										  
											  
											 {"id":445,"date":"2016-09-12T10:15:47","date_gmt":"2016-09-12T10:15:47","guid":{"rendered":"http:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/?p=445"},"modified":"2016-09-12T17:29:43","modified_gmt":"2016-09-12T17:29:43","slug":"barriarer-av-begreppsforvirring","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/barriarer-av-begreppsforvirring\/","title":{"rendered":"Barri\u00e4rer av begreppsf\u00f6rvirring"},"content":{"rendered":"<h4>I veckan var jag p\u00e5 ett kv\u00e4llsseminarium d\u00e4r segregationen i Stockholm stod i centrum, s\u00e4rskilt dess utveckling fram\u00f6ver. Odefinierat skulle segregationen diskuteras och f\u00f6ga f\u00f6rv\u00e5nande kom 90 procent av debatten att handla om bostadsbest\u00e5ndet, de \u00f6vriga 10 procenten om infrastruktur, arbete och utbildning. Alla talare, liksom deltagare i panelen d\u00e4refter, var \u00f6verens om att det som \u00e4r nummer ett \u00e4r skolan. Skola och utbildning \u00e4r det absolut viktigaste verktyget vi har f\u00f6r att b\u00e5de avhj\u00e4lpa nul\u00e4get och framtidens potentiellt \u00e4n mer uppdelade stad tillika samh\u00e4lle. Men seminariet kom \u00e4nd\u00e5 att handla till 90 procent om bostadsbest\u00e5ndet.<\/h4>\n<p>Utan att g\u00e5 n\u00e4rmare in p\u00e5 just detta seminarium (det \u00e4r s\u00e4llan s\u00e4rskilt sp\u00e4nnande f\u00f6r den som inte var d\u00e4r) vill jag h\u00e4r \u00e4nd\u00e5 lyfta tv\u00e5 saker som jag finner \u00e5terkommande i dessa samtal; 1) att tanken om <em>en bostad<\/em> sammanblandas med tankar om <em>kvaliteten p\u00e5 bost\u00e4der<\/em> och 2) att social housing dryftas som om det vore ett vedertaget definierat begrepp som endast kan betyda en sak. S\u00e5 \u00e4r det inte.<\/p>\n<p>Den f\u00f6rsta punkten ovan f\u00f6rklarar i stort s\u00e4tt sig sj\u00e4lv. I den allm\u00e4nna, och denna enskilda, debatt (-en) hamnar samtalen alltj\u00e4mt i en \u00e5terv\u00e4ndsgr\u00e4nd d\u00e4r argumenten om den numer\u00e4ra bristen p\u00e5 bost\u00e4der f\u00f6ljs eller m\u00f6ts av argument g\u00e4llande kvaliteten p\u00e5 bost\u00e4derna och dess placering i stadslandskapet. En bostads v\u00e4rdeyttringar i form av omr\u00e5destillh\u00f6righet och fr\u00e4sch\u00f6r \u00e4r sj\u00e4lvfallet av stor vikt f\u00f6r b\u00e5de samh\u00e4llet i stort och f\u00f6r den enskilde som d\u00e4r bor, d\u00e4rav har vi en bostadsf\u00f6rs\u00f6rjningslag (2013:866 m ) som s\u00e4ger att<em> \u201d<\/em><em> Varje kommun ska med riktlinjer planera f\u00f6r bostads\u00adf\u00f6rs\u00f6rjningen i kommunen. Syftet med planeringen ska vara att skapa f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r alla i kommunen att leva i goda bost\u00e4der och f\u00f6r att fr\u00e4mja att \u00e4ndam\u00e5lsenliga \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r bostadsf\u00f6rs\u00f6rjningen f\u00f6rbereds och genom\u00adf\u00f6rs\u201d<\/em>( 1\u00a7).<\/p>\n<p>I det seminarium jag n\u00e4mner ovan talades det om (och j\u00e4mf\u00f6rdes mellan exempelvis Djursholm och Alby i Stockholm) vissa definitioner av ytterligheterna f\u00f6r att beskriva ett stadslandskap och ett samh\u00e4lle som blir allt mer uppdelat, och det retoriska greppet ska inte f\u00f6rkastas som intressegivande. Men, om samtalen f\u00f6rs i denna ton kommer vi varken fram\u00e5t i diskussionen om r\u00e4ttvisa livsmilj\u00f6er eller r\u00e4tten till bostad. Det \u00e4r trots allt en liten majoritet som str\u00e4var efter, och ser realistiskt p\u00e5 m\u00f6jligheten att uppn\u00e5 en materiell standard likt den i Djursholm. Vad debatten borde handla om \u00e4r vilka gr\u00e4nssnitt vi anser \u00e4r rimliga f\u00f6r en v\u00e4rdig bostad i ett v\u00e4rdigt utformat och underh\u00e5llet bostadsomr\u00e5de. Det \u00e4r d\u00e5 vi har en grund att utg\u00e5 ifr\u00e5n. Till den grunden kan och ska sedan ocks\u00e5 kommunikationsm\u00f6jligheter, utbildningsm\u00f6jligheter, n\u00e4rheten till arbete och samh\u00e4llsservice vara v\u00e4l inkluderade. En hel del finns redan.Ta exempelvis Boverkets byggregler (BBR) som tydligt anger ett slags svensk standard f\u00f6r bostadsutformningen (avsnitt 3:2), men visst kan ocks\u00e5 dessa beh\u00f6va utv\u00e4rderas och diskuteras regelbundet.