<\/p>\n
I m\u00e5nga omg\u00e5ngar har jag funderat \u00f6ver detta begrepp. Ett tag arbetade jag f\u00f6r ett konsultbolag d\u00e4r vikten av platsens identitet p\u00e5talades flera g\u00e5nger om dagen i arbetslandskapet, men aldrig h\u00f6rde jag att det definierades. P\u00e5 H\u00e5llbart Byggandes webb kom det mig s\u00e5 \u00e5ter n\u00e4ra n\u00e4r jag l\u00e4ste en intervju med Stockholms stads nya stadsarkitekt Thorleif Falk som p\u00e5 fr\u00e5gan om vilka hans viktigaste fr\u00e5gor nu \u00e4r svarar att det bland annat \u00e4r att \u201ds\u00e4kerst\u00e4lla stadens identitet\u201d. Men, vad inneb\u00e4r det och vad beh\u00f6ver g\u00f6ras?<\/p>\n
Jag gick tillbaka till mina gamla (n\u00e5ja, fortfarande hyfsat relevanta) kursb\u00f6cker f\u00f6r att f\u00e4rska upp minnet om hur n\u00e5gra forskare p\u00e5 omr\u00e5det beskriver begreppet. Nedan f\u00f6ljer mycket korta sammanfattningar av vad tre av dem skrev.<\/p>\n
1994 skrev Doreen Massey att platser s\u00e4llan har bara en<\/em> identitet. En plats identitet baseras p\u00e5 dess historia som ofta \u00e4r l\u00e5ngdragen och d\u00e4rtill upplevd av olika grupper och individer p\u00e5 olika s\u00e4tt, menar hon. Detta g\u00f6r i sin tur att denna identitet inneb\u00e4r olika saker f\u00f6r olika grupper och individer vilket dessutom kan f\u00f6rdjupa en identitet samtidigt som det ocks\u00e5 riskerar att ge upphov till konflikter baserade p\u00e5 hur olika grupper f\u00f6rh\u00e5ller sig till den enskilda platsen. Vidare skriver Massey i samma artikel att framv\u00e4xten av kapitalismen och marknadsliberalismen starkt p\u00e5verkat platsers och hela st\u00e4ders identitet sedan den nutida identitetsskapade utformningen allt mer kommit att bero av ekonomisk tillv\u00e4xt och de som har\/har haft en m\u00f6jlighet att f\u00f6lja med p\u00e5 tillv\u00e4xtt\u00e5get. Massey po\u00e4ngterar tydligt vikten av att f\u00f6rst\u00e5 platsers betydelse som ett grundl\u00e4ggande v\u00e4rde f\u00f6r m\u00e4nniskors v\u00e4lm\u00e5ende, hon menar att det kan vara grunden f\u00f6r m\u00e4nniskors individuella identitet, stabilitet och k\u00e4nsla av tillh\u00f6righet. Men, en plats identitet \u00e4r aldrig fixerad enligt Massey, den f\u00f6r\u00e4ndras \u00f6ver tid, genom de n\u00e4tverk och dess unikitet och dess gr\u00e4nser omformas likv\u00e4l genom historien.<\/p>\n 2010 beskrev Manuel Castells begreppet som en del av inv\u00e5narnas identitet och forts\u00e4tter i m\u00e5ngt och mycket att ta diskussionen som Massey framf\u00f6rt vidare. Att dela upplevelsen och minnen av historiska h\u00e4ndelser p\u00e5 en plats \u00e4r, menar Castells, det b\u00e4sta s\u00e4ttet att skapa och bibeh\u00e5lla en plats identitet och att d\u00e4rtill bidra till den kollektiva gemenskapen f\u00f6r dess inv\u00e5nare. Han g\u00e5r till och med s\u00e5 l\u00e5ngt att han argumenterar f\u00f6r den gemensamt upplevda historien av platsen som mer v\u00e4rdefull f\u00f6r den kollektiva identiteten \u00e4n inv\u00e5nargruppens gemensamma eller divergerade religi\u00f6sa \u00e5sk\u00e5dningar och etniska ursprung.