{"id":397,"date":"2015-11-20T14:44:12","date_gmt":"2015-11-20T14:44:12","guid":{"rendered":"http:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/?p=397"},"modified":"2015-11-20T15:19:22","modified_gmt":"2015-11-20T15:19:22","slug":"boendesegregationen-och-valfrihets-och-friskolereformen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/boendesegregationen-och-valfrihets-och-friskolereformen\/","title":{"rendered":"Boendesegregationen och valfrihets – och friskolereformen"},"content":{"rendered":"

Den senaste tiden har boendesegregationen och valfrihets- och friskolereformen varit ett \u00e5terkommande inslag i debatten. Inte minst har Skolverkets generaldirekt\u00f6r och ordf\u00f6rande i Skolkommissionen<\/a>\u00a0Anna Ekstr\u00f6m pekat p\u00e5 problematiken i SVT:s Agenda<\/a><\/strong> och i den fortsatta debatten som f\u00f6ljde i exempelvis Dagens Samh\u00e4lle<\/a><\/strong> (2015-09-10). Detta \u00e4r ocks\u00e5 en fr\u00e5ga som engagerar mig personligen lite extra och d\u00e4rf\u00f6r \u00e4gnar jag denna sista och fj\u00e4rde del i min serie om boendesegregation och dess effekter \u00e5t just valfrihets- och friskolereformen i relation till boendesegregationsproblematiken. Detta inl\u00e4gg \u00e4r, liksom de tre tidigare, en sammanfattning av exempel p\u00e5 aktuell forskning vars syfte varit att studera boendesegregationens utmaningar i en svensk kontext.<\/h4>\n

Kallstenius kom 2010 med en avhandling om hur det sociogeografiska rummet i tre innerstadsskolor i Stockholm p\u00e5verkats av den valfrihets- och friskolereform som genomf\u00f6rdes under 1990-talet. Hon skriver om hur skolorna f\u00f6r\u00e4ndrats kraftigt i och med den konkurrens som de kom att uts\u00e4ttas f\u00f6r vilket gjort det n\u00f6dv\u00e4ndigt att p\u00e5 ett helt nytt s\u00e4tt marknadsf\u00f6ra sig, men ocks\u00e5 har skolorna p\u00e5verkats starkt av att det idag g\u00e5r elever d\u00e4r fr\u00e5n andra delar av staden. Den st\u00f6rsta skillnaden \u00e4r att det numera ocks\u00e5 g\u00e5r elever fr\u00e5n utsatta omr\u00e5den i innerstadsskolorna.<\/p>\n

Bland resultaten har Kallstenius funnit att det inte \u00e4r den pedagogiska verksamheten som avg\u00f6r skolvalen, utan att det \u00e4r minst lika viktigt att skolan har ett gott rykte, anses ligga p\u00e5 r\u00e4tt plats och ha r\u00e4tt blandning av elever. Innerstadsskolorna anses i majoriteten av fallen ligga p\u00e5 r\u00e4tt plats, ha r\u00e4tt elevsammans\u00e4ttning och ett generellt gott rykte, medan f\u00f6rortsskolorna ofta f\u00f6rekommer i negativa uttalanden. Skolorna identifieras n\u00e4stan alltid med de omr\u00e5den de ligger i, vilket betyder att man finner en bra skola i det v\u00e4lfungerande fina omr\u00e5dena om man skall tro \u201dden allm\u00e4nna debatten\u201d. Detta g\u00f6r ocks\u00e5 att trycket p\u00e5 innerstadsskolorna har \u00f6kat markant, medan m\u00e5nga f\u00f6rortsskolor ser en flykt fr\u00e5n sina trots att det egentligen inte s\u00e4ger n\u00e5got om kvaliteten p\u00e5 utbildningen som s\u00e5dan.<\/p>\n

Att elever fr\u00e5n f\u00f6rorten v\u00e4ljer att \u00e5ka in till skolorna i innerstaden beror p\u00e5 att de s\u00f6ker undkomma stigmatisering, <\/em>\u201d the stories told by the student and parent informants revolve around a desire for another social environment where there are \u201dmore Swedes\u201d <\/em><\/h5>\n

