										  
											  
											 {"id":58,"date":"2015-01-30T10:57:36","date_gmt":"2015-01-30T10:57:36","guid":{"rendered":"http:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/?p=58"},"modified":"2015-03-06T13:11:40","modified_gmt":"2015-03-06T13:11:40","slug":"nar-hemmen-blir-omsorgsplatser","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/nar-hemmen-blir-omsorgsplatser\/","title":{"rendered":"N\u00e4r hemmen blir omsorgsplatser"},"content":{"rendered":"<h4>De urbana utmaningarna \u00e4r m\u00e5nga, otaliga. Inom ramen f\u00f6r en h\u00e5llbar urban utveckling m\u00e5ste de sociala konsekvenserna f\u00f6r de beslut vi fattar om den framtida stadsutvecklingen ing\u00e5, likas\u00e5 b\u00f6r vi fundera \u00f6ver de beslut vi v\u00e4ljer att inte ta. \u00c4ven dessa p\u00e5verkar den urbana milj\u00f6ns utformning.<\/h4>\n<p>De senaste m\u00e5naderna, f\u00f6r att inte s\u00e4ga de senaste \u00e5ren, har n\u00e5gonting h\u00e4nt. Fr\u00e5gorna om den sociala h\u00e5llbarheten har liksom h\u00e4vt sig sj\u00e4lva mot toppen och kommit att inta en allt starkare position i debatten gentemot perspektiven om vad som \u00e4r en ekologisk och ekonomisk h\u00e5llbar stadsutveckling. I stadsutvecklingsarbete kan vi inte bortse fr\u00e5n att alla beh\u00f6ver, och har r\u00e4tt till, en bostad. Att v\u00e5ra st\u00e4der allt mer kommit att segregeras med tydliga grannskapseffekter som f\u00f6ljd och att gruppen socio-ekonomiskt svaga fram\u00f6ver antagligen kommer att v\u00e4xa (se Socialstyrelsens \u00e5rsrapporter om andelen mottagare av f\u00f6rs\u00f6rjningsst\u00f6d).<\/p>\n<p>I debatten om stadsutveckling och bostadsmarknad h\u00f6rs just nu allt h\u00f6gre r\u00f6ster som presenterar f\u00f6rslag som spretar \u00e4n hit \u00e4n dit om hur vi p\u00e5 b\u00e4sta s\u00e4tt ska klara av att ta emot, och bereda bost\u00e4der, f\u00f6r de som s\u00f6kt sig till Sverige bort fr\u00e5n krig och konflikter. Hur de nyanl\u00e4nda ska kunna integreras p\u00e5 ett f\u00f6r alla tillfredsst\u00e4llande s\u00e4tt. Vad som dock s\u00e4llan omn\u00e4mns i debatten om nutida och framtida utmaningar p\u00e5 bostadsmarknaden \u00e4r den utveckling vi ser inom \u00e4ldreomsorgen.<\/p>\n<p>I majoriteten av alla kommuner vill man att \u00e4ldre ska bo kvar hemma s\u00e5 l\u00e4nge som m\u00f6jligt. I samtliga fall som jag genom mitt arbete tagit del av d\u00e4r kommunerna genomf\u00f6rt medborgardialoger med 55+ om deras framtida boende f\u00f6refaller detta ocks\u00e5 vara de flesta medborgares \u00f6nskan. Att m\u00e4nniskor vill bo hemma s\u00e5 l\u00e4nge som m\u00f6jligt skriver ocks\u00e5 PRO i rapporten <em>\u201d\u00c4ldres boende idag och i framtiden \u2013 underlag till diskussion f\u00f6r ett boendepolitiskt program f\u00f6r PRO\u201d <\/em>(2013). Att bo kvar hemma \u00e4r tryggt, individuellt anpassat och ofta ett bra s\u00e4tt att kunna forts\u00e4tta ing\u00e5 i en naturlig social samvaro med andra. Och, det \u00e4r betydligt billigare f\u00f6r kommunerna (svt.se, 2014-01-17). Antalet platser p\u00e5 \u00e4ldreboenden minskar samtidigt som hemtj\u00e4nst och m\u00f6jligheten till v\u00e5rd i hemmet \u00f6kar, \u00e4ven mer omfattande v\u00e5rd. Huruvida detta vid ett stort v\u00e5rdbehov st\u00e4mmer \u00e4r dock omtvistat (se \u00c4ldre i Centrum nr2\/2013 m.fl.).