{"id":141,"date":"2015-03-06T08:33:08","date_gmt":"2015-03-06T08:33:08","guid":{"rendered":"http:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/?p=141"},"modified":"2015-03-06T09:18:52","modified_gmt":"2015-03-06T09:18:52","slug":"ska-vi-klara-av-att-utveckla-staden-sasom-politikerna-vill-sa-maste-vi-fora-en-dialog-med-invanarna-att-det-huvud-taget-ska-finnas-en-acceptans","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/ska-vi-klara-av-att-utveckla-staden-sasom-politikerna-vill-sa-maste-vi-fora-en-dialog-med-invanarna-att-det-huvud-taget-ska-finnas-en-acceptans\/","title":{"rendered":"\u201dSka vi klara av att utveckla staden s\u00e5som politikerna vill s\u00e5 m\u00e5ste vi f\u00f6ra en dialog med inv\u00e5narna f\u00f6r att det \u00f6ver huvud taget ska finnas en acceptans\u201d"},"content":{"rendered":"

Utvecklingen av medborgardialoger kommer ur den forskningsdiskurs som vuxit sig allt starkare under den senare delen av 1900-talet och b\u00f6rjan av 2000-talet. Det kanske vanligaste s\u00e4ttet att arbeta f\u00f6r att s\u00f6ka involvera och interagera med m\u00e5lgrupperna f\u00f6r ett stadsutvecklingsprojekt i Sverige \u00e4r att arrangera medborgardialoger. Det finns m\u00e5nga olika syften med att involvera m\u00e5lgrupperna f\u00f6r planeringen vilket vi kanske fr\u00e4mst kommit att f\u00f6rknippa med Arnstein (1969) och hennes \u201dThe Ladder of Citizen Participation\u201d<\/em> som visar p\u00e5 hur medborgarinflytande kan se ut p\u00e5 \u00e5tta olika s\u00e4tt, men ocks\u00e5 att arbetet med medborgardialoger inte alltid \u00e4r enkelt \u00e4ven om vi kan f\u00f6rst\u00e5 att det borde vara bra.<\/em><\/h4>\n

1965 kom Davidoff med en vision om en sorts planeringsprocesser vilka han valde att ben\u00e4mna som \u201dadvocacy planning\u201d. <\/em>Davidoff skrev att planeraren m\u00e5ste g\u00e5 fr\u00e5n att endast vara en teknisk expert som levererar det fr\u00e5n ett tekniskt perspektiv b\u00e4sta l\u00f6sningen i ett p\u00e5g\u00e5ende projekt till att utveckla arbetsmetoder mot vad han kallar f\u00f6r \u201dplural planning\u201d<\/em>. Marris (1994) argumenterar och sin sida f\u00f6r att utvecklingen av advocacy planning var ett politiskt st\u00e4llningstagande av Davidoff. Marris lyfter fram Davidoffs argument fr\u00e5n 1965 d\u00e4r han ska ha sagt att \u201dcity planning (…) is contentious, conflicted, driven by ideology, class and interest\u201d<\/em>. Att v\u00e4ga olika intressen mot varandra, menade dock Davidoff, \u00e4r av yttersta vikt f\u00f6r en h\u00e5llbar utveckling d\u00e5 samh\u00e4llsplaneringsfr\u00e5gor alltj\u00e4mt ber\u00f6r olika grupperingar i staden vars intressen likv\u00e4l skiljer sig \u00e5t. Healey (1992) fr\u00e5gar sig vad samh\u00e4llsplanering egentligen betyder i en \u201dpost-rationalist, inter-communicative, reasoned, many-dimensional\u201d<\/em> kontext. Hon menar att planeringen m\u00e5ste ifr\u00e5gas\u00e4tta det s\u00e4tt p\u00e5 vilket vi hittills samlat in kunskap,\u201dwe cannot, therefore, predefine a set of tasks which planning must addressed, since these must be specifically discovered, learned about and understood through inter-communicative processes\u201d, <\/em>Healey f\u00f6respr\u00e5kar allts\u00e5 collaborative planning. Innes och Booher (2003) beskriver ocks\u00e5 de collaborative planning som en n\u00f6dv\u00e4ndighet i informations\u00e5lderns tidevarv. De menar att det inte bara \u00e4r en metod utan ocks\u00e5 ett s\u00e4tt att bygga relationer och f\u00f6rtroende mellan spelarna i samh\u00e4llssystemens olika l\u00e4ger. Collaborative planning \u00e4r f\u00f6r Margerum (2002) \u201dinteraction in the form of a partnership throughout consensus building, plan development, and implementation\u201d<\/em>. <\/em>Men, menar han, att uppn\u00e5 en niv\u00e5 av samf\u00f6rst\u00e5nd inneb\u00e4r att det f\u00f6reg\u00e5tts av en process d\u00e4r de olika akt\u00f6rerna delat p\u00e5 befintlig information. Denna process kan delas in i tre faser d\u00e4r det f\u00f6rst handlar om att identifiera och avgr\u00e4nsa problembilden, den andra fasen inneb\u00e4r att man s\u00e4tter upp m\u00e5l och riktlinjer f\u00f6r kommande utveckling och den tredje och sista fasen som handlar om att akt\u00f6rerna gemensamt arbetar f\u00f6r att implementera det som funnits n\u00f6dv\u00e4ndigt f\u00f6r att uppn\u00e5 de m\u00e5l som sattes upp i fas tv\u00e5.<\/p>\n

