D\u00e4rf\u00f6r kommer jag att under ett antal veckor fram\u00f6ver f\u00f6rdjupa mig i dessa fr\u00e5gor genom att sammanst\u00e4lla och presentera vad forskningen s\u00e4ger om dessa fr\u00e5gor. I denna serie av inl\u00e4gg kommer jag att, f\u00f6rutom dagens om boendesegregation och grannskapseffekter, ocks\u00e5 att g\u00e5 igenom; 2) den segregerade staden och barnen, 3) skolsegregation och valfrihetsreformen och 4) boendesegregation och oh\u00e4lsa i fallet Malm\u00f6. <\/em>Den forskning som presenteras \u00e4r endast ett\u00a0urval och tanken \u00e4r att ge en inblick i detta.<\/p>\n Forskningen om boendesegregationen i Sverige och internationellt har som ovan n\u00e4mnt utvecklats under m\u00e5nga decennier. Under de senaste 5-7 \u00e5ren har forskningen inom detta omr\u00e5de i en svensk kontext formligen exploderat efter att i b\u00f6rjan av 2000-talet ha g\u00e5tt i st\u00e5 och det finns en m\u00e4ngd studier som behandlar boendesegregationen ur olika perspektiv.<\/p>\n Forskningen om boendesegregationen bedrivs inom flera olika discipliner d\u00e4r universitetens institutioner f\u00f6r kulturgeografi och sociologi \u00e4r framst\u00e5ende. Flertalet svenska avhandlingar fr\u00e5n de senaste \u00e5ren behandlar boendesegregationen i Sverige, exempelvis Br\u00e5m\u00e5 (2006), van der Brugt (2006), Palander (2006), Tedros (2008), Holmqvist (2009) och Bergsten (2010). Flera forskarn\u00e4tverk b\u00f6r ocks\u00e5 n\u00e4mnas s\u00e5 som IBF(Institutet f\u00f6r bostads- och urbanforskning) vid Uppsala universitet, REMESO (Avdelningen f\u00f6r forskning om migration, etnicitet och samh\u00e4lle) vid Link\u00f6pings universitet, M\u00e5ngkulturellt centrum i Fittja, CHESS (Centre for Health Equity Studies) som \u00e4r ett samarbete mellan Stockholms universitet och Karolinska institutet och Mistra Urban Futures vid Chalmers tekniska h\u00f6gskola i G\u00f6teborg. \u00c4ven ett antal myndighetsrapporter omn\u00e4mns. Jag skulle ocks\u00e5 vilja framh\u00e5lla den forskning och utv\u00e4rdering av boendesegregation som genomf\u00f6rs vid IFAU (Institutet f\u00f6r Arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utv\u00e4rdering).<\/p>\n Fortfarande genomf\u00f6rs mycket forskning i anknytning till strategierna med omr\u00e5desbaserade program som oftast har sitt ursprung i statliga satsningar som \u201dstorstadspolitik\u201d och numera \u201durban utvecklingspolitik\u201d. En hel del studier behandlar och utv\u00e4rderar politiska beslut som tagits under senare delen av 1990-talet, exempelvis reformen om valfri skola som kom 1992. Men ocks\u00e5 \u00e4ldre politiska beslut, exempelvis policys om blandade uppl\u00e5telseformer fr\u00e5n 70-talet \u00e4r \u00e4mne f\u00f6r flera avhandlingar och artiklar under denna period.<\/p>\n Ett perspektiv som tillkommit under de senaste \u00e5ren \u00e4r att man allt mer ben\u00e4mner den etniska segregationen aktivt och sj\u00e4lvst\u00e4ndigt och inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis som en del av socio-ekonomisk utsatthet.<\/p>\n Zara Bergsten kom 2010 med en avhandling om boendemilj\u00f6ns konsekvenser f\u00f6r individens framtid. Hon studerar om visionen och implementeringen av policys f\u00f6r blandade uppl\u00e5telseformer uppfyllt sitt syfte och hur detta p\u00e5verkar den boendes framtidsutsikter.<\/p>\n Bergsten menar att man vid utarbetningen av blandade uppl\u00e5telseformer, vilka i vissa svenska st\u00e4der kom redan p\u00e5 1940-talet, har missat att se till individniv\u00e5n. Hon menar att de grannskapseffekter som de blandade uppl\u00e5telseformerna skulle skapa var till f\u00f6rdel f\u00f6r omr\u00e5det och samh\u00e4llet i stort, men att det inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis ger samma positiva effekt f\u00f6r de individer som bor i blandade omr\u00e5den, allts\u00e5 samma resultat som Holmqvist (2009) ovan.