<\/p>\n
Stockholm \u00e4r en ih\u00e4rdig sommar-ivrare. Jag har noterat restauranger som v\u00e5gat sig p\u00e5 att \u00f6ppna sina uteserveringar s\u00e5 tidigt som i mars vissa \u00e5r, f\u00f6r att mycket riktigt fyllas av modiga bes\u00f6kare, glatt kisande mot den skarpa v\u00e5rsolen. Och den h\u00e4r \u00e5rstiden bjuder verkligen p\u00e5 positiva f\u00f6r\u00e4ndringar i det urbana rummet. En professionell blick ser med gl\u00e4dje t.ex. hur torg och parker designade f\u00f6r m\u00f6ten och umg\u00e4nge fylls, hur kv\u00e4llarna k\u00e4nns tryggare d\u00e5 m\u00e4nniskofl\u00f6det t\u00e4cker en st\u00f6rre del av dygnet och att det syns vilken gr\u00f6n stad Stockholm \u00e4r. F\u00f6r en kort tid \u00e4r de m\u00f6rka novembereftemiddagarna i horisontellt regn bortgl\u00f6mda och det \u00e4r h\u00e4rligt att f\u00e5 leva i nuet.<\/p>\n
Som planerare \u00e4r dock nuet en br\u00e5kdel av arbetet, som \u00e4r l\u00e5ngsiktigt. Mycket skall tas med i ber\u00e4kningarna f\u00f6r att utveckla en stadsdel eller ett omr\u00e5de. Hur ser demografin ut idag och hur kommer den se ut om 5 \u00e5r, om 10 \u00e5r? Vilken utveckling av omr\u00e5det vill de boende ha och hur n\u00e5r vi dit? H\u00e4r skulle jag vilja p\u00e5st\u00e5 att det \u00e4r lika viktigt att kunna se bak\u00e5t i tiden. F\u00f6r historisk anknytning till en plats \u00e4r en del av sj\u00e4len i ett omr\u00e5de. En platsk\u00e4nsla, med de specifika ting som det inneb\u00e4r, rymmer en historia i det urbana rummets fysiska, geografiska, arkitektoniska, historiska och sociala och psykologiska element. I detta sammanhang kan historiekunskap spela roll i m\u00e4nniskors uppfattningsf\u00f6rm\u00e5ga av sin egen identitet och tillh\u00f6righet. D\u00e4rf\u00f6r vilar det ett ansvar p\u00e5 oss planerare och arkitekter som utformar v\u00e5ra st\u00e4der. Vi har en uppgift, att skapa livsmilj\u00f6er som \u00e4r h\u00e5llbara med bl. a sociala v\u00e4rden, ekologisk styrka och historisk anknytning. Vilka kvaliteter ska prioriteras och premieras?<\/p>\n
Bostadsbyggande idag handlar mycket om att kalkylerna skall g\u00e5 ihop med en viss procent vinst p\u00e5 allt som byggs, f\u00f6r s\u00e5 fungerar det i en marknadsekonomi. Men \u00e4r detta h\u00e5llbart? B\u00f6r vi skapa utrymme f\u00f6r en annan agenda ocks\u00e5, en mer l\u00e5ngsiktig variant?<\/p>\n
De flesta m\u00e4nniskor vill veta var de kommer ifr\u00e5n, det \u00e4r viktigt att k\u00e4nna till sina r\u00f6tter. Ur den k\u00e4nslan \u00e4r traditionen sprungen, vi \u00e4r b\u00e4rare av v\u00e5rt arv och f\u00f6rvaltar detta med olika kulturella uttryck. Jag vill p\u00e5st\u00e5 att samma g\u00e4ller f\u00f6r en plats. Det finns en historia bakom varje bebyggelse, stad, landsbygd och utflyttningsort. P\u00e5 brukens storhetstid s\u00e5 var r\u00e5varan och naturgeografiska betingelser de viktiga faktorerna f\u00f6r att en plats skulle ta fart i utvecklingen. Idag \u00e4r l\u00e4get en starkare komponent.<\/p>\n
Ett exempel \u00e4r Gustavsberg, d\u00e4r jag har vuxit upp. H\u00e4r \u00e4r porslinsfabriken som anlades \u00e5r 1825 en av huvudorsakerna till att orten ser ut som den g\u00f6r idag; en kombination av bruksort och n\u00e5gra generationer innan jag bodde d\u00e4r \u00e4ven ett \u00f6-samh\u00e4lle (vilket s\u00e4tter sitt avtryck, var s\u00e5 s\u00e4ker). Den finska, italienska och jugoslaviska arbetskraftsinvandringen p\u00e5 60-talet initierades av fabriken och detta har givetvis pr\u00e4glat demografin. F\u00f6renings- och kulturlivet som formades under den h\u00e4r tiden \u00e4r stommen i det moderna gustavsbergska arvet.<\/p>\n
I det anrika fabriksomr\u00e5det byggs i detta nu ca 1 500 bost\u00e4der, i form av fr\u00e4mst flerbostadshus men \u00e4ven radhus. Planprogrammet ber\u00e4ttade om hur en ny, t\u00e4tare bebyggelsestruktur tar form och vissa utvalda kulturhistoriskt v\u00e4rdefulla byggnader kommer bli en del av den. Men dialogen tycks ha brustit. Byggherrarna har f\u00e5tt lite f\u00f6r fria h\u00e4nder och f\u00e4rgs\u00e4ttningen \u00e4r det enda som \u00e4r kvar fr\u00e5n ursprungsf\u00f6rslaget. N\u00e4r jag l\u00e4ser planen och remissvaren verkar det intr\u00e4ffade sv\u00e5rt att f\u00f6rutse f\u00f6r den som inte deltagit i processen. F\u00e5 h\u00e4nsyn har tagits till de synpunkter som medborgare, oppositionspolitiker och \u00e4ven sk\u00f6nhetsr\u00e5det i kommunen har uttryckt. En byggherre bygger g\u00e4rna det som ger b\u00e4st avkastning, vilket idag \u00e4r bostadsr\u00e4tter och dessa s\u00e4ljs g\u00e4rna innan det f\u00f6rsta spadtaget \u00e4r genomf\u00f6rt, vilket inte \u00e4r konstigt ur deras perspektiv. Men utan att vara s\u00e4rskilt mycket NIMBY (akronym f\u00f6r Not In My Backyard, samlingsnamn f\u00f6r negativa st\u00e4llningstagande till f\u00f6r\u00e4ndringar i n\u00e4rmilj\u00f6n) s\u00e5 \u00e4r det inte ett h\u00e5llbart byggande i den sociala kontexten (de byggnadstekniska aspekterna kan jag inte svara f\u00f6r).<\/p>\n