Syftet med medborgardialoger i svensk stadsplanering kan vara att informera om att ett arbete \u00e4r p\u00e5 g\u00e5ng, att inh\u00e4mta information till det kunskapsunderlag som sedan ska ligga till grund f\u00f6r de beslut som fattas eller att helt enkelt be om r\u00e5d eller samarbete. Samtidigt \u00e4r det f\u00e5 vetenskapliga studier som unders\u00f6ker vilken betydelse dessa deltagandeprocesser har f\u00f6r svensk stadsutveckling. I svensk planering anv\u00e4nds ofta Arnsteins stege f\u00f6r att anpassa formerna f\u00f6r en medborgardialog beroende p\u00e5 den aktuella fr\u00e5gan och vilka former f\u00f6r dialog som d\u00e5 anses l\u00e4mplig. Sveriges kommuner och Landsting (SKL) har f\u00f6r detta modifierat Arnsteins modell f\u00f6r att b\u00e4ttre passa en svensk kontext och kallar denna anpassade modell f\u00f6r \u201dDelaktighetstrappan\u201d (SKL, 2009, s. 19). I denna tappning av trappan \u00e4r endast fem av de \u00e5tta stegen med d\u00e5 \u00f6vriga tre (manipulation, terapi och medborgarkontroll) inte anses passa in i den svenska demokratiska planeringsmodellen som regleras enligt Plan- och Bygglagen (2010:900).<\/p>\n

\"Dialogtrappa\"<\/a>Figur 1: Arnstein 1969 Figur 2: SKL, 2003<\/p>\n

Intressant \u00e4r att utv\u00e4rdera och reflektera kring nya arbetsmetoder och deras utveckling fr\u00e5n nyskapande till naturliga verktyg. Att unders\u00f6ka vilken betydelse medborgardialoger har f\u00f6r stadsutvecklingen i Sverige sett ur samh\u00e4llsplanerarnas eget perspektiv var exempelvis syftet med en rapport jag skrev f\u00f6r ungef\u00e4r ett \u00e5r sedan. Jag intervjuade planerare med olika inriktningar i Stockholm, G\u00f6teborg, Malm\u00f6 och S\u00f6dert\u00e4lje liksom p\u00e5 Boverket och gick igenom den forskning som finns p\u00e5 omr\u00e5det.<\/p>\n