<\/p>\n<p>Den andra punkten som jag lyfter ovan \u00e4r m\u00f6jligen n\u00e5got mer komplicerad. Min gissning \u00e4r att gemene man relaterar begreppet social housing till \u201dfattigmansbost\u00e4der\u201d. S\u00e5 var fallet p\u00e5 seminariet h\u00e4romdagen. S\u00e5 beh\u00f6ver det dock inte se ut eller vara, och \u00e4r inte i delar av V\u00e4steuropa. Social Housing kan se ut p\u00e5 m\u00e5nga olika s\u00e4tt och vara riktade mot grupper med breda eller smalare inkomster. Ser man till de l\u00e4nder i V\u00e4steuropa som har vad som skulle kunna inrymmas i begreppet social housing s\u00e5 \u00e4r dessa bost\u00e4der i majoriteten av fallen avsedda f\u00f6r b\u00e5de l\u00e5g- och medelinkomsttagare (Nederl\u00e4nderna, \u00d6sterrike, Danmark, Frankrike). I England och Tyskland \u00e4r dessa endast avsedda f\u00f6r l\u00e5ginkomsttagare och utsatta grupper. Den vanligaste formen f\u00f6r social housing i dessa l\u00e4nder \u00e4r flerbostadshus, men i Nederl\u00e4nderna och England best\u00e5r en betydande andel ocks\u00e5 av sm\u00e5hus. I majoriteten av fallen \u00e4r dessa bost\u00e4der offentligt finansierade medan det i andra l\u00e4nder \u00e4r icke vinstdrivande bostadsf\u00f6retag, bostadsstiftelser och kooperativa bostadsf\u00f6reningar som tillhandah\u00e5ller social housing-bost\u00e4der.<\/p>\n<p>En mycket viktig del att bejaka n\u00e4r vi \u00f6ver lag talar om s\u00e4rskilda bost\u00e4der f\u00f6r s\u00e4rskilda grupper anser jag \u00e4r dessa bost\u00e4ders placering. Det \u00e4r av stor betydelse f\u00f6r b\u00e5de samh\u00e4lle och individ att inte s\u00e4rskilja eller \u00e4n mer stigmatisera de som \u00e4r i behov av en bostad subventionerad av samh\u00e4llet. Och, ocks\u00e5 h\u00e4r tror jag att v\u00e5ra tankar snabbt kopplar social-housing-begreppet till bilden av flerbostadshus i stadens utkant, som ytterligare en egen liten \u00f6. Men, sett ur ett v\u00e4steuropeiskt perspektiv beh\u00f6ver det inte vara s\u00e5. I \u00d6sterrike och Nederl\u00e4nderna kan man inte alls tala om avskilda ghetton utan om bost\u00e4der som likt andra \u00e4r v\u00e4l integrerade i det vanliga bostadsbest\u00e5ndet ocks\u00e5 ur ett geografiskt perspektiv (Boverket, 2016:16).<\/p>\n<p>Ska vi komma fram\u00e5t, trots olika ideologiska st\u00e5ndpunkter, m\u00e5ste vi samsas om de begrepp vi diskuterar. De begrepp som tj\u00e4nstem\u00e4n framl\u00e4gger och politiker beslutar om i slut\u00e4ndan. Som tur \u00e4r var veckans kv\u00e4llsseminarium varken en tj\u00e4nstemannadiskussion eller en lokalpolitisk sammankomst med beslutspunkter p\u00e5 dagordningen. Men det var likv\u00e4l ett seminarium med f\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r n\u00e5gra av de akt\u00f6rer som h\u00f6rs mycket h\u00f6gt i debatten om bostadsbristen. Vikten av samf\u00f6rst\u00e5nd g\u00e4llande <em>vad<\/em> som diskuteras synes d\u00e4r minst lika viktigt, s\u00e4rskilt sedan flera n\u00e4rvarande ocks\u00e5 \u00e4r framst\u00e5ende opinionsbildare i fr\u00e5gan.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>I veckan var jag p\u00e5 ett kv\u00e4llsseminarium d\u00e4r segregationen i Stockholm stod i centrum, s\u00e4rskilt dess utveckling fram\u00f6ver. Odefinierat skulle segregationen diskuteras och f\u00f6ga f\u00f6rv\u00e5nande kom 90 procent av debatten att handla om bostadsbest\u00e5ndet, de \u00f6vriga 10 procenten om infrastruktur, arbete och utbildning. Alla talare, liksom deltagare i panelen d\u00e4refter, var \u00f6verens om att det &#8230;<\/p>\n","protected":false},"author":68,"featured_media":446,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"_links_to":"","_links_to_target":""},"categories":[1],"tags":[9,23,22,25,69,11,48,14,30,6,7,13],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/445"}],"collection":[{"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/users\/68"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=445"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/445\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":451,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/445\/revisions\/451"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/media\/446"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=445"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=445"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=445"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}