{"id":411,"date":"2015-11-27T16:53:34","date_gmt":"2015-11-27T16:53:34","guid":{"rendered":"http:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/?p=411"},"modified":"2015-11-27T16:53:34","modified_gmt":"2015-11-27T16:53:34","slug":"forskningens-rekommendationer","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/forskningens-rekommendationer\/","title":{"rendered":"Forskningens rekommendationer"},"content":{"rendered":"<h4>De senaste veckorna har jag presenterat en serie i fyra delar om boendesegregation och dess effekter framf\u00f6r allt f\u00f6r de som \u00e4r socio-ekonomiskt svaga. P\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt \u00e4r det en mycket komplex bild som m\u00e5las upp, tidvis ocks\u00e5 ganska m\u00f6rk. Forskningsf\u00e4ltet \u00e4r inte heller det i sig s\u00e4rskilt enkelt att \u00f6verblicka, inte heller p\u00e5 vilket s\u00e4tt segregation kan eller b\u00f6r m\u00e4tas. Om detta tvistar de l\u00e4rda som man brukar s\u00e4ga. Men utifr\u00e5n dessa fyra delar vill jag \u00e4nd\u00e5 avsluta serien med en f\u00f6rhoppningsvis enkel och kortfattad genomg\u00e5ng av vad den forskning jag presentarr ocks\u00e5 f\u00f6resl\u00e5r f\u00f6r l\u00f6sningar eller f\u00f6rb\u00e4ttringsm\u00f6jligheter. F\u00f6r att g\u00f6ra det just \u00f6verblickbart och l\u00e4tt\u00f6versk\u00e5dligt har jag f\u00f6rs\u00f6kt kategorisera forskarnas rekommendationer och dessutom valt att presentera dem i punktform.<\/h4>\n<p>Den genomg\u00e5ngna forskningen framl\u00e4gger ett antal rekommendationer f\u00f6r arbetet mot boendesegregationen. H\u00e4r presenterar jag dem i korthet:<\/p>\n<ul>\n<li><strong>\u00a0<\/strong>Genuina insatser mot boendesegregation och f\u00f6r integration b\u00f6r inneh\u00e5lla tre delar. Dels interaktion mellan de boende, dels interaktion mellan olika myndigheter, men ocks\u00e5 interaktionen mellan boende och myndigheter (Palander, 2006, Bunar, 2011).<\/li>\n<\/ul>\n<p>Genuina insatser mot boendesegregationen m\u00e5ste vara l\u00e5ngsiktiga och best\u00e5 av ett samarbete mellan samtliga akt\u00f6rer i samh\u00e4llet (entydigt budskap fr\u00e5n samtliga studerade forskare).<\/p>\n<ul>\n<li>Samtliga politiska omr\u00e5den m\u00e5ste ta boendesegregationen i beaktning vid varje politiskt beslut.<\/li>\n<li>Samtliga akt\u00f6rer m\u00e5ste ocks\u00e5 aktivt s\u00f6ka motverka de faktorer som leder till diskriminering i samh\u00e4llet, och d\u00e4rtill leder till bl.a. boendesegregation.<\/li>\n<\/ul>\n<p>Skolpolitiken m\u00e5ste ses som ett verktyg f\u00f6r att motverka segregation, s\u00e4rskilt efter valfrihet- och friskolereformen (Sundl\u00f6f, 2008).<\/p>\n<ul>\n<li>Det \u00e4r s\u00e4rskilt viktigt att satsa p\u00e5 skolor i utsatta omr\u00e5den d\u00e5 forskarna visar p\u00e5 att socioekonomiskt utsatta barn och ungdomar ocks\u00e5 visar p\u00e5 svagare studieresultat till f\u00f6ljd av grannskapseffekter. Dessa barn riskerar s\u00e5ledes att fastna i ett utanf\u00f6rskap. Framf\u00f6r allt \u00e4r goda pedagogiska instanser viktiga f\u00f6r barn i de l\u00e4gre \u00e5rskurserna d\u00e4r grunderna l\u00e4ggs (Andersson et al 2006).<\/li>\n<li>Man b\u00f6r satsa \u00e4nnu mer p\u00e5 de pedagogiska instanserna i utsatta omr\u00e5den d\u00e5 detta b\u00e5de p\u00e5verkar socioekonomisk svaga och mer resurst\u00e4ta p\u00e5 ett positivt s\u00e4tt. Dels ger det de socioekonomisk svaga en m\u00f6jlighet att \u201dkomma igen\u201d, dels motverkar bra skolor att resursstarka familjer flyttar fr\u00e5n utsatta omr\u00e5den och den positiva \u201dblandningen\u201d best\u00e5r (Bunar, 2011).