Ni som f\u00f6ljt mina inl\u00e4gg sedan tidigare vet att jag alltid haft ett extra fokus i b\u00e5de texter och andra g\u00e4rningar p\u00e5 att lyfta vilka konsekvenser boendesegregation har och kan f\u00e5 i relation till ett socialt och sammanh\u00e5llet demokratiskt samh\u00e4lle. S\u00e4rskilt har jag verkat f\u00f6r att lyfta konsekvenserna f\u00f6r utbildningsresultat, arbetsmarknadsetablering och folkh\u00e4lsa.<\/p>\n
I mitt f\u00f6rsta inl\u00e4gg f\u00f6r denna nya omg\u00e5ng av skrivande lyfte jag Delegationen mot segregations (vidare Delmos) \u00e5rsrapport om boendesegregationen i v\u00e5rt land. Jag lovade \u00e5terkomma till den del av rapporten som s\u00e4rskilt beskriver om och hur det kan s\u00e4gas finnas olika socioekonomiska f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r individen beroende av i vilken omr\u00e5destyp hen vuxit upp. I detta inl\u00e4gg g\u00f6r jag just det, lyfter vad Delmos sett att deras kartl\u00e4ggning och analys p\u00e5 detta omr\u00e5de indikerar.<\/p>\n
Med hj\u00e4lp av kohortanalys av individer f\u00f6dda 1986 fr\u00e5n det att de var 16 \u00e5r till dess de fyllt 34 \u00e5r (allts\u00e5 mellan 2002\u20132020) har Delmos i 2022 \u00e5rs \u00e5rsrapport str\u00e4vat efter att f\u00f6rs\u00f6ka fastsl\u00e5 p\u00e5 vilket s\u00e4tt individernas uppv\u00e4xtomr\u00e5den p\u00e5verkat hur livet utvecklats g\u00e4llande studier och arbete. Analysenhet f\u00f6r denna del av rapporten \u00e4r de fem omr\u00e5destyperna som presenterades redan i inl\u00e4gg nummer ett (mina sammanfattningar av Delmos beskrivningar av omr\u00e5deskarakteristiska vid studiens b\u00f6rjan 2002):<\/p>\n
Omr\u00e5destyp 1 <\/strong>\u2013 Omr\u00e5den med stora socioekonomiska utmaningar (l\u00e5g andel grundskoleutbildade, mycket f\u00e5 h\u00f6gskoleutbildade, h\u00f6g arbetsl\u00f6shet, alla hyr sin bostad)<\/p>\n Omr\u00e5destyp 2<\/strong> \u2013 Omr\u00e5den med socioekonomiska utmaningar (lite h\u00f6gre utbildning jmf omr\u00e5de 1, drygt h\u00e4lften f\u00f6rv\u00e4rvsarbetar, ca 1 av 10 uppb\u00e4r f\u00f6rs\u00f6rjningsst\u00f6d och h\u00e4lften hyr sin bostad)<\/p>\n Omr\u00e5destyp 3<\/strong> \u2013 Socioekonomiskt blandade omr\u00e5den (utbildningsniv\u00e5 likv\u00e4rdig med omr\u00e5destyp 2, 3 av 4 f\u00f6rv\u00e4rvsarbetar, arbetsl\u00f6sheten \u00e4r i niv\u00e5 med genomsnittet i riket och h\u00e4lften hyr respektive \u00e4ger sin bostad)<\/p>\n Omr\u00e5destyp 4<\/strong> \u2013 Omr\u00e5den med goda socioekonomiska f\u00f6ruts\u00e4ttningar (ca 1 av 4 har utbildning vid h\u00f6gskola\/universitet, knappt 4 av 5 f\u00f6rv\u00e4rvsarbetar och \u00f6ver lag har boende i detta omr\u00e5de en h\u00f6gre ekonomisk standard \u00e4n genomsnittet)<\/p>\n Omr\u00e5destyp 5<\/strong> \u2013 Omr\u00e5den med mycket goda socioekonomiska f\u00f6ruts\u00e4ttningar (mycket h\u00f6g utbildningsniv\u00e5, l\u00e5g arbetsl\u00f6shet, ekonomisk standard h\u00f6gt \u00f6ver genomsnittet i riket och alla bor i egen\u00e4gda bost\u00e4der hem)<\/p>\n Delmos visar att det \u00e4r skillnader i f\u00f6ruts\u00e4ttningar vad g\u00e4ller studier- och arbetsmarknadsresultat beroende p\u00e5 i vilken typ av omr\u00e5de som man vuxit upp i.