvättstudion är lagd just mitt i entrén för att provocera och testa idéer. Det avancerade bokningssystemet via en app var inte igång vid inflyttningen, och när det väl var igång sa de boende att det inte behövdes. De ville hellre bara ha spontantvättider, förklarar Dan Henriksson, affärsutvecklare på HSB.

I den centralt placerade tvättstudion ska de boende kunna tvätta samtidigt som de pluggar, laddar telefonen och umgås.

Enkelt att testa nudging

Ett besläktat forskningsprojekt är friskvårdsgarderoben. Två av lägenheterna i huset har ett ventilerat klädskåp. Man hänger in kläderna för att vädra dem, istället för att tvätta dem efter någon enstaka gångs användning. Det handlar om att stävja onödig energiförbrukning. Här används ”nudging”, det vill säga att ge någon en knuff i rätt riktning. Den beteendevetenskapliga metoden går ut på att påverka folks beteende i önskvärd riktning utan att använda piska eller morot. Istället ser man till att valsituationen gör det lätt att göra rätt.

Huset gör det enkelt att testa nudging eftersom det finns fyra så kallade kluster av lägenheter i byggnaden. Ett kluster består av sex små lägenheter med gemensamt kök, badrum och vardagsrum. På så sätt kan idéer testas i identiska hemmiljöer för att sedan kunna jämföra resultaten.

Synliga installationer

Installerad teknik och driftsenheter syns tydligt bak- om glasluckor längs med väggarna och i taket på alla plan i huset. Tanken bakom de synliga och lättåtkomliga installationerna är att de dels underlättar forskningen, dels är det enklare att byta teknik, samtidigt som det finns en pedagogisk idé om att tydliggöra att huset är ett levande laboratorium.

– Huset är en plats för undervisning, forskning och samverkan. Vi har fyra nivåer av projekt, alltifrån att vi provar en fasadskiva och ser om den fungerar till att en doktorand driver ett femårigt projekt på grundforskningsnivå, säger Holger Wallbaum, vetenskaplig koordinator och forskare på Chalmers.

Husets tekniksystem syns i väggar och tak, och kan lätt justeras eller bytas ut inför nya experiment.

2000 sensorer

Vissa av forskningsprojekten involverar aktivt de boende, andra inte. Här testas idéer och lösningar kring matsvinn, solceller, dagvattenteknik, fjärrvärme med lågtemperatursystem, smart förvaring och kol- laborativ konsumtion – att dela saker med grannar för att minska resursanvändningen. Varje sak i huset, exempelvis en borrmaskin, kan förses med en digital ”tag” som gör att forskarna kan samla data kring var saken är, hur mycket den används osv.

Vartenda eluttag, spis, dammsugare, vattenförbrukning, hur fönster öppnas och stängs osv mäts för att förstå mänskliga beteenden. I huset finns 2 000 sensorer och 20 km optisk fiberkabel för att samla in alla mätdata.

Projektet är så mycket större än själva huset, menar affärsutvecklaren Dan Henriksson. / Holger Wallbaum koordinerar forskningsprojekten i huset. Ett projekt går ut på att cirkulera duschvatten i en sluten loop för att spara energi och vatten.

Hitta nya arbetssätt tillsammans

En bärande idé bakom HSB Living Lab är att få alla involverade parter att samarbeta, men också att hitta nya arbetssätt. Byggbranschens parter jobbar inte så mycket tillsammans som det är i dag.

– Det är en process- och idégenerator, men också ett sätt att få fram fysiska resultat för framtidens bostad. Se det som ett stort, raffinerat grupparbete. Det finns en otroligt stor potential i att samverka, säger Peter Elfstrand.

Relaterade artiklar

Schüco