										  
											  
											 {"id":196,"date":"2015-05-22T20:26:03","date_gmt":"2015-05-22T20:26:03","guid":{"rendered":"http:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/?p=196"},"modified":"2015-06-19T08:59:14","modified_gmt":"2015-06-19T08:59:14","slug":"stadsutveckling-en-nyckelroll-i-eus-sammanhallningspolitik","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/stadsutveckling-en-nyckelroll-i-eus-sammanhallningspolitik\/","title":{"rendered":"Stadsutveckling en nyckelroll i EU:s sammanh\u00e5llningspolitik"},"content":{"rendered":"<p>&nbsp;<\/p>\n<p>Bild: aftonbladet.se, 2012-10-23<\/p>\n<p>I veckan var jag p\u00e5 ett seminarium hos Fastighets\u00e4garna Stockholm d\u00e4r en av talarna slog huvudet p\u00e5 spiken g\u00e4llande en rad fr\u00e5gor som \u00e5tminstone jag funderat \u00f6ver m\u00e5nga g\u00e5nger, n\u00e4mligen hur det kommer sig att det kan vara s\u00e5 otroligt sv\u00e5rt att samarbeta inom EU n\u00e4r det finns gemensamma \u00f6verenskommelser kring vad medlemskapet inneb\u00e4r.<\/p>\n<p>Mattias Valfridsson, regeringens nationella samordnare f\u00f6r arbetet med utsatta EES-medborgare sade under en kortare presentation ungef\u00e4r att (jag har inte det exakta ordvalet i huvudet) \u201d EU:s lagar, regler och \u00f6verenskommelser vilar p\u00e5 en tro om att alla medlemsl\u00e4nder exempelvis st\u00e5r p\u00e5 samma v\u00e4lf\u00e4rdsgrund, och s\u00e5 \u00e4r det inte\u201d. F\u00f6r mig var detta en ganska s\u00e5 f\u00f6rl\u00f6sande mening. F\u00f6r mig f\u00f6rklarade dessa ord det alldeles uppenbara och sj\u00e4lvklara g\u00e4llande en rad utmaningar som vi st\u00e5r inf\u00f6r, exempelvis klimathotet, migrationsproblematiken, fattigdomen, urbaniseringstrenden etc..<\/p>\n<p>P\u00e5 nationell niv\u00e5 f\u00e5r vi hoppas att de lagar och regler som stiftas vilar p\u00e5 en n\u00e5gorlunda \u00f6vergripande grund som anpassats efter alla delar av v\u00e5rt avl\u00e5nga land. Men, \u00e4ven h\u00e4r kan man diskutera de lokala skillnadernas komplexitet ibland annat fr\u00e5gor som indelningen av klimatzoner i Boverkets byggregler (BBR).<\/p>\n<p>H\u00e5llbar stadsutveckling inom ramen f\u00f6r EU ser ut p\u00e5 flera olika s\u00e4tt och kan likas\u00e5 relateras till flera olika fonder, program, f\u00f6rdrag och strategier. Den nuvarande strategin f\u00f6r integrerad h\u00e5llbar stadsutveckling g\u00e4ller f\u00f6r 2014-2020. Denna, till skillnad fr\u00e5n strategin 2007-2013, \u00e4r inte valfri f\u00f6r medlemsl\u00e4nderna att agera utifr\u00e5n utan alla ska med i arbetet f\u00f6r att integrera \u00e5tg\u00e4rder som \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndiga f\u00f6r en h\u00e5llbar stadsutveckling inom hela EU. Som tur \u00e4r bidrar flera fonder med finansiering av program och projekt f\u00f6r aktiva insatser.<\/p>\n<p>Det som \u00e4r sp\u00e4nnande med arbetet kring en h\u00e5llbar stadspolitik p\u00e5 EU-niv\u00e5 \u00e4r att den numera har en sj\u00e4lvklar plats inom ramen f\u00f6r EU:s sammanh\u00e5llningspolitik. I urbaniseringstrendens sp\u00e5r tar st\u00e4derna, liksom vi sett, allt mer makt fr\u00e5n staterna i sin helhet och likas\u00e5 ser vi hur st\u00e4dernas utmaningar till f\u00f6ljd av centraliseringen av v\u00e5ra inv\u00e5nare och resurser allt mer \u00e4r precis desamma som f\u00f6r bara n\u00e5gra decennium sedan var l\u00e4nders utmaningar. F\u00f6r visst \u00e4r det v\u00e4l s\u00e5 i v\u00e5r globaliserade v\u00e4rld att ett upplopp i Paris, London eller New York, eller varf\u00f6r inte i Stockholm, kan skaka om oss likv\u00e4l som instabilitet och konflikt i ett helt land, eller l\u00e4nder emellan, kunde alldeles nyss? Och d\u00e4rmed blir vikten av h\u00e5llbarhetstanken kring stadsutvecklingen oerh\u00f6rt konkret och tydlig.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>&nbsp; Bild: aftonbladet.se, 2012-10-23 I veckan var jag p\u00e5 ett seminarium hos Fastighets\u00e4garna Stockholm d\u00e4r en av talarna slog huvudet p\u00e5 spiken g\u00e4llande en rad fr\u00e5gor som \u00e5tminstone jag funderat \u00f6ver m\u00e5nga g\u00e5nger, n\u00e4mligen hur det kommer sig att det kan vara s\u00e5 otroligt sv\u00e5rt att samarbeta inom EU n\u00e4r det finns gemensamma \u00f6verenskommelser kring &#8230;<\/p>\n","protected":false},"author":68,"featured_media":199,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"_links_to":"","_links_to_target":""},"categories":[1],"tags":[43,44,19,46,45,8],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/196"}],"collection":[{"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/users\/68"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=196"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/196\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":200,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/196\/revisions\/200"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/media\/199"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=196"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=196"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=196"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}