Arkitektur

Wingårdhs ritade Sveriges största hampakalkhus

Martina Strand Nyhlin 7 december, 2022 • 4 minuters läsning

–VI ÄR JÄTTEGLADA att det råkade bli ett av våra hus som blir först med att använda hampakalk i lite större skala, säger arkitekten Gert Wingårdh, som ritat huset.

Utsikt överVästerhavet

Villa Lerkil byggs med bästa utsikt över Västerhavet. Enplansvillan kommer att bli 180 kvadratmeter stor och har rejält med utrymme för ett gott liv. Den byggs på uppdrag av en kund som själv kontaktade Wingårdhs. Kunden är väldigt intresserad av byggmaterial med fokus på klimatpåverkan och giftminimering och hade viss erfarenhet av att bygga själv. Därför började de fundera på alternativa byggmaterial.

–Vi tittade först lite på lera, ett material många börjar snegla på nu, och det var lite extra roligt eftersom tomten ligger iLerkil. Men vi övergav lertekniken för det fanns för många frågetecken än så länge, säger Gert Wingårdh.

Kunden fann materialet

Kunden sökte själv vidare efter olika material. De var ute efter en massiv vägg som har förmågan att ta upp fukt.

– Då kom de fram till att hampakalk var ett intressant material, säger Gert Wingårdh.

Villa Lerkils konstruktion består av utfackningsväggar med prefabricerade skivor av hampakalk. Hela insidan är putsad med lerputs. Väggelementen är fogade med hampakalk som binder ihop alla väggar till en monolitisk, sluten, konstruktion.

– Det kommer bli lite khakifärgat intryck på alla väggytor, ett trägolv och ett tunt betongliknande golv, säger Gert Wingårdh.

Grund av foamglas

Huset vilar på en Koljerngrund, som byggs av foamglas och lättplåtsbalkar. Koljern Nordic har tidigare till exempel levererat sin grund till projekt som Hoppets förskola i Göteborg, där den kompletterades med en träpåbyggnad och fick historiskt låg klimatpåverkan.

– Man kan säga att vi är som ett labb för klimatsmartare byggmetoder och det är därför vi jobbar med Koljerngrund. Ovan mark tittar vi på olika biobaserade byggmaterial och i detta fall har vi arbetat med hampakalk, och levererat prefabricerade ytterväggar, med isolering av hampakalk. Det är något vi tänker att vi skulle kunna leverera till fler kunder framöver, säger Henning Eliasson, vd på Koljern Nordic.

Hampan upptäcks igen

Hampa, som är världens starkaste naturfiber har historiskt använts flitigt i byggande och även använts till bland annat rep och isolering. I Sverige odlades mycket hampa fram till 1970-talet då det förbjöds på grund av sin koppling till släktingen marijuana. Men i Frankrike återupptäcktes materialet på 90-talet.

– I dag byggs tusentals bostäder i materialet - både höghus och enfamiljshus i Frankrike, England, och Tyskland också, säger Henning Eliasson.

I Sverige togs hampakalkstraditionen upp igen på Gotland i mitten av 2010-talet och sedan har några liknande enfamiljshus byggts.

Blandas med kalkbruk och vatten

Hampakalk tillverkas av ”skävorna”- hampans vedämne - och blandas med kalkbruk och vatten.

– På så sätt fossiliseras det biobaserade materialet. Det gör att hampakalken blir väldigt hållbar, den påverkas knappt av fukt eller brand efter att man blandat skivorna med kalkbruk och vatten, säger Henning.

Materialet är också väldigt snabbt självbärande.

– Man kan hälla ut en spann och det bär sig själv på en gång, sen torkar hampakalken så den är hårdare efter några dagar och efter en vecka har en hel vägg torkat, säger Henning Eliasson.

Kolsänka

Även om kalken i hampakalk orsakar en del utsläpp så går det inte att jämföra utsläppsnivåerna från hampakalk med utsläppen från betong.

– Kalken är den största miljöbelastningen, men dels används det betydligt mindre kalk här än i betong och dessutom binds så mycket koldioxid när hampan binds i kalken så det blir ändå ett klimatpositivt material totalt, en kolsänka, säger Henning Eliasson.

Dessutom binder hampaodling kväve i marken och kan användas som förberedande gröda för odling. Bladen på plantan kan dessutom användas som djurfoder.