\u201dfolk har efter en dialog kommit fram och sagt att efter den h\u00e4r dialogsessionen kommer jag nog h\u00e4lsa p\u00e5 fem pers mer p\u00e5 ICA. M\u00e4t effekten av det den som vill, men man vill inte heller vara utan det\u201d<\/em><\/p>\n

\u00a0Med hj\u00e4lp av ett ramverk f\u00f6r utv\u00e4rdering av arbetsmetoder med samverkan i fokus, av Purdy (2012) i Public Administration Review och Foresters (1989) som presenterade resonemang fr\u00e5n boken Planning in the face of Power kring n\u00f6dv\u00e4ndigheten av att s\u00e4rskilja det kontextuella fr\u00e5n inneh\u00e5llet i en samverkansprocess inom samh\u00e4llsplanering, f\u00f6rs\u00f6kte jag mig p\u00e5 att studera vilken betydelse arbetet med medborgardialoger verkligen har i svenska storst\u00e4der idag.<\/p>\n

Att arbeta med samverkansmetoder inom offentlig f\u00f6rvaltning kan definieras som ett arbetss\u00e4tt d\u00e4r flera akt\u00f6rer deltar och f\u00f6rs\u00f6ker dela p\u00e5 makten \u00f6ver hur det slutgiltiga resultatet ska bli. Ett annat s\u00e4tt att beskriva en samverkansprocess kan ocks\u00e5 vara att s\u00e4ga att det \u00e4r processer som pr\u00e4glas av flera olika perspektiv vilka sedan s\u00e4tts samman f\u00f6r att p\u00e5 ett konstruktivt s\u00e4tt uppn\u00e5 l\u00f6sningar p\u00e5 problem som den enskilde skulle ha sv\u00e5rt att l\u00f6sa p\u00e5 egen hand.<\/p>\n

\u201dmedborgardialogerna ger en otrolig liksom stor k\u00e4nsla av trygghet i det man g\u00e5r fram med i programhandlingen\u201d<\/em><\/p>\n

\u00a0Det totala v\u00e4rdet av inneh\u00e5ll, kontext, legitimitet, resurser och auktoritet \u00e4r detsamma som makt menar b\u00e5de Forester och Purdy. B\u00e5da \u00e4r de \u00f6verens om att det \u00e4r ofr\u00e5nkomligt att reflektera \u00f6ver maktbegreppet n\u00e4r en samverkansprocess studeras, men samtidigt \u00e4r de \u00f6verens om att makten i dessa fall inte \u00e4r frist\u00e5ende utan att de centrala begrepp som de lyft fram alla \u00e4r best\u00e5ndsdelar av det som \u00e4r makt. Att en akt\u00f6r har makt i en samverkansprocess inneb\u00e4r dels att denna har m\u00f6jligheten eller r\u00e4tten att sammankalla ber\u00f6rda akt\u00f6rer och f\u00e5 dem att medverka i det aktuella projektet, dels att denne akt\u00f6r sedan leder det arbete som beh\u00f6vs f\u00f6r att resultatet ska uppn\u00e5s.<\/p>\n

Det problematiska vid samverkansprocesser, menar Purdy, \u00e4r att samh\u00e4llsinstitutioner i de flesta fall agerar b\u00e5de som sammankallande och deltagare vilket g\u00f6r att deras roll inte alltid blir helt tydlig. Likv\u00e4l \u00e4r det l\u00e4tt att hamna i en situation d\u00e4r de som saknar formell makt, vilka ofta dessutom \u00e4r resurssvaga, exkluderas fr\u00e5n processen. Hur dessa maktrelationer ter sig beror p\u00e5 projektets tydlighet, p\u00e5 dess kontext, p\u00e5 sociala strukturer likv\u00e4l som samh\u00e4llsstrukturer. En maktrelation vid samverkansprocesser beror aldrig p\u00e5 en kontextuell anledning. Makt i samverkansprocesser m\u00e5ste alltid f\u00f6rst\u00e5s i ljuset av processens sociala, politiska och ekonomiska kontext.<\/p>\n

