p\u00e5 sin h\u00f6jd kan mildra eller f\u00f6rst\u00e4rka generella oj\u00e4mlikheter i det svenska samh\u00e4lle\u201d. <\/em>Vidare menar han att en snedf\u00f6rdelning av v\u00e4lf\u00e4rdsresurser koncentrerar \u201doj\u00e4mlika h\u00e4lso- och v\u00e4lf\u00e4rdsvillkor\u201d.<\/p>\nSalonen skriver vidare att det finns ett genomg\u00e5ende problem hos myndigheter och andra akt\u00f6rer som arbetar f\u00f6r att motverka exempelvis boendesegregationen. Han menar att det f\u00f6refaller vara viktigare att genomf\u00f6ra \u00e5tg\u00e4rder p\u00e5 r\u00e4tt s\u00e4tt \u00e4n att genomf\u00f6ra r\u00e4tt saker och inte s\u00e4llan grundar sig detta i en tro p\u00e5 att \u00f6verordnade f\u00f6rv\u00e4ntar sig detta trots att det inte \u00e4r kommunicerat, detta tar mycket b\u00e5de tid och resurser som skulle kunna anv\u00e4ndas mer effektivt. Han menar allts\u00e5 att det finns ett betydande glapp mellan de olika styrniv\u00e5erna fr\u00e5n beslutfattande till implementering av \u00e5tg\u00e4rder mot boendesegregationen.<\/p>\n
N\u00e4r det g\u00e4ller upplevelsen av, och p\u00e5verkan p\u00e5, den psykiska oh\u00e4lsan av buller och st\u00f6rningar i boendemilj\u00f6n ser Albin et al skillnader mellan olika bostadsomr\u00e5den och framf\u00f6r allt olika uppl\u00e5telseformer med tydliga socioekonomiska m\u00f6nster. I hyrest\u00e4ta omr\u00e5den upplever m\u00e5nga fler (21 %) att de st\u00f6rs av grannar och trafikbuller dagligen j\u00e4mf\u00f6rt med ett mer v\u00e4lb\u00e4rgat omr\u00e5de d\u00e4r endast 7 % uppger detsamma. \u00c4ven detta p\u00e5verkar den mentala h\u00e4lsan starkt, liksom m\u00f6jligheterna till att fullf\u00f6lja sina \u00e5taganden s\u00e5som att sk\u00f6ta sitt arbete d\u00e5 m\u00e5nga menar att deras natts\u00f6mn st\u00f6rs av bullret.<\/p>\n
Det sociala kapitalet \u00e4r viktigt och Emmelin et al menar att den enskildes sociala kapital ocks\u00e5 avg\u00f6r ett omr\u00e5des sociala kapital och vidare hur det \u201dsociala kollektiva fungerar\u201d. F\u00f6r att utveckla och f\u00f6rst\u00e4rka alla tre niv\u00e5erna av socialt kapital f\u00f6resl\u00e5r Emmelin et al att man underl\u00e4ttar f\u00f6r social interaktion i bostadsomr\u00e5den med attraktiva lekplatser och gr\u00f6nomr\u00e5den. Det \u00e4r viktigt att omr\u00e5det upplevs \u201dpromenadv\u00e4nligt\u201d och ger m\u00f6jligheter till informella m\u00f6ten.<\/p>\n
Albin et al skriver vidare om vikten av n\u00e4rheten till natur och gr\u00f6nomr\u00e5den, f\u00f6r rekreation och avkoppling, men framf\u00f6r allt f\u00f6r barns utveckling. Och \u00e4ven h\u00e4r uppvisar personer boende i hyresr\u00e4tter ett st\u00f6rre behov av tillg\u00e5ng till gr\u00f6nomr\u00e5den \u00e4n personer i villa.<\/p>\n
Trygghet \u00e4r en annan viktig komponent g\u00e4llande den mentala h\u00e4lsan i ett bostadsomr\u00e5de och det h\u00e4nger starkt ihop med utvecklingen av det publika rummet. H\u00e4r menar Emmelin et al at man m\u00e5ste kartl\u00e4gga varje omr\u00e5de och med hj\u00e4lp av de boende s\u00f6ka utveckla en trygg utomhusmilj\u00f6. En \u201dvi-k\u00e4nsla\u201d \u00e4r \u00e4ven det en viktig komponent f\u00f6r att st\u00e4rka ett omr\u00e5des sociala kapital, den upplevda tryggheten och f\u00f6r att f\u00f6rebygga stigmatisering. F\u00f6r att st\u00e4rka vi-k\u00e4nslan \u00e4r det viktigt att ett bostadsomr\u00e5de fungerar vad g\u00e4ller samh\u00e4llsservice och tillg\u00e5ng till aktiviteter i n\u00e4romr\u00e5det. Framf\u00f6r allt tillg\u00e5ngen till aktiviteter av olika slag \u00e4r viktiga och de beh\u00f6ver inte alltid vara organiserade, men b\u00e5de idrottsanl\u00e4ggningar och kulturella m\u00f6tesplatser \u00e4r exempel p\u00e5 bra milj\u00f6er f\u00f6r att f\u00e5 olika grupper att m\u00f6tas.<\/p>\n