<\/p>\n Det \u00e4r fr\u00e4mst p\u00e5 hush\u00e5llsniv\u00e5 som individen p\u00e5verkas vad g\u00e4ller beteende, etik och hopp om framtiden. Det som d\u00e4remot p\u00e5verkas mycket av hur bostadsomr\u00e5det \u00e4r uppbyggt \u00e4r individens m\u00f6jligheter till en v\u00e4l genomf\u00f6rd skolg\u00e5ng. Sannolikheten \u00e4r st\u00f6rre att b\u00e5de l\u00e4sa p\u00e5 universitet och att f\u00e5 en fast anst\u00e4llning om du kommer fr\u00e5n ett \u201dv\u00e4lfungerande\u201d omr\u00e5de. Det \u00e4r dock viktigt, menar Bergsten, att man \u00e4r medveten om skillnaden mellan Sverige som genom v\u00e4lf\u00e4rdsprogram avser att kompensera mellan b\u00e4ttre och s\u00e4mre omr\u00e5den (dock inte tillr\u00e4ckligt f\u00f6r att motverka segregation), och andra l\u00e4nder som exempelvis USA d\u00e4r grannskapseffekter anses ha en mycket tyngre inverkan p\u00e5 b\u00e5de samh\u00e4llet och individen.<\/p>\n Vad g\u00e4ller bostadsomr\u00e5de och utbildningsprestationer visar Bergsten p\u00e5 att det finns en stark korrelation mellan dem n\u00e4r man ser till de l\u00e4gre \u00e5rskurserna i grundskolan, men mindre ju h\u00f6gre upp man kommer vilket ocks\u00e5 Sundl\u00f6f (2008) finner i sin avhandling. F\u00f6r yngre elever menar Bergsten, s\u00e5 betyder bostadsomr\u00e5det en hel del f\u00f6r hur v\u00e4l de lyckas i skolan, men ju \u00e4ldre desto mindre inverkan. Dock p\u00e5pekar hon, s\u00e5 bygger goda resultat i h\u00f6gstadiet och p\u00e5 gymnasiet p\u00e5 att man i de yngre \u00e5rkurserna lagt en grund f\u00f6r detta och man kan allts\u00e5 indirekt s\u00e4ga att bostadsomr\u00e5det p\u00e5verkar skolg\u00e5ngen i sin helhet. Ocks\u00e5 Sundl\u00f6f (2008) visar p\u00e5 hur detta fr\u00e4mst r\u00f6r barn och ungdomar i utsatta omr\u00e5den som \u201dl\u00f6per st\u00f6rre risk att erh\u00e5lla l\u00e5ga eller ofullst\u00e4ndiga betyg. <\/em><\/p>\n Bergsten visar vidare p\u00e5 att boenden i utsatta omr\u00e5den med blandade uppl\u00e5telseformer har en st\u00f6rre sannolikhet att lyckas v\u00e4l i skolan j\u00e4mf\u00f6rt med boenden i mer homogena utsatta omr\u00e5den och de fr\u00e5n blandade omr\u00e5den g\u00e5r dessutom oftare vidare till h\u00f6gre utbildningsinstanser. Hon menar till och med att det finns tendenser i studien som visar p\u00e5 att blandade uppl\u00e5telseformer kan ge samma goda effekter f\u00f6r skolg\u00e5ngen som man annars finner i mer f\u00f6rm\u00f6gna omr\u00e5den. I sin avhandling presenterar Bergsten ocks\u00e5 studier som visar p\u00e5 att det \u00e4r den socioekonomiska sammans\u00e4ttningen i omr\u00e5det som har st\u00f6rst betydelse och inte den etniska sammans\u00e4ttningen. Hon forts\u00e4tter och visar p\u00e5 att det i ett socioekonomiskt perspektiv framf\u00f6r allt \u00e4r niv\u00e5n av arbetsl\u00f6shet som p\u00e5verkar barn och ungas skolg\u00e5ng i ett omr\u00e5de eftersom vuxna \u00e4r deras f\u00f6rebilder vilka s\u00e4tter standarden f\u00f6r normer och beteenden kring om man b\u00f6r prestera i skolan och vad detta i s\u00e5 fall kan resultera i. Det \u00e4r i omr\u00e5dets vuxna population, visar b\u00e5de Bergsten och Sundl\u00f6f, som de unga finner f\u00f6rebilder. Signalerar dessa tvivel kring m\u00f6jligheterna att genom goda utbildningsresultat finna ett arbete s\u00e5 f\u00f6rs\u00e4mras snart prestationerna i omr\u00e5dets skolor. Blandade uppl\u00e5telseformer ger allts\u00e5, enligt dessa avhandlingar, en positiv effekt p\u00e5 omr\u00e5dets utbildningsniv\u00e5.