<\/p>\n 2012 skrev Robert Sampson om vikten av en plats identitet p\u00e5 2000-talet och tar ocks\u00e5 han vid d\u00e4r de tv\u00e5 f\u00f6reg\u00e5ngarna slutat. Sampson menar att detta idag \u00e4r viktigare \u00e4n n\u00e5gonsin och kopplar samman det med den digitala utvecklingen. F\u00f6respr\u00e5kare f\u00f6r digitaliseringen, skriver Sampson, h\u00e4vdar ibland att v\u00e5ra grannar inte spelar en lika stor roll nu n\u00e4r vi genom digitala plattformar kan hitta v\u00e4nner p\u00e5 andra sidan jordklotet. Men, Sampson argumenterar emot detta och skriver att dagens stadsplanerare m\u00e5ste g\u00f6ra vad de kan f\u00f6r att bygga st\u00e4der som hindrar \u201dloss of community\u201d, det vill s\u00e4ga f\u00f6rlusten av den kollektiva identiteten som f\u00f6ljer av att m\u00e4nniskor delar upplevelsen av att exempelvis bo p\u00e5 samma plats. En fragmenterad stad b\u00f6rjar med en identitetsf\u00f6rlust av platsen vilket ger en f\u00f6rlust av den kollektiva identiteten och detta bidrar i sin tur, argumenterar han, till segregation och konflikt sl\u00e5r han fast.<\/p>\n Min sammanfattning av Massey, Castells och Sampsons beskrivningar \u00e4r att begreppet en plats identitet<\/em> skapas av sammanhang och en interaktion mellan den bebyggda milj\u00f6n och de m\u00e4nniskor som b\u00e5de brukar och passerar platsen. Identiteter skapas b\u00e5de individuellt och gemensamt i olika konstellationer som styrs av sociala och kulturella processer och maktrelationer. D\u00e4rtill kan definitionen av begreppet variera beroende av minst fyra olika perspektiv som p\u00e5verkar betraktarens bed\u00f6mning; det individuella, det kollektiva, det lokala och det globala. Vidare, och inte att f\u00f6rgl\u00f6mma, g\u00e5r dessutom en skiljelinje mellan k\u00e4nslan av att tillh\u00f6ra platsen och inte.<\/p>\n Stockholm stads tj\u00e4nstem\u00e4n, d\u00e4r Falk nu allts\u00e5 \u00e4r ny stadsarkitekt, har nyligen lanserat ett f\u00f6rslag till ny \u00f6versiktsplan. Samr\u00e5d planeras nu f\u00f6r fullt (idag den 11 november inviger stadsbyggnadsborgarr\u00e5det Roger Mogert p\u00e5 Tensta torg). Konsulter fr\u00e5n WSP har genomf\u00f6rt en konsekvensbed\u00f6mning av det nya f\u00f6rslaget till \u00f6versiktsplan ur ett h\u00e5llbarhetsperspektiv med utrymme f\u00f6r att bed\u00f6ma f\u00f6rslaget ur alla de tre h\u00e5llbarhetsperspektiven. Utifr\u00e5n den komplexa definition som beskrivs av forskarna ovan st\u00e5r det f\u00f6r mig klart att en plats identitet i m\u00e5ngt och mycket har med en plats h\u00e5llbarhet att g\u00f6ra och att de tre benen om social h\u00e5llbarhet, ekonomisk h\u00e5llbarhet och ekonomisk h\u00e5llbarhet alla \u00e4r b\u00e5de inblandade och sammanfogade inom ramen f\u00f6r begreppets definition.<\/p>\n Utan att jag har f\u00f6r avsikt att utv\u00e4rdera f\u00f6rslaget till nya \u00f6versiktsplan har jag \u00e4nd\u00e5 av nyfikenhet tagit lite extra del av just konsekvensbeskrivningarna. I den samr\u00e5dshandling som WSP tagit fram finns ett avslutande avsnitt som inneh\u00e5ller konsulternas samlade av planen ur ett h\u00e5llbarhetsperspektiv. I detta avsnitt st\u00e5r att l\u00e4sa att man under arbetet bed\u00f6mer det som riskabelt att man i planen m\u00f6jligen f\u00e4ster en allt f\u00f6r stor vikt vid den bebyggda milj\u00f6ns m\u00f6jlighet att bidra till de v\u00e4rden som skapar platsers identiteter.