(Kallestenius, 2010)<\/em><\/p>\n

\"FullSizeRender2\"<\/a><\/p>\n

Vilka \u00e4r det d\u00e5 som v\u00e4ljer att \u00e5ka l\u00e4ngre str\u00e4ckor f\u00f6r att g\u00e5 i en annan skola \u00e4n den som \u00e4r n\u00e4rmast? Andersson et al (2012) har i en studie kartlagt vilka de barn och unga \u00e4r som aktivt v\u00e4ljer att \u00e5ka l\u00e4ngre f\u00f6r att g\u00e5 i en enligt dem (eleverna) b\u00e4ttre skola. Studien visar att det \u00e4r fr\u00e4mst barn med utrikesf\u00f6dda f\u00f6r\u00e4ldrar, barn som bor i hyresr\u00e4tter och barn i hush\u00e5ll som mottager f\u00f6rs\u00f6rjningsst\u00f6d som oftast v\u00e4ljer att g\u00e5 i den skola som ligger n\u00e4rmast hemmet. En f\u00f6rklaringsmodell som Andersson et al lyfter \u00e4r att dessa hush\u00e5ll inte anser sig ha r\u00e5d med varken den tid eller den kostnad som l\u00e4ngre transporter skulle kunna inneb\u00e4ra, men ocks\u00e5 tror man att det till viss del handlar om bristen p\u00e5 information till dessa barns f\u00f6r\u00e4ldrar. Barn med utrikesf\u00f6dda f\u00f6r\u00e4ldrar med universitetsexamen f\u00f6refaller transportera sig l\u00e4ngre \u00e4n barn med utrikesf\u00f6dda f\u00f6r\u00e4ldrar utan universitetsexamen och barn boende i villaf\u00f6rorter (socioekonomiskt starka) tenderar att transportera sig l\u00e4ngre \u00e4n n\u00e5gon annan grupp f\u00f6r att komma till skolan.<\/p>\n

F\u00f6r att kort \u00e5terg\u00e5 till Kallestenius forskning s\u00e5 fann hon, f\u00f6ga f\u00f6rv\u00e5nande, att kunskaperna i det svenska spr\u00e5ket \u00e4r en avg\u00f6rande faktor i valet av skola. Det finns dessutom, menar hon, en tro om att man i f\u00f6rortsskolorna l\u00e4r sig s\u00e4mre svenska vilket g\u00f6r att ambiti\u00f6sa f\u00f6r\u00e4ldrar och elever s\u00f6ker sig in mot stadens centrum f\u00f6r att l\u00e4ra sig spr\u00e5ket b\u00e4ttre d\u00e5 det anses vara en av de viktigaste sociala mark\u00f6rerna i samh\u00e4llet. N\u00e4r elever fr\u00e5n utsatta omr\u00e5den v\u00e4ljer en innerstadsskola blir ofta b\u00e5de de och deras f\u00f6r\u00e4ldrar n\u00f6jda, men de blir ocks\u00e5 medvetna om hur andra ser p\u00e5 det omr\u00e5de de kommer ifr\u00e5n, och ibland \u00e4ven dem sj\u00e4lva, vilket kan orsaka en k\u00e4nsla hos eleven av att inte passa in. Det viktigaste f\u00f6r m\u00e5nga f\u00f6r\u00e4ldrar som v\u00e4ljer innerstadsskolor till sina barn \u00e4r att barnen skall, genom detta val, f\u00e5 en chans att ta del av \u201ddet riktiga Sverige\u201d och \u201dbli en del av det svenska samh\u00e4llet\u201d. Men, f\u00f6r barn som upplever att de inte passar in kan konsekvenserna likv\u00e4l bli att de v\u00e4nder sig \u00e4n mer bort fr\u00e5n det s\u00e5 kallat svenska samh\u00e4llet.<\/p>\n

