{"id":356,"date":"2015-10-28T16:12:25","date_gmt":"2015-10-28T16:12:25","guid":{"rendered":"http:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/?p=356"},"modified":"2015-10-31T09:45:09","modified_gmt":"2015-10-31T09:45:09","slug":"den-boendesegregerade-staden-och-barnen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/den-boendesegregerade-staden-och-barnen\/","title":{"rendered":"Den boendesegregerade staden och barnen"},"content":{"rendered":"

Del 2.<\/h2>\n

Redan i den f\u00f6rsta delen av denna serie skrev jag om den segregerade stadens effekter f\u00f6r barn och ungas utbildningsniv\u00e5er. Denna vecka har jag fokuserat \u00e4n mer p\u00e5 boendesegregationen och dess effekter f\u00f6r barnen. Detta inl\u00e4gg handlar inte minst om barn och deras upplevelse av ett uppdelat stadsrum. En s\u00e4rskilt intressant avhandling inom detta omr\u00e5de \u00e4r van der Brugts (2006) som behandlar barns s\u00e4tt att se p\u00e5 boendesegregation och ett uppdelat stadsrum.\u00a0 Barns upplevelser av en segregerad stad studeras n\u00e4stan uteslutande i f\u00f6rh\u00e5llande till skola och utbildning, men denna ser till barns generella uppfattningar om staden som helhet och deras eget bostadsomr\u00e5de i synnerhet.<\/h4>\n

van der Burgt (2006) har studerat hur barn och ungdomar (11-15 \u00e5r) f\u00f6rh\u00e5ller sig till sina bostadsomr\u00e5den och vilka konsekvenserna \u00e4r f\u00f6r dem av att bo i en segregerad stad, i och med att barn antas r\u00f6ra sig mindre mellan bostadsomr\u00e5den i j\u00e4mf\u00f6relse med vuxna. Studien \u00e4r gjord i en anonym medelstor svensk stad.<\/p>\n

Genom studien kommer hon fram till att det finns tv\u00e5 kategorier hos dessa barn vad g\u00e4ller social segregation d\u00e4r pojkar, mindre barn, barn med utrikesf\u00f6dda f\u00f6r\u00e4ldrar och barn med f\u00f6r\u00e4ldrar som saknar h\u00f6gskoleutbildning tenderar att ha sina kompisar och aktiviteter n\u00e4stan enbart i det omr\u00e5de d\u00e4r de bor. Dessa barn befinner sig d\u00e4rmed mycket s\u00e4llan i andra delar av staden. Flickor, barn med inrikes f\u00f6dda f\u00f6r\u00e4ldrar, \u00e4ldre barn och barn med h\u00f6gskoleutbildade f\u00f6r\u00e4ldrar har d\u00e4remot betydligt fler kontakter utanf\u00f6r det egna bostadsomr\u00e5det och f\u00e5r d\u00e4rmed ocks\u00e5 andra intryck och kontakter vilka p\u00e5verkar deras syn b\u00e5de p\u00e5 sig sj\u00e4lva, p\u00e5 staden och p\u00e5 sin framtid. Studien visade ocks\u00e5 att den senare kategorin oftare reste utanf\u00f6r staden, och att den f\u00f6rsta kategorin barn mer s\u00e4llan deltog i organiserade aktiviteter vilket antas bero p\u00e5 deras socioekonomiska situation.<\/p>\n