<\/p>\n<p>Det h\u00e4r m\u00e5ste vi ocks\u00e5 tala om. Enligt SCBs befolkningsprognoser \u00f6kar antalet \u00e4ldre stadigt vilket vi vetat om sedan l\u00e5ng tid tillbaka. \u201d<em>Idag finns det n\u00e4stan en halv miljon som \u00e4r \u00e4ldre \u00e4n 80 \u00e5r i Sverige, i slutet av 2040 \u2013 talet ber\u00e4knas de vara \u00f6ver 1 miljon\u201d<\/em> skrev SCB i befolkningsprognosen som publicerades den 15 april ifjol.<\/p>\n<p>I mitt arbete h\u00f6r jag otaliga dilemman r\u00f6rande en allt st\u00f6rre grupp \u00e4ldre, bostadsf\u00f6rs\u00f6rjningsansvaret och bostadsmarknadens funktion. Ofta \u00e5terkommer samtalen till att det \u00e4r 40-talisterna som snart \u00e4r de \u00e4ldre, \u201dk\u00f6ttberget\u201d som f\u00f6rre finansministern P\u00e4r N\u00fcder ben\u00e4mnt dem. Bilden av dessa barnkullar \u00e4r att de sitter p\u00e5 stora f\u00f6rm\u00f6genheter och att de d\u00e4rmed ska spela golf, bo p\u00e5 solkusten och leva friskt och hurtigt i evinnerlig tid. S\u00e5 \u00e4r inte fallet, inte f\u00f6r alla. L\u00e5ngt d\u00e4rifr\u00e5n. Och f\u00f6rr eller senare kommer med s\u00e4kerhet ocks\u00e5 av de vars verklighet faktiskt ser s\u00e5dan ut att \u00e5terv\u00e4nda hem med behov av v\u00e5rd och omsorg.<\/p>\n<p>F\u00f6r bostadsmarknadens och stadsutvecklingens del m\u00e5ste vi t\u00e4nka mer p\u00e5, och skapa starkare incitament f\u00f6r, att de som b\u00e5de bygger och renoverar bostadshus, offentliga lokaler och publika milj\u00f6er t\u00e4nker \u00e4n mer tillg\u00e4nglighet och trygghet. Men vi m\u00e5ste ocks\u00e5 fundera \u00f6ver hur \u00e4ldre p\u00e5 svaga bostadsmarknader ska kunna beredas tillg\u00e4ngliga kostnadseffektiva bost\u00e4der. P\u00e5 landsbygden k\u00e4mpar mindre kommuner med att kunna erbjuda tillg\u00e4ngliga bost\u00e4der f\u00f6r \u00e4ldre. \u00c4ldre som sedan 30-40 \u00e5r bor i en villa som nu knappt kan s\u00e4ljas. Ofta \u00e4r flerbostadshusbest\u00e5ndet 40-50-60-talshus p\u00e5 dessa orter och tillg\u00e4nglighetsanpassningar till\u00e5ts bara genomf\u00f6ras till h\u00f6ga kostnader \u2013 och f\u00f6r nyproducerade tillg\u00e4nglighetsanpassade bost\u00e4der kan de \u00e4ldre som inte f\u00e5r n\u00e5got f\u00f6r villan inte betala. Jag har h\u00f6rt flera exempel fr\u00e5n kommuner d\u00e4r detta gissel resulterar i att dessa villor mer eller mindre renoveras till \u201dserviceboenden\u201d men hj\u00e4lp av BAB och ROT-avdrag och, ett s\u00f6nderrenoverat sm\u00e5hus utformat f\u00f6r s\u00e5dana behov \u00e4r sedan \u00e4nnu sv\u00e5rare att f\u00e5 s\u00e5lt. I exempel som dessa ska vi inte en tala om problematiken med naturliga flyttkedjor.<\/p>\n<p>Andra t\u00e4nkbara konsekvenser av att allt fler \u00e4ldre bor hemma l\u00e4ngre \u00e4r att trycket f\u00f6r ny- och ombyggnationer av \u00e4ldreboenden minskar. Och priserna f\u00f6r ett eget boende \u00f6kar generellt till f\u00f6ljd av f\u00e4rre omflyttningar, &#8211; s\u00e4rskilt p\u00e5 landsbygden. Vad g\u00e4ller andra konsekvenser f\u00f6r samh\u00e4llet n\u00e4r frivillig\/anh\u00f6rigv\u00e5rd blir allt vanligare rekommenderar jag er att l\u00e4sa Anna Ardin mfl i Dagens Samh\u00e4lle den 27 januari 2015.