<\/p>\n Vi vet sedan tidigare att f\u00f6r\u00e4ldrars utbildningsniv\u00e5 har en stor p\u00e5verkan p\u00e5 barn och ungas studieresultat och Delmos resultat g\u00e4llande studieresultat ligger i linje med detta. I omr\u00e5destyp 5 \u00e4r det mycket vanligare att f\u00f6r\u00e4ldrarna studerat vidare efter gymnasiet j\u00e4mf\u00f6rt med f\u00f6r\u00e4ldrar till ungdomar som 2022 bodde i omr\u00e5destyp 1 eller 2. De socioekonomiska f\u00f6ruts\u00e4ttningarna skiljer sig allts\u00e5 \u00e5t och resultatet som myndigheten presenterar \u00e4r att det \u00e4r fler 16-\u00e5ringar som \u00e4r beh\u00f6riga till gymnasiet ju h\u00f6gre siffra p\u00e5 omr\u00e5destyp du vuxit upp i.<\/p>\n Att slutf\u00f6ra gymnasiet \u00e4r oerh\u00f6rt viktigt f\u00f6r att kunna ta steget ut i arbetslivet. Delmos visar i sina resultat p\u00e5 samma utfall vad g\u00e4ller gymnasieexamen som beh\u00f6righeter; att ju godare socioekonomiska f\u00f6ruts\u00e4ttningar du vuxit upp i, ju troligare \u00e4r det att du slutf\u00f6r din gymnasieutbildning. Vid 34 \u00e5rs \u00e5lder \u00e4r det stora skillnader i j\u00e4mf\u00f6relse mellan de individer som man valt att f\u00f6lja, men intressant och sp\u00e4nnande \u00e4r att hyfsat m\u00e5nga verkar l\u00e4sa in gymnasiet mellan 22-34 \u00e5rs \u00e5lder och att de flesta av dessa \u00e4r individer som vuxit upp i omr\u00e5den med st\u00f6rre utmaningar.<\/p>\n En gymnasieexamen \u00e4r f\u00f6r m\u00e5nga biljetten till h\u00f6gre studier och man kan d\u00e4rmed f\u00f6rh\u00e5llandevis enkelt se hur sambandet mellan de olika omr\u00e5denas socioekonomiska uppv\u00e4xtvillkor och deltagande vid h\u00f6gre studier. Delmos skriver att de, n\u00e4r de kikat p\u00e5 34-\u00e5ringarna, kunnat landa i att hela 53 procent av ungdomarna de f\u00f6ljt som vuxit upp i omr\u00e5destyp 5 l\u00e4st eller l\u00e4ser p\u00e5 h\u00f6gre utbildningsinstitutioner medan samma procentenhet f\u00f6r ungdomar uppvuxna i omr\u00e5destyp 1 endast \u00e4r 25 procent.<\/p>\n N\u00e4r intr\u00e4det p\u00e5 arbetsmarknaden sker skiljer sig ocks\u00e5 f\u00f6r dessa ungdomar beroende p\u00e5 i vilken omr\u00e5destyp de vuxit upp i. \u00d6ver tid kan det tydligt utl\u00e4sas att arbetsmarknadsetableringen f\u00f6r individer fr\u00e5n omr\u00e5destyperna 3, 4 och 5 \u00e4r b\u00e4ttre \u00e4n f\u00f6r de som kommer fr\u00e5n omr\u00e5destyp 1 och 2. Om man tittar p\u00e5 skillnaderna f\u00f6r dessa individer vid 34 \u00e5rs \u00e5lder visar Delmos studie att det skiljer hela 10 procent i syssels\u00e4ttningsgrad mellan omr\u00e5destyp 1 och 5. Detta p\u00e5verkar s\u00e5klart individernas fortsatta socioekonomiska f\u00f6ruts\u00e4ttningar genom att skillnaderna i inkomstniv\u00e5er forts\u00e4tter att best\u00e5.<\/p>\n En sp\u00e4nnande del av Delmos resultat \u00e4r den som visar p\u00e5 r\u00f6rligheten i bostadsomr\u00e5de \u00f6ver tid. De flesta av de individer som myndigheten valt att f\u00f6lja bor vid 34 \u00e5rs \u00e5lder i ett omr\u00e5de med goda socioekonomiska f\u00f6ruts\u00e4ttningar (omr\u00e5destyp 4) alternativt i ett omr\u00e5de med mycket goda socioekonomiska f\u00f6ruts\u00e4ttningar (omr\u00e5destyp 5).<\/p>\n Delmos fokus \u00e4r p\u00e5 platsens, boendesegregationens, allts\u00e5 milj\u00f6ns, betydelse f\u00f6r individens livschanser. Och, de kommer fram till att sj\u00e4lva platsen, dvs omr\u00e5destypen, har betydelse f\u00f6r b\u00e5de studie- och arbetsmarknadsresultat \u00e4ven n\u00e4r myndigheten beaktat faktorer som k\u00f6n, f\u00f6delseland och f\u00f6r\u00e4ldrars utbildningsniv\u00e5.<\/p>\nVad s\u00e4ger resultatet?<\/h2>\n