\"Varf\u00f6r<\/a><\/p>\n

Att pojkar, mindre barn, barn till utrikes f\u00f6dda f\u00f6r\u00e4ldrar och barn till f\u00f6r\u00e4ldrar utan h\u00f6gskoleutbildning enligt denna studie spenderade n\u00e4stan all sin tid i det egna bostadsomr\u00e5det g\u00f6r ocks\u00e5 att det \u00e4r dessa barn som mest p\u00e5verkas av eventuella grannskapseffekter. Br\u00e4nnstr\u00f6m (2006) skriver exempelvis att en vanlig s\u00e5dan grannskapseffekt i utsatta omr\u00e5den \u00e4r att tilliten till andra m\u00e4nniskor och omgivning blir lidande. Han menar att boende i otrygga omr\u00e5den d\u00e4r kriminalitet och vandalism \u00e4r vanligt f\u00f6rekommande l\u00f6per en st\u00f6rre risk att k\u00e4nna mindre f\u00f6rtroende f\u00f6r sin omgivning, och d\u00e4rmed ocks\u00e5 skapa ett mindre n\u00e4tverk inom vilket de verkar vilket i sin tur kan begr\u00e4nsa individens framtida utvecklingsm\u00f6jligheter p\u00e5 exempelvis arbetsmarknaden. Framf\u00f6r allt \u00e4r detta en faktor som spelar roll hos individer i omr\u00e5den d\u00e4r maktl\u00f6sheten \u00f6ver det egna livet \u00e4r en utbredd k\u00e4nsla hos de boende. Niv\u00e5n av tillit \u00e4r exempelvis \u00e4nnu l\u00e4gre, menar Br\u00e4nnstr\u00f6m, hos personer som dessutom endast f\u00e5r tillf\u00e4lliga anst\u00e4llningar. F\u00f6r de barn som i van der Brugt studie visade sig spendera mycket tid utanf\u00f6r det egna bostadsomr\u00e5det kunde man finna att det k\u00e4nde sig mer \u201dhemma\u201d, trygga och v\u00e4lkomna \u00f6ver st\u00f6rre geografiska omr\u00e5den i staden \u00e4n de som s\u00e4llan r\u00f6rde sig utanf\u00f6r sitt omr\u00e5de.<\/p>\n

Redan i dessa unga \u00e5r kunde van der Brugt p\u00e5visa att det fanns en bild hos barnen av vilka omr\u00e5den som \u00e4r \u201dbra\u201d respektive \u201dd\u00e5liga\u201d. Barnen beskriver ett av de sex omr\u00e5den hon valt att studera som direkt \u201ds\u00e4mre\u201d och \u201dfarligare\u201d \u00e4n de \u00f6vriga fem omr\u00e5dena och det kan allts\u00e5 bel\u00e4ggas finnas en stigmatiserande effekt redan hos barn. Viktigt att till\u00e4gga \u00e4r dock att de barn som i studien bor i \u201ddet utsatta omr\u00e5det\u201d, eller har andra personliga kopplingar till det, refererade \u00e5 sin sida inte <\/em>till detta omr\u00e5de i samma negativa termer.<\/p>\n

\u00d6ver lag visade studien att samtliga barn trivdes bra i alla sex omr\u00e5den som unders\u00f6kts. van der Brugt menar att det f\u00f6r barn \u00e4r viktigast att bo n\u00e4ra kompisar och att man har vuxna i sitt n\u00e4romr\u00e5de som man k\u00e4nner och k\u00e4nner igen. Utrikes f\u00f6dda pojkar eller pojkar med utrikes f\u00f6dda f\u00f6r\u00e4ldrar fr\u00e5n det i studien mest utsatta omr\u00e5det gav ocks\u00e5 uttryck f\u00f6r att det f\u00f6r dem \u00e4r viktigt med v\u00e4nner som ocks\u00e5 de immigrerat till Sverige f\u00f6r att det ger \u201da sense of community\u201d. Genomg\u00e5ende konstaterades det ocks\u00e5 att barnen gav uttryck f\u00f6r ett behov av att visa p\u00e5 att det bor i \u201dbra omr\u00e5den\u201d, vilket indikerar att de f\u00f6rknippar bilden av sig sj\u00e4lva med den bild som finns av omr\u00e5det d\u00e4r de bor.<\/p>\n