<\/p>\n<p>Men, vi m\u00e5ste ocks\u00e5 tala om tillg\u00e4nglighetens former. I den b\u00e4sta av v\u00e4rldar skulle allt sj\u00e4lvfallet vara tillg\u00e4ngligt f\u00f6r alla. S\u00e5 ser det inte ut, och att det befintliga best\u00e5ndet ska anpassas till detta \u00e4r endast en \u00f6nskedr\u00f6m. S\u00e5ledes b\u00f6r vi \u00e4ven fr\u00e5ga oss hur befintliga bostadshus kanske kan anpassas f\u00f6r de som har behov av rollator men inte till den som sitter i rullstol, vilket \u00e4r b\u00e4ttre \u00e4n att inte g\u00f6ra n\u00e5gonting. Och vi m\u00e5ste ocks\u00e5 fr\u00e5ga oss i vilken m\u00e5n vi anser att befintligt bostadsbest\u00e5nd ska anpassas, &#8211; finns risken f\u00f6r att vi snart kommer st\u00e5 med en andel av det befintliga bostadsbest\u00e5ndet som \u00e4r s\u00e5 anpassat efter en stor grupp \u00e4ldre som i tid av f\u00e4rre \u00e4ldre heller inte \u00e4r attraktivt f\u00f6r andra grupper? I tidskriften \u00c4ldre i Centrum skriver Lennarth Johansson, forskare vid Aging Research Center, ARC, och utredare vid Socialstyrelsen \u201d<em>Trots den fortg\u00e5ende utvecklingen<\/em><em> av boendestandarden \u00e4r det inte givet att v\u00e5ra hem, hus eller l\u00e4genheter \u00e4r utformade f\u00f6r att fungera som en v\u00e5rdplats. V\u00e5rd i hemmet kan inneb\u00e4ra krav p\u00e5 utrymme, standard och tillg\u00e4nglighet som l\u00e5ngt ifr\u00e5n alla bost\u00e4der har. F\u00f6r dem som beh\u00f6ver mycket omsorg och tillsyn, kan det faktum att v\u00e5rden flyttar hem ocks\u00e5 inneb\u00e4ra att hemmet institutionaliseras\u201d<\/em> (\u00c4ldre i Centrum, nr2\/2013).<\/p>\n<p>En hel del p\u00e5g\u00e5r redan och fr\u00e5gorna kring s\u00e4rskilt tillg\u00e4nglighet har f\u00e5tt en egen agenda med Boverkets st\u00f6d f\u00f6r tillg\u00e4nglighetsinventeringar av flerbostadshus. Likas\u00e5 \u00e4r det n\u00e5got man kan t\u00e4nka sig att den statliga utredningen <em>B\u00e4ttre bost\u00e4der f\u00f6r \u00e4ldre<\/em> S2014:4 l\u00e4r diskutera. Att tillg\u00e4nglighetsanpassa det befintliga bostadsbest\u00e5ndet efter r\u00e5dande normer \u00e4r positivt f\u00f6r alla grupper; \u00e4ldre, barn och barnfamiljer. Men n\u00e4r hemmen blir omsorgsplatser tas tillg\u00e4nglighetsanpassningen av bost\u00e4der till en helt ny niv\u00e5.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>De urbana utmaningarna \u00e4r m\u00e5nga, otaliga. Inom ramen f\u00f6r en h\u00e5llbar urban utveckling m\u00e5ste de sociala konsekvenserna f\u00f6r de beslut vi fattar om den framtida stadsutvecklingen ing\u00e5, likas\u00e5 b\u00f6r vi fundera \u00f6ver de beslut vi v\u00e4ljer att inte ta. \u00c4ven dessa p\u00e5verkar den urbana milj\u00f6ns utformning. De senaste m\u00e5naderna, f\u00f6r att inte s\u00e4ga de senaste &#8230;<\/p>\n","protected":false},"author":68,"featured_media":85,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"_links_to":"","_links_to_target":""},"categories":[1],"tags":[9],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/58"}],"collection":[{"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/users\/68"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=58"}],"version-history":[{"count":14,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/58\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":93,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/58\/revisions\/93"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/media\/85"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=58"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=58"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=58"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}