H\u00e4r m\u00f6ts tv\u00e5 v\u00e4rldar i bostadsbyggandet – d\u00e4r den ena automatiskt underordnas f\u00f6r att kvartalsrapporterna inte gynnas p\u00e5 samma s\u00e4tt. Vad g\u00f6r detta med platsen i fr\u00e5ga, om det t.ex. inte finns utrymme f\u00f6r lokaler med varierande verksamhet f\u00f6r att bibeh\u00e5lla lokala engagemang? Bostadsr\u00e4tterna tr\u00e4ngs f\u00f6r att marken skall utnyttjas till fullo och de kulturhistoriska v\u00e4rdena f\u00e5r allt mindre utrymme. Unders\u00f6kningar visar att vi uppskattar aktiviteter och verksamheter inom v\u00e5ra bostadsomr\u00e5den.<\/p>\n
Nu kan detta l\u00e5ta dramatiskt och som att min h\u00e5llning \u00e4r gravt konservativ. Men det jag \u00e4r ute efter \u00e4r att f\u00f6rs\u00f6ka hitta en balans f\u00f6r att b\u00e5de bygga och utveckla, men samtidigt bevara och \u00e5teranv\u00e4nda.<\/p>\n
I Norra Djurg\u00e5rdsstaden, Stockholms Stads nya stadsdel i Hjorthagen p\u00e5 \u00d6stermalm i Stockholm, finns ett Kvalitetsprogram, som \u00e4r utarbetat i syfte att vara ett gemensamt underlag f\u00f6r byggherrarna och Staden. Ambitionen \u00e4r att samordna och skapa gemensamma kvaliteter i den nya och befintliga bebyggelsen, hur byggande och f\u00f6rvaltning skall genomf\u00f6ras med h\u00e4nsyn till kulturmilj\u00f6er och historiskt v\u00e4rdefulla byggnader inom omr\u00e5det. Akt\u00f6rerna f\u00f6rbinder sig att f\u00f6lja kvalitetsprogrammet och har \u00e4ven kostnadsansvaret. Kan detta vara framtiden f\u00f6r h\u00e5llbart byggande? F\u00f6r att bygga nytt och utveckla fastigheter i kulturhistoriskt v\u00e4rdefulla milj\u00f6er b\u00f6r fastighets\u00e4gare avtala ett kvalitetsprogram? I Norra Djurg\u00e5rdsstaden genomf\u00f6rdes \u00e4ven en antikvarisk f\u00f6runders\u00f6kning, vilket kan anses vara \u00f6verkurs. Men det \u00e4r intressant med den ambitionsniv\u00e5n och det \u00e4r ocks\u00e5 ett s\u00e4kert s\u00e4tt att skapa arbetstillf\u00e4llen.<\/p>\n
M\u00e5nga bostadsbolag s\u00e4ger sig v\u00e4rna en levande blandstad, samt vill g\u00e4rna visa hur de tar sitt sociala ansvar. \u00c4r det dags att ta det till n\u00e4sta niv\u00e5 f\u00f6r att f\u00e5 en kvalitetss\u00e4kring av v\u00e5rt arv och f\u00e5 fler dimensioner i det urbana rummet?<\/p>\n
Karin G\u00f6ransson, projektledare och geograf<\/p>\n
2015-08-10, \u00c5rsta<\/p>\n
Foto: Maria Grunditz, 2015-05<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
– Kvaliteter att inte gl\u00f6mma bort i stadsbyggande Den h\u00e4r veckan vill jag presentera en g\u00e4stskribent som ni kommer att m\u00f6te flera g\u00e5nger under h\u00f6sten, Karin G\u00f6ransson. Stockholm \u00e4r en ih\u00e4rdig sommar-ivrare. Jag har noterat restauranger som v\u00e5gat sig p\u00e5 att \u00f6ppna sina uteserveringar s\u00e5 tidigt som i mars vissa \u00e5r, f\u00f6r att mycket …<\/p>\n","protected":false},"author":68,"featured_media":275,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"_links_to":"","_links_to_target":""},"categories":[1],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/276"}],"collection":[{"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/users\/68"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=276"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/276\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":281,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/276\/revisions\/281"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/media\/275"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=276"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=276"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=276"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}