Vad g\u00e4ller det fria skolvalet och boendesegregationen menar Kallstenius vidare att det \u00e4r sv\u00e5rt att dra n\u00e5gra generella slutsatser. I de studier hon gjort i sin avhandling framh\u00e5ller hon dock att det dels kan s\u00e4gas att det fria skolvalet har motverkat den geografiska segregationen eftersom framf\u00f6r allt fler elever fr\u00e5n periferin v\u00e4ljer att g\u00e5 p\u00e5 skolor inne i city, dels att det sp\u00e4tt p\u00e5 segregationen d\u00e5 det i intervjuer framg\u00e5r att flera familjer valt att v\u00e4lja skola f\u00f6r att komma bort <\/em>fr\u00e5n n\u00e5got snarare \u00e4n att komma till<\/em> n\u00e5got annat. I innerstadsskolorna finns det ocks\u00e5 elever som v\u00e4ljer andra skolor, och det \u00e4r hos dessa vi fr\u00e4mst ser att man v\u00e4ljer bort. Kallstenius och Bunar (2008) skriver att innerstadselever (och deras f\u00f6r\u00e4ldrar) som v\u00e4ljer andra skolor ofta g\u00f6r detta med en uppfattning om att den nya blandningen av elever i skolan gjort att det blivit st\u00f6kigare n\u00e4r de vill ha \u201dordning och reda\u201d. Detta g\u00f6r att dessa elever med f\u00f6r\u00e4ldrar s\u00f6ker sig till andra skolor, g\u00e4rna med uppf\u00f6randekoder p\u00e5 schemat d\u00e4r \u201dden brokiga m\u00e5ngfalden\u201d inte finns.<\/p>\n

\u00c4ven Andersson et al menar att det finns en tendens till flykt fr\u00e5n skolor d\u00e4r m\u00e5ngfalden \u00e4r h\u00f6g, dock fr\u00e4mst i f\u00f6rorter. \u00d6ver lag ser Andersson et al att barn i utsatta omr\u00e5den reser l\u00e4ngre till skolan \u00e4n barn i v\u00e4lfungerande omr\u00e5den, men n\u00e4r man ser till vilka dessa barn \u00e4r som reser l\u00e5ngt, ser man snart att det fr\u00e4mst \u00e4r barn med inrikes f\u00f6dda f\u00f6r\u00e4ldrar, de skriver \u201c… there is a significant tendency for students of non-visible minority background to choose more distant schools if their local area has a high proportion of visible minority students<\/em>\u201d<\/em>.<\/p>\n

Stigmatiseringen av skolor<\/h3>\n

Sundl\u00f6f (2008) skriver om hur individer fr\u00e5n utsatta omr\u00e5den, och utsatta skolor, stigmatiseras. Hon menar att stigmatiseringen av ett omr\u00e5de eller en skola f\u00f6r individen kan f\u00e5r f\u00f6r\u00f6dande konsekvenser d\u00e5 dennes skolresultat inte anses vara lika mycket v\u00e4rt som elever som studerar i ansett b\u00e4ttre skolor och omr\u00e5den. Motivationen hos elever i de utsatta skolorna kan allts\u00e5 sjunka p\u00e5 grund av omgivningen s\u00e4tt att se p\u00e5, och bed\u00f6ma, deras prestationer p\u00e5 grupp\/-omr\u00e5desniv\u00e5. I exemplet Stockholm menar Sundl\u00f6f att \u201dtendenser i riktning mot en uppdelning av h\u00f6gstatus-gymnasium bel\u00e4gna i Stockholms innerstad, samt l\u00e5gstatus-gymnasium i f\u00f6rorten \u00e4r tydliga\u201d. <\/em>Att grannskapseffekter och stigmatisering p\u00e5verkar valet av h\u00f6gre utbildning har visats genom en rad studier, och Sundl\u00f6f menar att det har stor inverkan p\u00e5 om man \u00f6ver huvud taget v\u00e4ljer att l\u00e4sa vidare efter gymnasiet eller inte.<\/p>\n

Skolpolitiken m\u00e5ste, <\/em>menar Sundl\u00f6f, ses som ett viktigt verktyg i arbetet mot boende- och social segregation d\u00e4r resurssvaga omr\u00e5den ges m\u00f6jligheten att kompensera f\u00f6r de negativa grannskapseffekter som finns genom en v\u00e4lfungerade pedagogiska verksamhet. Det fria skolvalet kan ses som positivt d\u00e5 det ger elever fr\u00e5n resurssvaga familjer en m\u00f6jlighet att byta milj\u00f6 och bryta p\u00e5verkan av grannskapseffekter liksom det sociala arvet. Men det kan ocks\u00e5 anses negativt d\u00e5 m\u00e5nga f\u00f6r\u00e4ldrar i framf\u00f6r allt resursstarka villaomr\u00e5den valt att inte l\u00e5ta sina barn g\u00e5 i en n\u00e4rbel\u00e4gen skola som kanske ligger i ett miljonprogramsomr\u00e5de vilket g\u00f6r att denna skola inte erh\u00e5ller en socioekonomisk blandning av elever. Sundl\u00f6f kommer d\u00e4rf\u00f6r med ett f\u00f6rslag om att l\u00e5ta skolor utbyta verksamheter med varandra inom n\u00e4romr\u00e5det likt man l\u00e4nge gjort med skolor i andra l\u00e4nder. Dels skulle det, tror hon, minska f\u00f6rdomarna mellan grupper, dels\u00a0skulle det ocks\u00e5\u00a0kunna minska p\u00e5verkanseffekten av grannskapseffekter hos de elever som kommer fr\u00e5n resurssvaga omr\u00e5den n\u00e4r de m\u00f6ter studiemotiverade j\u00e4mlikar.<\/p>\n