<\/p>\n Sett till den socioekonomiska kompositionen, menar Bergsten, \u00e4r det dock fr\u00e4mst individer med f\u00f6r\u00e4ldrar utan h\u00f6gre utbildning som p\u00e5verkas av grannskapseffekter och individer med h\u00f6gre utbildning p\u00e5verkas minst av detsamma. Bergsten avslutar med att framh\u00e5lla att de st\u00f6rsta skillnaderna kring blandat boende eller inte p\u00e5verkar framf\u00f6r allt boende i utsatta omr\u00e5den p\u00e5 grund av att dessa mer s\u00e4llan \u00e4n andra l\u00e4mnar sina bostadsomr\u00e5den.<\/p>\n Ocks\u00e5 Andersson et al (2006) har studerat hur den socio-ekonomiska kontexten p\u00e5 omr\u00e5desniv\u00e5n p\u00e5verkar utbildningsresultaten i olika omr\u00e5den och ocks\u00e5 de finner att det finns ett starkt samband mellan utbildningsniv\u00e5\/ utbildningsresultat och socioekonomiska variabler. \u00d6ver lag fann Andersson et al p\u00e5 den ena kanten att gruppen kvinnor\/flickor med inrikes f\u00f6dda f\u00f6r\u00e4ldrar lyckas b\u00e4st i skolan medan det var gruppen pojkar med utrikesf\u00f6dda f\u00f6r\u00e4ldrar som p\u00e5verkades mest av negativa grannskapseffekter vilket resulterade i s\u00e4mre utbildningsresultat.<\/p>\n Samma resultat visar \u00e4ven Edin et al (2009) vid IFAU i sin utv\u00e4rdering av hur skolresultaten hos barn p\u00e5verkas av omgivningens demografiska och utbildningsm\u00e4ssiga sammans\u00e4ttning. Edin et al skriver att \u201d\u2026 effekterna <\/em>(grannskapseffekterna) tenderar att vara st\u00f6rre bland pojkar och bland barn till l\u00e5gutbildade \u2026<\/em>\u201d. <\/em> Om barn som immigrerat till Sverige skriver Edin et al att det \u00e4r f\u00f6r\u00e4ldrarnas utbildningsniv\u00e5 som p\u00e5verkar mer \u00e4n det faktum att man har en annan etnisk bakgrund.<\/p>\n P\u00e5 hush\u00e5llsniv\u00e5 kunde studien av Andersson et al konstatera att barn och ungas studieresultat p\u00e5verkades direkt i negativ mening om n\u00e5gon i hush\u00e5llet fick f\u00f6rs\u00f6rjningsst\u00f6d, om n\u00e5gon av eller b\u00e5da f\u00f6r\u00e4ldrarna var utrikes f\u00f6dda, om hush\u00e5llet bestod av en ensamst\u00e5ende f\u00f6r\u00e4lder eller om ingen av f\u00f6r\u00e4ldrarna hade en ansvarsposition i sitt arbete. Om man dock s\u00e5g till hush\u00e5llens disponibla inkomster kunde man inte urskilja n\u00e5gra st\u00f6rre skillnader kopplat till utbildningsresultaten, vilket \u00e4r samma resultat som andra europeiska studier visat. I USA \u00e4r skillnaderna dock desto st\u00f6rre. Ju h\u00f6gre inkomst desto b\u00e4ttre studieresultat hos barnen.<\/p>\n Vad Andersson et al dessutom fann var att det sociala kapitalet var mycket viktigt, kanske till och med avg\u00f6rande f\u00f6r hur v\u00e4l barn och unga lyckas i skolan. F\u00f6r\u00e4ldrarnas position i arbetslivet, utbildningsniv\u00e5 och klasstillh\u00f6righet i traditionell mening p\u00e5verkar barn och ungas prestationer mer \u00e4n hush\u00e5llets disponibla inkomst och Andersson et al resonerar kring att detta antagligen har med stabiliteten i hush\u00e5llet att g\u00f6ra. Barn och unga som upplever sig ha en stabil livssituation f\u00f6refaller prestera b\u00e4ttre i skolan.