Det faktum som Albin et al tar upp om att socioekonomiskt svaga kvinnor (fr\u00e4mst ensamst\u00e5ende) \u00e4r s\u00e4rskilt utsatta f\u00f6r stressrelaterad mental oh\u00e4lsa beror bland annat p\u00e5 en tr\u00e5ngboddhet som i sin tur orsakats av att denna grupp ofta inte arbetar heltid. Offentlig sektor \u00e4r en av de i s\u00e4rklass st\u00f6rsta arbetsgivarna f\u00f6r denna grupp och forskarna menar d\u00e4rf\u00f6r att kommunerna som arbetsgivare har ett ansvar f\u00f6r att g\u00e5 i spetsen f\u00f6r dessa kvinnors r\u00e4tt till en stabil arbetssituation vilket skulle minska den ekonomiska stressen och med det den stressrelaterade oh\u00e4lsan radikalt.<\/p>\n
I slutsatserna skriver Emmelin et al att tr\u00e5ngboddheten \u00e4r alarmerande och att n\u00e5got m\u00e5ste g\u00f6ras snarast f\u00f6r att \u00e5tg\u00e4rda denna situation, \u201dMental stress, st\u00f6rd s\u00f6mn och bristande hygien kan vara n\u00e5gra av konsekvenserna\u201d, <\/em>och Albin et al menar att \u201d h\u00e4lsorisker i och omkring bostaden \u00e4r f\u00f6rdelade s\u00e5 att de sannolikt ger betydande skillnader i h\u00e4lsa mellan sociala grupper i Malm\u00f6\u201d. <\/em><\/p>\n <\/p>\n
Boendesegregation och hj\u00e4rt- k\u00e4rlsjukdomar<\/h3>\n
I socialvetenskaplig tidskrift fr\u00e5n 2007 skriver K\u00f6leg\u00e5rd Stj\u00e4rne et al att grannskapseffekter ocks\u00e5 visar sig i folkh\u00e4lsovetenskapliga termer. De skriver att riskfaktorerna \u00e4r h\u00f6gre i materiellt utsatta om omr\u00e5den och exemplifierar med hj\u00e4rtk\u00e4rlsd\u00f6dlighet. De menar att strukturella faktorer p\u00e5verkar risken f\u00f6r hj\u00e4rtinfarkt och att det allts\u00e5 finns \u201den positiv korrelation mellan hj\u00e4rtk\u00e4rld\u00f6dlighet och ett omr\u00e5des socioekonomiska status\u201d. <\/em>Vidare skriver de att livsstilssjukdomar ofta beror p\u00e5 den b\u00e5de rumsliga och sociala milj\u00f6 man befinner sig i d\u00e5 det \u00e4r i denna vi p\u00e5verkas till att stressa, motionera f\u00f6r lite och kanske \u00e4ta d\u00e5ligt exempelvis. \u00a0Individers r\u00f6relsem\u00f6nster n\u00e4r det g\u00e4ller fysisk aktivitet har av amerikanska forskare visat sig bero en hel del p\u00e5 formen av boendemilj\u00f6n, exempelvis hur n\u00e4ra man har till aktivitetscenter. \u00c4ven i Stockholm har man studerat folkh\u00e4lsan utifr\u00e5n stadens olika bostadsomr\u00e5den och kommit fram till att risken f\u00f6r hj\u00e4rtinfarkt \u00e4r mycket h\u00f6gre i materiellt deriverade omr\u00e5den \u00e4n i andra. I studier genomf\u00f6rda i Sk\u00e5ne ser man samma tendenser och dessutom har man kunnat kartl\u00e4gga att de som i och med att de bor i ett resursfattigt omr\u00e5de l\u00f6per st\u00f6rre risk f\u00f6r hj\u00e4rtk\u00e4rlsjukdom d\u00e4rtill l\u00f6per st\u00f6rre risk f\u00f6r att inte \u00f6verleva sjukdomen om den drabbar.<\/p>\n <\/p>\n
Boendesegregation och missbruk<\/h3>\n