All samh\u00e4llsplanering handlar om maktut\u00f6vning och b\u00e5de planerare och andra akt\u00f6rer b\u00f6r reflektera kring hur maktrelationerna formar processen och d\u00e4rtill dess slutgiltiga resultat. En part som erh\u00e5ller all makt leder inte s\u00e4llan till n\u00e5gon form av korruption medan avsaknaden av densamma likv\u00e4l leder till frustration hos den akt\u00f6r som inte anser sig kunna p\u00e5verka situationen. Slutligen leder b\u00e5da dessa obalanser till att den konstruktiva stadsutvecklingen hindras.<\/p>\n

\u201dplaneraren kommer under huden p\u00e5 stadsdelen\u201d<\/em><\/p>\n

Planerare som arbetar med en samverkansprocess, exempelvis en medborgardialog i ett stadsutvecklingsprojekt, beh\u00f6ver kunna skilja p\u00e5 processens inneh\u00e5ll och dess kontext, samtidigt som denne dock ocks\u00e5 beh\u00f6ver f\u00f6rst\u00e5 hur dialogens kontext avspeglas i dess inneh\u00e5ll och tv\u00e4rtom; \u201dwhat a planner talks about is the content of what is said; when and in what situation and with whom the planner talks begins to define the context\u201d.<\/em> Foresters po\u00e4ng \u00e4r att det ena inte klarar sig utan det andra. Det inneh\u00e5ll som framkommer i ett samverkansarbete f\u00e5r ingen betydelse om det inte kan s\u00e4ttas i ett kontextuellt sammanhang och utan inneh\u00e5ll blir en kontext platt och of\u00f6r\u00e4ndrad. F\u00f6r att inneh\u00e5llet av samverkansarbetet ska bli s\u00e5 bra som m\u00f6jligt beh\u00f6ver planerarna kunna tala samma spr\u00e5k som \u00f6vriga akt\u00f6rer och identifiera liksom f\u00f6rst\u00e5 de andra akt\u00f6rernas po\u00e4nger med det de framf\u00f6r utifr\u00e5n sina perspektiv, dock samtidigt som de p\u00e5 ett f\u00f6r alla accepterat spr\u00e5k har f\u00f6rm\u00e5gan att ocks\u00e5 framf\u00f6ra argument utifr\u00e5n sin kompetens om exempelvis markf\u00f6rh\u00e5llanden eller liknande.<\/p>\n

Formell auktoritet har den som enligt sociala eller institutionella betingelser har r\u00e4tten att g\u00f6ra bed\u00f6mningar, fatta beslut eller vidta andra \u00e5tg\u00e4rder. I vissa fall, skriver Purdy, kan den formella auktoriteten vara p\u00e5tvingad men oftast tillh\u00f6r auktoriteten en organisation, institution eller position snarare \u00e4n sj\u00e4lva personen som representerar densamma. Auktoritet \u00e4r inte ett objektivt begrepp sedan tid, plats och sammanhang omf\u00f6rhandlar de olika akt\u00f6rernas auktorit\u00e4ra st\u00e4llning fr\u00e5n g\u00e5ng till annan, \u201cthe negotiation of authority can occur at the macro level through legislative and judicial processes or at the micro level through group-level discussion\u201d<\/em>.<\/p>\n

M\u00f6jligheten f\u00f6r olika akt\u00f6rer att medverka i samverkansprocesser beror n\u00e4st intill uteslutande p\u00e5 akt\u00f6rens f\u00f6rm\u00e5ga att avs\u00e4tta resurser f\u00f6r medverkan. Det kan handla om olika resurser som \u00e4r avg\u00f6rande. N\u00e4r Purdy listar de vanligaste lyfter hon fram; finansiella resurser, personal, tid, information, teknik, kunskap, kulturella vanor eller kompetenser. Tillg\u00e5ngen till resurser menar Purdy dessutom indirekt inverkar p\u00e5 de olika akt\u00f6rernas auktorit\u00e4ra st\u00e4llning.<\/p>\n