<\/p>\n Tillbaka p\u00e5 omr\u00e5desniv\u00e5 kunde Andersson et al konstatera att utbildningsresultaten p\u00e5verkades negativt om koncentrationen av ensamst\u00e5ende f\u00f6r\u00e4ldrar i omr\u00e5det var h\u00f6g, likas\u00e5 om det \u00e4r en h\u00f6g koncentration av boende med f\u00f6rs\u00f6rjningsst\u00f6d. Exempelvis kunde studien visa att utbildningsniv\u00e5n i ett av Malm\u00f6s utsatta omr\u00e5den d\u00e4r koncentrationen av boende med f\u00f6rs\u00f6rjningsst\u00f6d var mycket h\u00f6g j\u00e4mf\u00f6rt med \u00f6vriga riket, att barn och unga i detta omr\u00e5de i genomsnitt gick tre \u00e5r mindre i skolan \u00e4n genomsnittet i \u00f6vriga delar av landet. \u00d6ver lag utskiljer sig bostadsomr\u00e5den med en h\u00f6g andel boende med f\u00f6rs\u00f6rjningsst\u00f6d fr\u00e5n andra bostadsomr\u00e5den i landet vad g\u00e4ller barn och ungas utbildningsniv\u00e5. Barn och unga i dessa utsatta omr\u00e5den g\u00e5r, enligt Andersson et al, i genomsnitt i skolan 4 \u00e5r och 3 m\u00e5nader mindre \u00e4n sina j\u00e4mngamla i \u00f6vriga landet.<\/p>\n Edin et al framh\u00e5ller att svaga grupper i samh\u00e4llet generellt enligt flera studier \u00e4r mer p\u00e5verkbara \u00e4n andra grupper, och deras utv\u00e4rdering s\u00e4ger ocks\u00e5 att barn som immigrerat till Sverige innan skolstart p\u00e5verkas mer av grannskapseffekter \u00e4n de barn som immigrerar efter 7 \u00e5rs \u00e5lder. \u00c5 andra sidan visar deras studie att ju yngre barnet var n\u00e4r det kom till Sverige, desto b\u00e4ttre blir dennes studieresultat, man finner allts\u00e5 tv\u00e5 n\u00e5got mots\u00e4gande resultat.<\/p>\n Vidare menar de att en f\u00f6r h\u00f6g koncentration av immigranter i samma omr\u00e5de genererar generellt sett s\u00e4mre studieresultat, men att n\u00e4rheten till landsm\u00e4n \u00f6ver lag \u00e4r viktig f\u00f6r immigrerade barns prestationer i skolan. Resultatet tros bero p\u00e5 att ett omr\u00e5de med h\u00f6g koncentration av immigranter kr\u00e4ver mer resurser till skolan \u00e4n vad som kanske finns vilket g\u00f6r det sv\u00e5rt att alltid h\u00e5lla en h\u00f6g kvalitet i den pedagogiska verksamheten samtidigt som n\u00e4rheten till landsm\u00e4n \u00e4r viktigt f\u00f6r att exempelvis kunna f\u00e5 hj\u00e4lp med l\u00e4xor p\u00e5 sitt modersm\u00e5l under tiden som man l\u00e4r sig svenska.<\/p>\n N\u00e4sta veckas inl\u00e4gg kommer att handla om den segregerade staden och barnen. <\/em>Hoppas du tittar in h\u00e4r ocks\u00e5 d\u00e5!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Del 1. En viktig del av forskningen handlar om hur boendesegregationen p\u00e5verkar den enskildes prestationer i skola och arbetsliv och hur grannskapseffekterna st\u00e5r sig i f\u00f6rh\u00e5llande till valfrihet- och friskolereformen, hur koncentrationen av utrikes f\u00f6dda p\u00e5verkar studieresultaten i dessa omr\u00e5den samt hur boendesegregationen avspeglas i arbetslivet. D\u00e4rf\u00f6r kommer jag att under ett antal veckor fram\u00f6ver …<\/p>\n","protected":false},"author":68,"featured_media":352,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"_links_to":"","_links_to_target":""},"categories":[1],"tags":[9,23,22,25,11,48,19,6,7,8,13],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/348"}],"collection":[{"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/users\/68"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=348"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/348\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":365,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/348\/revisions\/365"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/media\/352"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=348"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=348"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=348"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}S\u00e5 hur ser forskningsl\u00e4get ut?<\/h4>\n
<\/a>Boendesegregation och grannskapseffekter<\/h2>\n