Sellstr\u00f6m kom 2010 med en studie om boendesegregation och missbruk vilken lyfter upp denna problematik ur ett omr\u00e5desperspektiv till skillnad fr\u00e5n majoriteten av studier kring missbruk som allt oftast fokuserar p\u00e5 individniv\u00e5. Med anledning av detta nya perspektiv v\u00e4ljer jag nedan att kort presentera denna studie.<\/p>\n
Sellstr\u00f6m et al (2010) menar att forskningen om missbruk tidigare sett till fr\u00e4mst individuella faktorer och d\u00e4rmed missat betydelsen av bostadsomr\u00e5det. De visar i en studie d\u00e4r de f\u00f6ljt 76 693 individer \u00f6ver en 12-\u00e5rsperiod (mellan att de var 16-28 \u00e5r) att grannskapseffekten \u00e4r en mycket viktig del i s\u00f6kandet efter faktorer som p\u00e5verkar riskerna f\u00f6r missbruk och drogberoende. De fann att unga m\u00e4n var \u00f6verrepresenterade i den grupp som kommit att missbruka droger och att majoriteten av dessa vuxit upp och\/eller bor i omr\u00e5den med en h\u00f6g koncentration av l\u00e5ginkomsttagare \u201dit is also evident that drug-related hospital admissions were more common among young persons from low- income househol<\/em>d\u201d. <\/em>\u00d6verrepresenterade i denna grupp var ocks\u00e5 ungdomar fr\u00e5n hem med ensamst\u00e5ende f\u00f6r\u00e4ldrar.<\/p>\nI omr\u00e5den med en koncentration av resursstarka hush\u00e5ll var risken 1.00 f\u00f6r att drabbas av missbruk, medan man fann att risken att drabbas i ett \u201dfattigt\u201d omr\u00e5de var hela 3.97, eller om man vill s\u00e5 fann forskarna i studien att det i genomsnitt i h\u00f6ginkomstomr\u00e5den var 2.38 personer per 1000 inv\u00e5nare som hamnade i missbruk medan det i ett l\u00e5ginkomstomr\u00e5de var hela 9.45 personer. Avg\u00f6rande f\u00f6r risken att hamna i ett missbruk visar studien \u00e4r vart man bor mellan 13 och 15 \u00e5r, detta d\u00e5 man s\u00e5g att en klar majoritet (73 %) av de som senare i livet drabbades av missbruk bodde i utsatta omr\u00e5den mellan dessa \u00e5r.<\/p>\n
Bild: sydsvenskan.se, 2013-04-07<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
S\u00e5 \u00e5ter till min serie om boendesegregationen och dess effekter. Malm\u00f6 stad gav Kommission f\u00f6r ett socialt h\u00e5llbart Malm\u00f6 i uppdrag att bland annat se \u00f6ver hur h\u00e4lsan i staden p\u00e5verkades av milj\u00f6 och omgivning. Ett flertal forskare har d\u00e4rf\u00f6r inom olika omr\u00e5den studerat boendesegregationen i Malm\u00f6 med m\u00e5let att vid \u00e5rsskiftet 2012\/2013 i en …<\/p>\n","protected":false},"author":68,"featured_media":391,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"_links_to":"","_links_to_target":""},"categories":[1],"tags":[58,9,23,22,11,48,19,12,4,7,8,36,13],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/388"}],"collection":[{"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/users\/68"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=388"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/388\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":467,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/388\/revisions\/467"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/media\/391"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=388"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=388"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=388"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}