Planerarna jag intervjuade f\u00f6r min studie f\u00f6rmedlade en bild av att medborgardialogerna har betydelse f\u00f6r utvecklingen av b\u00e5de den fysiska milj\u00f6n och staden i stort, om \u00e4n i varierande omfattning. Dock beror denna betydelse framf\u00f6r allt p\u00e5 planerarens personliga intresse f\u00f6r att arbeta med medborgardialoger sedan ingen av de intervjuade uppgav att de visste n\u00e5gon kommun eller stad som \u00e4nnu arbetar med denna typ av samverkansprocesser p\u00e5 ett systematiskt s\u00e4tt. N\u00e5gra av de intervjuade uppgav \u00e4ven att systematisering m\u00f6jligen inte heller \u00e4r \u00f6nskv\u00e4rt. Till\u00e4ggas b\u00f6r dock ocks\u00e5 att ingen av de tillfr\u00e5gade planerarna uppgav att man i deras kommuner eller st\u00e4der genomf\u00f6r utv\u00e4rderingar av arbetet med medborgardialoger och betydelsen av dessa i denna studie bygger d\u00e4rf\u00f6r precis s\u00e5som beskrivet i b\u00f6rjan p\u00e5 just planerarnas upplevelser. Avsaknaden av utv\u00e4rderingar kan sj\u00e4lvklart anses visa att man inte kan p\u00e5visa den faktiska\u00a0betydelsen av medborgardialoger.<\/p>\n

I planerarens uppgift ing\u00e5r dels att se till det b\u00e4sta f\u00f6r det aktuella omr\u00e5det och de medborgare som bor d\u00e4r, dock ocks\u00e5 till att staden som helhet utvecklas f\u00f6r att p\u00e5 b\u00e4sta s\u00e4tt m\u00f6ta de behov som finns p\u00e5 ett \u00f6vergripande plan och i vissa fall upplever planerarna att detta f\u00f6rtar medborgardialogens betydelse. Av de intervjuade planerarna lyfte flera fram problematiken kring att implementera politikernas beslut och att samtidigt f\u00f6rs\u00f6ka v\u00e4ga in medborgarnas \u00f6nskem\u00e5l och att i detta ha b\u00e5de en \u00f6vergripande vision f\u00f6r staden och \u201ddelvisioner\u201d f\u00f6r det aktuella omr\u00e5det. I dessa fall menade de flesta av de intervjuade planerarna att medborgardialogernas betydelse framf\u00f6r allt ligger i att de ger m\u00f6jlighet till att skapa f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r den planeringen och exploatering som genomf\u00f6rts, m\u00f6jligheten att skapa en acceptans hos medborgarna vilket \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt f\u00f6r att kunna genomf\u00f6ra de f\u00f6r\u00e4ndringar som kr\u00e4vs utan att skapa nya konfliktytor.<\/p>\n

I studien \u00e4r det tydligt att medborgardialogernas betydelse f\u00f6r \u201dden l\u00e4rande processen\u201d \u00e4r mycket viktig f\u00f6r stadsutvecklingen. Den r\u00e5dande urbaniseringen i landet kr\u00e4ver att f\u00f6r\u00e4ndringar genomf\u00f6rs som kommer att ber\u00f6ra alla som bor i st\u00e4derna och medborgardialogerna har m\u00f6jligheten att bidra till en f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r varf\u00f6r staden planerar i medborgarnas direkta n\u00e4rhet, planerarna f\u00e5r en m\u00f6jlighet att f\u00f6rklara varf\u00f6r de g\u00f6r som de g\u00f6r och vilka politiska beslut som ligger bakom. Betydelsen av att staden \u201df\u00e5r ett ansikte\u201d och att det sker fler mellanm\u00e4nskliga m\u00f6ten ist\u00e4llet f\u00f6r m\u00f6ten mellan medborgare och en byr\u00e5kratisk institution kan heller inte underskattas menar planerarna.<\/p>\n