Nihad Bunar \u00e4r i sin bok om valfriheten av skola (2009) inne p\u00e5 samma sp\u00e5r som Sundl\u00f6f ovan men drar det ett steg l\u00e4ngre och menar att framtidens fria skolval b\u00f6r vara fritt f\u00f6r samverkan och inte utsatt f\u00f6r konkurrens som det \u00e4r idag, han anser att \u201dden individuella nyttan\u201d inte skall beh\u00f6va konkurrera med den \u201dgemensamma nyttan\u201d. Han menar att det fria skolvalet idag inte bidrar till n\u00e5gon samverkan mellan skolor, snarare tv\u00e4rtom, och att detta sp\u00e4r p\u00e5 segregationen i stort; \u201dGenom \u00f6kat samarbete mellan skolor fr\u00e5n olika delar av staden kan skolan \u00e5terigen bli en milj\u00f6 som f\u00f6r samman och inte som idag, p\u00e5 grund av boendesegregationen, drar is\u00e4r utbildningsanordnarna och deras kunder\u201d.<\/em><\/p>\n

Sundl\u00f6f f\u00f6resl\u00e5r slutligen att resurserna f\u00f6r pedagogisk verksamhet (fr\u00e4mst vuxenutbildning) skall f\u00f6rdelas p\u00e5 regional ist\u00e4llet f\u00f6r kommunal niv\u00e5, \u201d d\u00e5 skillnader mellan kommuner inom en hel region kan variera med avseende p\u00e5 allt fr\u00e5n befolkningskarakteristika till utbudet av arbetstillf\u00e4llen inneb\u00e4r detta dessutom att varje kommun arbetar efter skilda f\u00f6ruts\u00e4ttningar (\u2026) den r\u00e5dande regionala obalansen i Stockholmsregionen som exempelvis k\u00e4nnetecknas av fler arbetstillf\u00e4llen f\u00f6r h\u00f6gutbildade i regionens norra del (…) som resulterar i en h\u00f6gre andel socioekonomiskt starka hush\u00e5ll i l\u00e4nets norra delar (\u2026) att motverka segregationen blir d\u00e4rmed en uppgift f\u00f6r hela l\u00e4net och regionen\u201d. <\/em><\/p>\n

Detta var allts\u00e5 denna series fj\u00e4rde och sista del. Jag hoppas innerligt att det varit givande l\u00e4sning och att det framg\u00e5r att detta inte \u00e4r skrivet som en helhetsbild utan som en relativt kortfattad sammanst\u00e4llning av utvald forskning om boendesegregationen och dess effekter i Sverige. N\u00e4sta vecka kommer jag att publicera en short-list som i punktform g\u00e5r igenom vilka l\u00f6sningar som all den forskning jag h\u00e4r presenterat faktiskt ocks\u00e5 f\u00f6resl\u00e5r. Allt \u00e4r inte nattsvart, l\u00e5ngt ifr\u00e5n!<\/h4>\n

\"FullSizeRender\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Den senaste tiden har boendesegregationen och valfrihets- och friskolereformen varit ett \u00e5terkommande inslag i debatten. Inte minst har Skolverkets generaldirekt\u00f6r och ordf\u00f6rande i Skolkommissionen\u00a0Anna Ekstr\u00f6m pekat p\u00e5 problematiken i SVT:s Agenda och i den fortsatta debatten som f\u00f6ljde i exempelvis Dagens Samh\u00e4lle (2015-09-10). Detta \u00e4r ocks\u00e5 en fr\u00e5ga som engagerar mig personligen lite extra och …<\/p>\n","protected":false},"author":68,"featured_media":403,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"_links_to":"","_links_to_target":""},"categories":[1],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/397"}],"collection":[{"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/users\/68"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=397"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/397\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":408,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/397\/revisions\/408"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/media\/403"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=397"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=397"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=397"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}