N\u00e5gra barn fr\u00e5n det utsatta omr\u00e5det i studien gav ocks\u00e5 uttryck f\u00f6r en medvetenhet om att deras omr\u00e5de ans\u00e5gs vara just \u201ds\u00e4mre \u00e4n andra omr\u00e5den\u201d i den allm\u00e4nna debatten. De menade exempelvis att de fann det p\u00e5frestande att den mediala bilden av omr\u00e5det av andra barn och ungdomar kunde anv\u00e4ndas som \u201dbevis\u201d p\u00e5 att deras omr\u00e5de \u00e4r ett d\u00e5ligt omr\u00e5de att bo i.<\/p>\n

Sundl\u00f6f (2008) konstaterar att det finns omr\u00e5desbetonade skillnader mellan vilka som g\u00f6r en socio-ekonomisk karri\u00e4r eller inte. I grunden handlar det om huruvida omr\u00e5det har resurser att satsa p\u00e5 sina barn och ungdomar f\u00f6r en god utbildning med goda resultat vilket i f\u00f6rl\u00e4ngningen leder till en h\u00f6gre utbildningsniv\u00e5 med en b\u00e4ttre inkomstutveckling. Att f\u00f6rringa \u00e4r dock inte det syns\u00e4tt p\u00e5 vilket omgivningen ser p\u00e5 utbildning, individen p\u00e5verkas positivt i stor utstr\u00e4ckning av att vara i en milj\u00f6 d\u00e4r h\u00f6gre utbildning \u00e4r att f\u00f6redra. Detta g\u00f6r att boendesegregationens konsekvenser dels p\u00e5verkar de faktiska utbildningsresultaten och d\u00e4rmed ocks\u00e5 m\u00f6jligheterna till arbete, dels sp\u00e4r p\u00e5 de skillnader som redan finns mellan utsatta omr\u00e5den och andra genom att grannskapseffekten f\u00f6r utbildningsmotivationen f\u00f6refaller vara relativt h\u00f6g vilket ocks\u00e5 beskrivs mer utf\u00f6rligt ovan. I sin avhandling har Sundl\u00f6f sett till om det gagnar en arbetss\u00f6kande att flytta fr\u00e5n ett utsatt omr\u00e5det till ett som anses b\u00e4ttre, och hon finner att det inte \u00e4r s\u00e4kert, framf\u00f6r allt om utbildningsniv\u00e5n \u00e4r l\u00e5g hos den s\u00f6kande. Det n\u00e4tverk som finns i utsatta omr\u00e5den kan vara en god m\u00f6jlighet till att finna ett arbete, framf\u00f6r allt f\u00f6r kvinnor. Sundl\u00f6f menar att kvinnor vid en flytt l\u00e4ttare f\u00f6rlorar sitt sociala n\u00e4tverk i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning \u00e4n m\u00e4nnens d\u00e5 deras ofta \u00e4r mer lokalt begr\u00e4nsade vilket kan f\u00f6rsv\u00e5ra f\u00f6r deras arbetss\u00f6kandeprocess. Bergsten (2010) \u00e5 sin sida konstaterar i sin avhandling, d\u00e4r hon unders\u00f6ker boendemilj\u00f6ns effekter p\u00e5 skolresultat och anst\u00e4llbarhet, att bostadsmilj\u00f6n har en n\u00e5got st\u00f6rre betydelse f\u00f6r m\u00e4n \u00e4n f\u00f6r kvinnor.<\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Del 2. Redan i den f\u00f6rsta delen av denna serie skrev jag om den segregerade stadens effekter f\u00f6r barn och ungas utbildningsniv\u00e5er. Denna vecka har jag fokuserat \u00e4n mer p\u00e5 boendesegregationen och dess effekter f\u00f6r barnen. Detta inl\u00e4gg handlar inte minst om barn och deras upplevelse av ett uppdelat stadsrum. En s\u00e4rskilt intressant avhandling inom …<\/p>\n","protected":false},"author":68,"featured_media":360,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"_links_to":"","_links_to_target":""},"categories":[1],"tags":[9,23,22,48,19,30,10,4,7,36,28,13],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/356"}],"collection":[{"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/users\/68"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=356"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/356\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":370,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/356\/revisions\/370"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/media\/360"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=356"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=356"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=356"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}