\u201dsamr\u00e5det \u00e4r ju egentligen missvisande f\u00f6r det l\u00e5ter ju som om man ska komma fram till n\u00e5gon slags kompromiss och det \u00e4r ju inte s\u00e5, utan PBL anv\u00e4nder m\u00e5nga ord f\u00f6r saker som \u00e4r n\u00e5got annat. I det h\u00e4r fallet f\u00e5r man g\u00e4rna byta ut det till remiss som det ju faktiskt \u00e4r egentligen\u201d<\/em><\/p>\n

Av \u00f6vergripande betydelse f\u00f6r stadsutvecklingen bidrar arbetet med medborgardialogerna till att kommunerna och st\u00e4derna allt mer n\u00f6dgas b\u00f6rja arbeta tv\u00e4rsektionellt mellan de olika f\u00f6rvaltningarna sedan stadsplanering och stadsutveckling allt mer kommit att handla om en utveckling och planering av stadens totala livsrum och inte som tidigare mer renodlat endast den bebyggda milj\u00f6n. Studiens resultat talar exempelvis om behovet av samarbeten mellan stadsbyggnadskontor, trafikf\u00f6rvaltningar och fritidsf\u00f6rvaltningar till skillnad mot tidigare d\u00e5 stadsbyggnadskontoren fr\u00e4mst samarbetat med exploateringskontoren uteslutande.<\/p>\n

Medborgardialogerna har, enligt planerarnas upplevelser, betydelse f\u00f6r den fysiska planeringen och flera av dem gav konkreta exempel s\u00e5som fler \u00f6verg\u00e5ngsst\u00e4llen, tillbakadragna byggr\u00e4tter, f\u00f6rslag till planer som kommit p\u00e5 skam, parker som \u201df\u00e5r mer \u00e4n gr\u00e4smattor\u201d, kvartersstrukturer som ritats om och pulkabackar som bevarats trots att det fr\u00e5n b\u00f6rjan enligt planerarna utgjort den mest naturliga platsen f\u00f6r nya bost\u00e4der. Dialogerna har \u00e4ven haft betydelse f\u00f6r planerarnas upplevelser av platser och omr\u00e5den och flera av dem lyfte hur de sj\u00e4lva f\u00f6rst\u00e5tt omr\u00e5dets identitet och potential i och med att de kommit ut och m\u00f6tt de som bor d\u00e4r.<\/p>\n

De intervjuade planerarna har \u00e4ven tydligt framh\u00e5llit betydelsen av att de kommit att f\u00f6rst\u00e5 mer abstrakta v\u00e4rden av betydelse f\u00f6r den fysiska planeringen genom att medborgardialogerna genomf\u00f6rts. Exempelvis \u00e4r fr\u00e5gan om otrygghet en \u00e5terkommande variabel i planeringen som flera planerare menade givit utslag i de planer som slutligen lagts fast. Genom medborgardialogerna har planerarna p\u00e5 ett tydligare s\u00e4tt kunnat konkretisera medborgarnas k\u00e4nslor av otrygghet och avgr\u00e4nsat dem till dels geografiska omr\u00e5den, dels till vilka f\u00f6r\u00e4ndringar som beh\u00f6ver genomf\u00f6ras fr\u00e5n att l\u00e4gga till fler \u00f6verg\u00e5ngsst\u00e4llen till att ge trygghet en mer central roll i landskapsutformningen f\u00f6r de str\u00e5k som leder till exempelvis en h\u00e5llplats.<\/p>\n

En slutsats som ocks\u00e5 kan dras fr\u00e5n denna studie \u00e4r att medborgardialogerna ibland genom den g\u00e4llande lagstiftningen motverkar sin egen betydelse. Flera planerare upplever att plan- och bygglagen (2010:900) ger medborgarna en missvisande bild av vilken m\u00f6jlighet till p\u00e5verkan och inflytande de kan ha p\u00e5 en planeringsprocess och detta kan likv\u00e4l ge utslaget att en dialog d\u00e4r flera \u00f6nskem\u00e5l eller synpunkter framkommer som inte \u00e4r genomf\u00f6rbara leder till bitterhet och frustration snarare \u00e4n en ut\u00f6kad samverkan. Medborgardialogens betydelse \u00e4r d\u00e4rtill enligt denna studie \u00e4ven beroende av planerarnas utrymme att agera gentemot politikernas m\u00e5l och medborgarnas \u00f6nskem\u00e5l och synpunkter.<\/p>\n