<\/li>\n<\/ul>\n<ul>\n<li>Utbildningsresurser, framf\u00f6r allt g\u00e4llande vuxenutbildning, rekommenderas att de f\u00f6rdelas p\u00e5 regional niv\u00e5 i storst\u00e4derna ist\u00e4llet f\u00f6r som idag p\u00e5 kommunal. Detta d\u00e5 man p\u00e5 ett annat s\u00e4tt kan skapa ett \u00f6vergripande beslutsunderlag \u00f6ver arbetsm\u00f6jligheterna i regionen efter vilka framf\u00f6r allt vuxenutbildning b\u00f6r anpassas (Sundl\u00f6f, 2008).<\/li>\n<\/ul>\n<p>Tr\u00e5ngboddheten och upplevelsen av \u201dbuller och oljud\u201d (fr\u00e4mst fr\u00e5n trafik) i storst\u00e4dernas hyrest\u00e4ta omr\u00e5den \u00e4r enligt forskarna alarmerande och m\u00e5ste \u00e5tg\u00e4rdas snarast som en betydande del i arbetet f\u00f6r en god folkh\u00e4lsa (Albin et al, 2012, Myrberg, 2012)<\/p>\n<ul>\n<li>B\u00e5de barn och vuxna i tr\u00e5ngbodda milj\u00f6er med en h\u00f6g upplevd bullerniv\u00e5 lider av koncentrationssv\u00e5righeter, s\u00f6mnsv\u00e5righeter och stress vilket resulterar i sv\u00e5righeter att sk\u00f6ta exempelvis utbildning och arbetsliv vilket i sin tur \u00e4r avg\u00f6rande att man g\u00f6r f\u00f6r att kunna f\u00f6rb\u00e4ttra sin livssituation (Albin et al, 2012, Boverket, 2008).<\/li>\n<\/ul>\n<p>Omr\u00e5desbaserade \u00e5tg\u00e4rder rekommenderas ocks\u00e5 forts\u00e4ttningsvis d\u00e5 de uppvisar goda socioekonomiska resultat. (Bunar, 2011, Palander, 2006, Urban et al, 2005)<\/p>\n<ul>\n<li>Omr\u00e5desbaserade \u00e5tg\u00e4rder b\u00f6r fr\u00e4mst anv\u00e4ndas f\u00f6r \u00f6vergripande f\u00f6rb\u00e4ttrings\u00e5tg\u00e4rder som den fysiska utformningen, demokratiengagemang och folkh\u00e4lsoaspekter. Insatser f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra skola och barnomsorg i utsatta omr\u00e5den b\u00f6r dock alltid komma f\u00f6re dessa insatser menar man (Bunar, 2011, Sundl\u00f6f, 2008, Palander, 2006)<\/li>\n<li>Omr\u00e5desbaserade \u00e5tg\u00e4rder b\u00f6r ocks\u00e5 f\u00f6r b\u00e4sta resultat vara lokalt initierade och styrda och ansvaras f\u00f6r av mindre grupper d\u00e4r ansvar liksom m\u00e5lstyrningen blir tydligare \u00e4n inom st\u00f6rre grupperingar (Palander, 2008, Bunar, 2011)<\/li>\n<li>Statliga organ som polis, f\u00f6rs\u00e4kringskassa och arbetsf\u00f6rmedling m\u00e5ste p\u00e5 lokal niv\u00e5 v\u00e5ga positivt s\u00e4rbehandla det omr\u00e5de som \u00e4r i fokus f\u00f6r satsningen. (Bunar, 2011, Sundl\u00f6f, 2008, Palander, 2006<\/li>\n<li>Det \u00e4r viktigt att privata akt\u00f6rer och andra \u00e4n de direkt arbetande med integrationsfr\u00e5gor bjuds in till samarbeten f\u00f6r integrations\u00e5tg\u00e4rder, exempelvis privata som kommunala fastighets\u00e4gare och att man v\u00e5gar positivt s\u00e4rbehandla (Holmqvist, 2009, Bunar, 2011)<\/li>\n<li>Det \u00e4r viktigt att man inte bara ser till det geografiska omr\u00e5det d\u00e5 omr\u00e5desbaserade \u00e5tg\u00e4rder planeras, utan att man ocks\u00e5 ser till andra n\u00e4mnare s\u00e5 som olika sociala arenor (offentliga milj\u00f6er d\u00e4r m\u00e4nniskor m\u00f6ts; skola, \u00f6ppna f\u00f6rskolan, biblioteket etc.) i staden (Palander, 2008)<\/li>\n<\/ul>\n<p>Det finns ett behov av och en \u00f6nskan hos de som arbetar med integrationsfr\u00e5gor att definiera problemet med boendesegregationen mer tydligt. \u00d6nskem\u00e5l bland tj\u00e4nstem\u00e4n \u00e4r att f\u00e5 mer m\u00e4tbara m\u00e5l och resultat f\u00f6r integrationsarbetet (Sundl\u00f6f, 2008, Bj\u00f6rklund 2004).