Hygroskopiskt material

För den som bygger i hampakalk är fördelarna med materialet att det är hygroskopiskt, och kan buffra fukt. En hampakalkvägg känns varm och kan behålla värmen, men huset blir aldrig för varmt. Dessutom balanserar hampakalken luftfuktigheten i huset.

– Det är en unik egenskap med väggar som kan hantera och buffra och lagra luftfuktighet, säger Henning Eliasson.

Men marknaden för hampakalk är ännu liten, väggelementen är tillverkade i Varberg, men materialet från Villa Lerkil kommer från Frankrike. Elementen är i dagsläget cirka 20 procent dyrare än prefabricerade betongelement. Koljern märker dock av ett ökat intresse för materialet.

– För att visa på potentialen har vi använt en byggklassad produkt från Frankrike och valt att ta nackdelen att transportera hit för att få något som är dokumenterat och standardiserat. Men på sikt vill vi byta ut till en lokalproducerad råvara. Vi sätter idag upp en produktionslina med kapacitet för en mindre upplaga hus per år, säger Henning Eliasson.

Wingårds vill bygga mer i hampakalk

Gert Wingårdh tycker materialet är spännande. Det är andra gången Wingårdhs bygger i hampakalk och företaget håller redan på att undersöka om de kan använda samma material i ett nytt projekt.

– Vi testar det på ett ännu större projekt för att se om det är kommersiellt gångbart, säger han.

Han ser gärna en ny marknad för hampakalk i Sverige.

– Det finns inget som hindrar att någon skulle starta odling av hampa i Sverige om branschen får goda erfarenheter av materialet, säger han.

ANNONS

Hunton Fiber AB

Nyhet! Hunton Nativo® LooseFill DIY

Nu har Hunton lanserat Nativo® LooseFill DIY, en gör-det-själv-produkt som passar för mindre och enklare isoleringsprojekt.

Sponsrat innehåll 2 november, 2026 • 2 minuters läsning

Nativo® LooseFill DIY är träfiberbaserad lösull som gör det enkelt och effektivt att isolera på egen hand. Produkten passar för små och enkla isoleringsprojekt och är särskilt lämplig där det finns många installationer och rör, eller vid mindre renoveringar i trånga utrymmen.

Varför välja Hunton Nativo® LooseFill DIY?

Enkel att använda

Häll ut och fördela jämnt – inga specialverktyg eller fackkunskap behövs. Förpackningen innehåller 8 kg lösullsisolering av träfiber, vilket motsvarar cirka 1 m² isolering med 20 cm tjocklek i bjälklag och cirka 0,8 m² på vind.

Fyller bra där andra lösningar inte kommer åt

Nativo® LooseFill DIY fyller effektivt runt rör, ledningar och installationer i torra och trånga utrymmen, där skivisolering eller inblåst lösullsisolering inte är ett alternativ. OBS! Användning av isolering runt skorstenar och värmeinstallationer ska alltid utföras i enlighet med gällande brandkrav, avståndskrav och tekniska föreskrifter.

Behaglig att arbeta med

Kliar inte och är skonsam mot huden. Vid hantering rekommenderar vi alltid att använda dammask.

God isoleringsförmåga och fuktreglering

Bidrar till ökad komfort med goda isolerande och fuktreglerande egenskaper.

Lågt klimatutsläpp

Nativo® har lägre klimatutsläpp än marknadsledande mineralull*.

Brandmotstånd

Nativo® Träfiberisolering är impregnerad med ett brandhämmande medel, som är en blandning av ammoniumsalter (ammoniumsulfat/ammoniumfosfat). Detta är en kemisk förening som även används i brandsläckare. Isoleringen är helt fri från bromerade flamskyddsmedel.

Så använder du Nativo® LooseFill DIY

Öppna säcken och häll lösullen direkt där den behövs.
Jämna sedan ut lösullen till önskad tjocklek.

I golvkonstruktioner mot mark och i bjälklag rekommenderar Hunton att lösullen komprimeras lätt för att motverka sättningar över tid.

Nativo® finns också tillgänglig som skivisolering samt lösull för Hunton sina Nativo certifierade partners som blåser in isoleringen.

Gratis rådgivning

Vill du veta mer om Hunton och deras produkter? Kontakta oss här.