Planerarnas upplevelser \u00e4r att medborgardialogerna bidrar till positiva folkh\u00e4lsoeffekter genom att skapa forum f\u00f6r delaktighet, inte minst i socio-ekonomiskt utsatta omr\u00e5den och likv\u00e4l till att st\u00e4rka den sociala sammanh\u00e5llningen i f\u00f6rsta hand i det aktuella omr\u00e5det men ocks\u00e5 inom staden i stort vilket sedermera \u00e4ven enligt planerarna bidrar till en \u00f6kad lokal tillit.<\/p>\n

En del av medborgardialogernas m\u00f6jligheter till att skapa och bjuda in till delaktighet kan \u00e4ven bidra till integrationspolitiska effekter och att ge b\u00e5de omr\u00e5det och dess inv\u00e5nare en \u00f6kad k\u00e4nsla av legitimitet och stolthet. D\u00e4rut\u00f6ver \u00e4r planerarna \u00f6verens om medborgardialogernas betydelse i arbetet med att f\u00f6rdjupa den lokala liksom nationella demokratin och att minska det s\u00e5 kallade politikerf\u00f6raktet.<\/p>\n

Medborgardialogerna har ocks\u00e5 en stor betydelse f\u00f6r stadsutvecklingen genom att de givit utrymme till att utmana den r\u00e5dande normen om en stad som planeras f\u00f6r att passa den vita, medel\u00e5lders, medelklassens man. Dialogerna inbjuder till en m\u00e5ngfald i planeringen som hittills saknats men som \u00e4r av stor vikt f\u00f6r stadsutvecklingen p\u00e5 2000-talet och planerarna upplever att detta en g\u00e5ng f\u00f6r alla f\u00f6rt in h\u00e5llbarhetsbegreppet i planeringen.<\/p>\n

I den h\u00e4r studiens inledning dras en parallell mellan deltagandeprocesser i internationellt utvecklingsarbete och deltagandeprocesser, dvs. medborgardialoger, i svenska stadsutvecklingsprojekt. I internationellt utvecklingsarbete betyder deltagandeprocesser att m\u00e5lgruppen f\u00f6r projektet ska involveras f\u00f6r att kunna ta makt och ansvar \u00f6ver sin egen eller gruppens\/byns utveckling. Planerarnas upplevelser av medborgardialogernas betydelse f\u00f6r stadsutvecklingen \u00e4r dock inte att det handlar om en maktf\u00f6rskjutning p\u00e5 samma s\u00e4tt som vid fattigdomsbek\u00e4mpning utan att det framf\u00f6r allt handlar om information, konsultation, dialog och i s\u00e4llsynta fall direkt inflytande.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Utvecklingen av medborgardialoger kommer ur den forskningsdiskurs som vuxit sig allt starkare under den senare delen av 1900-talet och b\u00f6rjan av 2000-talet. Det kanske vanligaste s\u00e4ttet att arbeta f\u00f6r att s\u00f6ka involvera och interagera med m\u00e5lgrupperna f\u00f6r ett stadsutvecklingsprojekt i Sverige \u00e4r att arrangera medborgardialoger. Det finns m\u00e5nga olika syften med att involvera m\u00e5lgrupperna f\u00f6r …<\/p>\n","protected":false},"author":68,"featured_media":75,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"_links_to":"","_links_to_target":""},"categories":[1],"tags":[4],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/141"}],"collection":[{"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/users\/68"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=141"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/141\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":150,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/141\/revisions\/150"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/media\/75"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=141"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=141"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=141"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}