<\/p>\n \u201dPlanf\u00f6rslaget pr\u00e4glas av mycket h\u00f6ga ambitioner vad g\u00e4ller att bidra till social utveckling, sammanh\u00e5llning och minskat utanf\u00f6rskap (\u2026). Icke desto mindre finns del sk\u00e4l att inte \u00f6verdriva det bidrag som god arkitektur eller planering kan ge f\u00f6r att \u00e4ndra djupt rotade m\u00f6nster och sociala strukturer som tar sig uttryck i segregation, oh\u00e4lsa och oj\u00e4mlika milj\u00f6er\u201d. <\/em><\/p>\n Vikten av en trygg, \u00f6ppen, inbjudande och trevligt bebyggd stadsmilj\u00f6 ska inte f\u00f6rtas skriver de vidare, men det \u00e4r samspelet mellan den bebyggda milj\u00f6n och alla de andra processer, relationer och v\u00e4rden som i ett samspel skapar en plats identitet tillika utvecklar densamma i en h\u00e5llbar riktning.<\/p>\n Att skapa, bygga och bibeh\u00e5lla en stads identitet handlar allts\u00e5 om att samverka \u00f6ver gr\u00e4nserna, mellan akt\u00f6rer och perspektiv. Mellan kommunala f\u00f6rvaltningar, det offentliga och det privata, att se de lokala respektive regionala, nationella och globala p\u00e5verkanss\u00e4tten och behoven. WSP avslutar sin samlade bed\u00f6mning med att det \u00e4r viktigt att, nu n\u00e4r vi sl\u00e4nger oss med begreppet \u201den plats identitet\u201d, ocks\u00e5 lyfter den allm\u00e4nna diskussionen om dess inneb\u00f6rd och att vi i stadsplaneringssammanhang str\u00e4var efter att n\u00e5 en realistisk samsyn alla akt\u00f6rer emellan g\u00e4llande \u201dvilka positiva sociala f\u00f6r\u00e4ndringar som kan \u00e5stadkommas med hj\u00e4lp av fysisk planering\u201d<\/em> och vilka m\u00e5l som kr\u00e4ver andra \u00e5tg\u00e4rder och verktyg ut\u00f6ver och\/eller parallellt med att staden v\u00e4xer. S\u00e5, jag antar att Falk fram\u00f6ver g\u00e5r i spetsen f\u00f6r en ut\u00f6kad samverkan b\u00e5de\u00a0akt\u00f6rer och perspektiv emellan f\u00f6r bevisligen kan stadsbyggandet ensamt inte \u00e5stadkomma den m\u00e5ls\u00e4ttning som stadens h\u00f6gsta tj\u00e4nstem\u00e4n nu har.<\/p>\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Jag har en identitetskris. Det var i vilket fall det svar jag fick av en n\u00e4ra v\u00e4n som ocks\u00e5 r\u00f6r sig p\u00e5 stadsutvecklingens- och bostadsmarknadsfr\u00e5gornas f\u00e4lt till vardags n\u00e4r jag bad hen reflektera \u00f6ver betydelsen av en plats identitet. I m\u00e5nga omg\u00e5ngar har jag funderat \u00f6ver detta begrepp. Ett tag arbetade jag f\u00f6r ett …<\/p>\n","protected":false},"author":68,"featured_media":463,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"_links_to":"","_links_to_target":""},"categories":[1],"tags":[33,11,48,19,30,71,74,45,7,73,13,72],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/464"}],"collection":[{"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/users\/68"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=464"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/464\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":466,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/464\/revisions\/466"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/media\/463"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=464"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=464"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=464"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}