• torsdag , 22 februari 2018
Hållbart – eller förnyelsebart?

Hållbart – eller förnyelsebart?

Denna typ av bild används ofta i media för att illustrera klimathotet. Men ur dessa kyltorn kommer bara vattenånga.

Tyvärr har ju diverse aktörer av olika skäl kunnat missbruka begrepp som “klimatsmart”, “energieffektivt”, “grönt”, “hållbart”, “kretslopp”, “förnybart” eller “förnyelsebart” utan tillstymmelse till redovisning av skälen. Det är naturligtvis lockande, eftersom risken att någon synar bluffen hittills varit liten och de hägrande vinsterna stora. 

Ett exempel jag kom att tänka på var ett härom året där det stora byggbolaget skrev om ett av sina nya spekulationsbyggen av borätter att “Vi på XXX jobbar intensivt med miljö och energifrågor och i detta projekt siktar vi mot att komma så lågt som 90 kWh/moch år i köpt energi”. Det tyckte tydligen väldigt många lät väldigt bra. Detta var dock minimikravet i byggreglerna! Så på det sättet lyckas alltså det stora bolaget vända det faktum att de ofta inte klarar de lägsta kraven till något som många uppfattade som något positivt! Det finns kurser i sådant; det kallas för att “kommunicera hållbarhet”, och är i många fall mycket mer lönsamt än att faktiskt bygga hållbart.

Men hur förhåller sig superlativerna inbördes? Är förnybart lika med hållbart? Och hur är det med energieffektivt, är det lika med hållbart? Nej, alls inte. Eftersom denna blogg handlar om hållbart byggande skall vi kanske säga att det är ganska enkelt att bygga energieffektivt, allra helst om ingen hänsyn tas till kostnader eller miljöbelastning. Huset kan bli oerhört energieffektivt, eller rentav ett så kallat plushus, alltså ett hus som på årsbasis levererar mer el än det köper. Priset är dock en mycket större miljöbelastning i byggskedet. Kanske rentav så stor att miljöskulden aldrig kan återbetalas.

Därför var det en positiv nyhet när Skanska i dagens Byggindustrin uppgav att de nu lanserat ett nytt arbetssätt för klimatet: De skall numera börja ta hänsyn till klimatpåverkan! I meningen efter står märkligt nog “Skanska har räknat på klimatpåverkan från sina projekt under en längre tid”, något som många frågat efter, men sällan eller aldrig redovisats…

Den konspiratoriskt lagda kan ju lätt då dra slutsatsen att de tidigare alls inte tagit hänsyn till klimatpåverkan, oavsett vad som kommunicerats.

Vare hur det vill med den saken – att Skanska nu antyder att de kommer att börja redovisa livscykelanalyser gör det naturligtvis mycket lättare att avgöra huruvida ett bygge är ekologiskt hållbart eller ej. Eller vi kanske skall säga “mindre ohållbart” i stället – det innebär ju ändock en miljöbelastning.

Grön el då? Vad är det? Eller Miljöel? Som regel brukar det innebära att den kommer från förnyelsebara källor. Men det är ju naturligtvis så att all tillförsel medför en miljöbelastning. Kol och olja mest när vi eldar med den, medan solelen är ren när den alstras. Den har gjort hela sitt klimatavtryck redan i förväg, när solcellen tillverkades. Och det kan vara stort – enligt IEA faktiskt nästan lika stort som för kolkraft. Oftast är så icke fallet, men faktum är att det kan vara det – utan öppen redovisning av lca vet vi ju faktiskt inte!

solar-panel-array-320x180

Denna typ av bild förekommer ofta i publikationer när den fåkunnige författaren vill antyda något klimatsmart.

Därtill ifrågasätter många det kloka i att ta smällen idag för att få “ren” el i framtiden. De hävdar att det är nu, omedelbums, vi måste göra något.

Detta är svåra frågor. De blir inte lättare av att de omges av ett starkt tabu. För många verkar de ha ersatt religionen, och dessa individer drivs av en övertygelse minst lika stark som hos medeltidens flagellanter. När tron får härska oinskränkt skuffas vetenskapen undan. Ofta när jag efterlyst en öppen redovisning av de olika alternativens miljöbelastning har jag genast avfärdats som en otidsenlig fossilkramare!

Tyvärr så sätter många också likhetstecken mellan energieffektivisering och förnybar tillförsel. Men den effekt som onödiggörs kommer att göra en reell klimatnytta nu och i framtiden, medan den utbyggda tillförseln ju faktiskt bidrar till att låsa in oss i ett energiberoende, utöver miljöbelastningen.

Denna okunskap har utnyttjats av vissa grönmålare. När vissa föregivet “hållbara” byggprojekt inte klarar av att innehålla beräknade energiprestanda går det att minska andelen köpt energi genom att bygga dit lokal tillförsel. Huset blir visserligen inte ett dyft mer energieffektivt för det, och det ökar ju dessutom den totala miljöbelastningen ännu mer, men hittills har de kommit undan med det. Genom en transparent redovisning av byggprojektens lca kommer detta att bli mycket svårare.

Boverket har i sitt förslag till nya byggregler gjort vad många kallar för en tankevurpa eller politiskt beställningsjobb, där den så kallade “fritt flödande energin” skall avräknas vid beräkning av husets energiprestanda. Det gör ju att hus som är stora energibovar idag skulle kunna få, på pappret, bra energiprestanda genom närmast kosmetiska åtgärder. Och allt, som sagt, till priset av ett stort klimatavtryck. Men det är alltså ett bra sätt att hyfsa siffrorna.

Byggbranschen kan bygga energieffektivt, vilket de goda exemplen bevisar. Det finns även exempel på befintliga hus där man lyckats halvera energianvändningen med enkla, billiga och miljövänliga metoder.  Det är i grund och botten en kunskapsfråga. Nu börjar vi äntligen se tecken på en ljusning, men incitamenten att ta till sig denna kunskap minskar förstås om myndigheterna sanktionerar “plåster-på benbrott-metoden” såsom nu föreslås.

Joel Ambré, projektchef på Skanska Fastigheter Stockholm förklarar i intervjun att det är först nu som Skanska har kunskap och möjlighet att på ett systematiskt vis arbeta för att minska klimatpåverkan från byggprocessen. Detta kommer nog som en överraskning för väldigt många…

Sent skall syndaren vakna, men när den väl gör det är det desto mer glädjande!

Detta är en av de mer omfattande lca som utförts och en av de få som inbegriper nordliga lägen.

 

 

 

Relaterade artiklar

Hållbarhet eller grönmålning