Byggmaterial

CCS-cement ger betong med 85 procent lägre klimatpåverkan i Marievik

Betong med cement baserat på koldioxidinfångning används nu i Signalhuset i Stockholm. Enligt projektparterna har betongen 85 procent lägre klimatpåverkan än branschreferensen – ett konkret exempel på hur ny cementteknik kan förändra byggandets materialval.

Mikael Häggblad 4 november, 2026 • 3 minuters läsning

I ombyggnaden av Signalhuset i Marievik används betong tillverkad med Heidelberg Materials CCS-cement evoZero. Bakom satsningen står AMF Fastigheter, Skanska och Heidelberg Materials, som tillsammans vill minska klimatpåverkan från byggprojektet.

Betongen, Skanska Husbetong 80, uppges ha 85 procent lägre klimatpåverkan än branschreferensen i Svensk Betongs vägledning. Marievik blir därmed ett av de första stadsutvecklingsprojekten där cement med koldioxidinfångning används.

– Om bygg- och fastighetsbranschen ska lyckas med klimatomställningen behöver vi samarbeta och omsätta nya lösningar i praktiken. I Marievik arbetar vi tillsammans med partners som delar ambitionen att minska byggandets klimatpåverkan, och visar vad som är möjligt redan idag, säger Kenneth Öberg, projektchef på AMF Fastigheter.

Koldioxid fångas in vid cementtillverkningen

Cementtillverkning står för betydande koldioxidutsläpp, både genom den kemiska process där kalksten omvandlas till cement och genom energin som krävs i produktionen. CCS, Carbon Capture and Storage, innebär att koldioxiden fångas in innan den når atmosfären, transporteras vidare och lagras permanent.

Heidelberg Materials producerar evoZero vid sin cementfabrik i Brevik i Norge, där koldioxidavskiljningsteknik har installerats. Tekniken bygger på aminbaserad infångning. Cementet används därefter som bindemedel i betong, med ambitionen att behålla materialets tekniska egenskaper samtidigt som klimatavtrycket minskar.

– Utvecklingen av CCS och evoZero är ett tekniksprång som vi arbetat för under lång tid. För att ny teknik ska göra skillnad krävs partners som delar ambitionen att driva utvecklingen framåt. Därför är vi glada över att tillsammans med AMF Fastigheter och Skanska få bidra till Marievik och Signalhuset, där Heidelberg Materials dessutom kommer att etablera sitt nya svenska huvudkontor, säger Magnus Ohlsson, vd Heidelberg Materials Cement Sverige.

Flera vägar till minskad klimatpåverkan

För Skanska är användningen av CCS-cement en del av arbetet med att minska betongens klimatavtryck. Företaget framhåller att olika projekt behöver olika lösningar och att nya materialalternativ måste prövas och utvärderas.

– För att minska byggandets klimatpåverkan behöver vi samarbeta i hela branschen och pröva flera vägar bort från konventionell betong. Det finns inte en enda lösning som passar överallt, därför testar och utvärderar vi olika alternativ. Betongen i Signalhuset är ett av dem och ett viktigt exempel på vad vi kan åstadkomma när beställare, entreprenör och materialleverantör driver utvecklingen tillsammans, säger Sara Löfgren, regionchef Skanska Sverige.

Användningen av evoZero är en del av AMF Fastigheters bredare klimatarbete i Marievik. Fastighetsägaren arbetar bland annat med återbruk, klimatstyrda materialval och uppföljning av klimatpåverkan i stadsdelens byggprojekt. Målet är att minska klimatpåverkan med 70 procent till 2030 jämfört med detaljplanens basår 2020.

Att CCS-cement nu används i Signalhuset visar hur koldioxidinfångning kan bli ett alternativ i betongproduktionen. Samtidigt återstår frågor om teknikens kostnader, tillgänglighet och möjligheter att skalas upp – faktorer som får betydelse för hur stor roll materialet kan spela i byggsektorns klimatomställning.

Hållbarhetsperspektiv

I Marievik kombineras användningen av CCS-cement med ett aktivt arbete för att återbruka material och byggnadsdelar i stadsutvecklingen. I Signalhuset bidrar betong med cement baserat på koldioxidinfångning till att minska klimatpåverkan från nybyggnadsmaterial, samtidigt som återbruk och resurseffektiva materialval är delar av AMF Fastigheters bredare hållbarhetsarbete i området. Projektet visar hur minskade utsläpp från materialproduktion kan kombineras med cirkulära lösningar för att minska byggandets samlade klimatavtryck.

Källa: AMF Fastigheter