<\/p>\n<ul>\n<li>Det finns en \u00f6nskan om en definiera m\u00e5len med att bryta boendesegregationen. Forskningen menar att det finns en hoppl\u00f6shet i att \u201drusta upp\u201d omr\u00e5den d\u00e5 de individer och familjer som n\u00e5s av \u00e5tg\u00e4rderna antingen l\u00e4mnar omr\u00e5det eller bidrar till en upprustning som g\u00f6r att de som fortsatt \u00e4r socioekonomisk svaga m\u00e5ste flytta vidare till n\u00e4sta omr\u00e5de som i sin tur snart kommer att beh\u00f6va \u00e5tg\u00e4rder (Sundl\u00f6f, 2008, Bj\u00f6rklund, 2004).<\/li>\n<li>Det finns fortfarande ett behov av att diskutera och f\u00f6ra upp skillnaderna mellan assimilering och integrering p\u00e5 dagordningen bland dem som dagligen arbetar med integrationsfr\u00e5gor ute i kommunerna (Bj\u00f6rklund, 2004).<\/li>\n<\/ul>\n<p>Forskarna \u00e4r positiva till fortsatta policies om blandade uppl\u00e5telseformer, men i de fall d\u00e4r man bygger nytt f\u00f6r att blanda upp tidigare homogena omr\u00e5den \u00e4r det viktigt att gentrifiering inte f\u00f6rekommer. Forskarna menar att nybyggnationer i utsatta omr\u00e5den snabbt i flera fall har f\u00f6r\u00e4ndrat omr\u00e5dets karakt\u00e4r och d\u00e4rmed har boendekostnaderna stigit rej\u00e4lt vilket i sin tur endast f\u00f6rflyttat de socioekonomisk svaga till andra omr\u00e5den och resultatet har uteblivit (Holmqvist, 2009, Andersson et al, 2010).<\/p>\n<ul>\n<li>Det \u00e4r i synnerhet den socio-ekonomiska sammans\u00e4ttningen av ett omr\u00e5de som p\u00e5verkar barns studieresultat vilket g\u00f6r att forskarna rekommenderar blandade uppl\u00e5telseformer f\u00f6r att ocks\u00e5 socioekonomiskt svaga barn skall finna arbetsf\u00f6ra v\u00e4lutbildade f\u00f6rebilder i sitt eget n\u00e4romr\u00e5de (Bergsten, 2010, Sundl\u00f6f, 2008,Andersson et al, 2006).<\/li>\n<li>\u00a0S\u00e4rskilt viktigt \u00e4r det att se till behovet av blandade uppl\u00e5telseformer allteftersom bostadsmarknaden avregleras eftersom integration och profit inte alltid g\u00e5r hand i hand (Holmqvist, 2009).<\/li>\n<\/ul>\n<p>Integrationsinsatser b\u00f6r planeras med ett \u00f6vergripande nationellt perspektiv f\u00f6r att olika m\u00e5l inte skall krocka med varandra. Exempelvis pekar forskningen p\u00e5 att bostadspolitiska m\u00e5l om antalet nya bost\u00e4der inte alltid fr\u00e4mjar att man ocks\u00e5 bygger integrationsv\u00e4nligt (Palander, 2006, Holmqvist, 2009).<\/p>\n<p>Planeringen vid nybyggnationer och\/eller ombyggnationer av bost\u00e4der b\u00f6r ske p\u00e5 regional niv\u00e5. S\u00e4rskilt viktigt \u00e4r detta i storst\u00e4derna d\u00e4r kommungr\u00e4nserna inte s\u00e4llan utg\u00f6rs av bostadsomr\u00e5den. Detta f\u00f6r att ett beslut r\u00f6rande ett omr\u00e5de i en kommun med stor sannolikhet kommer att p\u00e5verka det angr\u00e4nsande bostadsomr\u00e5det i den angr\u00e4nsande kommunen, s\u00e4rskilt i Stockholm, G\u00f6teborg och Malm\u00f6. (Sundl\u00f6f, 2008, R. Andersson, 2007).<\/p>\n<p>Forskarna rekommenderar en \u00f6versikt \u00f6ver EBO-lagstiftningen d\u00e5 det som finns gjort inte ger en s\u00e4rskilt positiv bild av denna (Boverket, 2008, Andersson et al, 2010, Salonen, 2012).<\/p>\n<ul>\n<li>Flera kommuner b\u00f6r uppmanas ta emot utrikes f\u00f6dda som kommer till Sverige f\u00f6r att minska trycket p\u00e5 storst\u00e4dernas redan utsatta omr\u00e5den (Salonen, 2012, Boverket, 2008, Andersson et al, 2010).<\/li>\n<li>Immigranter b\u00f6r f\u00f6rs\u00f6ka placeras efter arbetsmarknad snarare \u00e4n bostadsmarknad (Boverket, 2008).<\/li>\n<\/ul>\n<p>Forskarna rekommenderar att man t\u00e4nker \u00f6ver hur insatser ocks\u00e5 kan f\u00f6rb\u00e4ttra det sociala kapitalet p\u00e5 olika niv\u00e5er i utsatt omr\u00e5de (Emmelin et al, 2012, Andersson et al, 2006).<\/p>\n<ul>\n<li>De f\u00f6resl\u00e5r fler naturliga v\u00e4lsk\u00f6tta m\u00f6tesplatser s\u00e5som lekplatser och gr\u00f6nomr\u00e5den som \u00e4r \u201dpromenadv\u00e4nliga\u201d och ger naturliga m\u00f6jligheter till informella m\u00f6ten (Emmelin et al, 2012).<\/li>\n<li>De menar ocks\u00e5 att man b\u00f6r se \u00f6ver andra m\u00f6tesplatser mellan olika grupper i samh\u00e4llet, med allt fr\u00e5n kulturella instanser till idrottsanl\u00e4ggningar eller samh\u00e4llsservice d\u00e4r boende fr\u00e5n olika grupper m\u00f6ts (Emmelin et al, 2012).<\/li>\n<li>Tryggheten i ett omr\u00e5de \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r det sociala kapitalet och \u201dvi-k\u00e4nslan\u201d. Denna beh\u00f6ver ses \u00f6ver och f\u00f6rb\u00e4ttras tillsammans med de boende, dels f\u00f6r att alla vill bo p\u00e5 i ett tryggt omr\u00e5de, dels f\u00f6r att det \u00e4r ett ypperligt s\u00e4tta att ocks\u00e5 motverka stigmatiseringen (Emmelin et al, 2012).<\/li>\n<\/ul>\n<p>Initiera utbyten mellan skolor s\u00e5 som d\u00e5tidens v\u00e4nortstutbyten, men mellan skolor fr\u00e5n olika stadsdelar och med olika profiler, dels f\u00f6r att \u00f6ka f\u00f6rst\u00e5elsen ungdomarna emellan, dels f\u00f6r att utbyta pedagogiska kunskaper mellan skolor som presterar b\u00e4ttre och skolor som presterar s\u00e4mre (Sundl\u00f6f, 2008).<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>De senaste veckorna har jag presenterat en serie i fyra delar om boendesegregation och dess effekter framf\u00f6r allt f\u00f6r de som \u00e4r socio-ekonomiskt svaga. P\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt \u00e4r det en mycket komplex bild som m\u00e5las upp, tidvis ocks\u00e5 ganska m\u00f6rk. Forskningsf\u00e4ltet \u00e4r inte heller det i sig s\u00e4rskilt enkelt att \u00f6verblicka, inte heller p\u00e5 vilket &#8230;<\/p>\n","protected":false},"author":68,"featured_media":418,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"_links_to":"","_links_to_target":""},"categories":[1],"tags":[9,23,22,26,34,11,48,19,30,12,6,7,28,13],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/411"}],"collection":[{"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/users\/68"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=411"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/411\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":417,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/411\/revisions\/417"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/media\/418"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=411"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=411"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=411"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}