{"id":109,"date":"2015-02-26T09:22:47","date_gmt":"2015-02-26T09:22:47","guid":{"rendered":"http:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/?p=109"},"modified":"2015-03-06T13:09:35","modified_gmt":"2015-03-06T13:09:35","slug":"nar-vi-talar-om-segregation-vad-talar-vi-da-om","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/urbana-utmaningar\/nar-vi-talar-om-segregation-vad-talar-vi-da-om\/","title":{"rendered":"N\u00e4r vi talar om segregation – vad talar vi d\u00e5 om?"},"content":{"rendered":"

N\u00e4r vi talar om segregerade stadsdelar pratar vi ofta om de bostadsomr\u00e5den som har en h\u00f6g andel socioekonomiskt svaga inv\u00e5nare. Att ocks\u00e5 omr\u00e5den d\u00e4r en klar majoritet \u00e4r socioekonomiskt starka \u00e4r segregerade n\u00e4mner vi mer s\u00e4llan. F\u00f6r att vara helt korrekta borde vi till och med tala om den segregerade staden, allts\u00e5 den stad d\u00e4r omr\u00e5den p\u00e5 olika s\u00e4tt isolerats fr\u00e5n varandra och inte om enskilda omr\u00e5den. Persson (2008) h\u00e4nvisar i sin avhandling till Stigendals (1999) beskrivning av boendesegregation d\u00e4r han skriver att det intressanta inte \u00e4r att peka ut b\u00e4ttre eller s\u00e4mre omr\u00e5den, utan att se hur dessa omr\u00e5den f\u00f6rh\u00e5ller sig till varandra och vad det i sin tur betyder f\u00f6r populationen och samh\u00e4llet i stort.<\/h4>\n

Att studera boendesegregation \u00e4r komplicerat och detta uppm\u00e4rksammas i m\u00e5nga studier fr\u00e5n de senaste \u00e5ren. Handlar det om vilka man har som grannar? Eller om vilka man m\u00f6ter i det offentliga rummet i sin vardag? Eller menar vi segregation i samh\u00e4llet i stort, i skolan, arbetslivet och p\u00e5 bostadsmarknaden? Det \u00e4r sv\u00e5rt att avgr\u00e4nsa det geografiska omr\u00e5det vid studier om boendesegregation. De sj\u00e4lvskrivna gr\u00e4nserna som finns i form av bostadsomr\u00e5den, kvarter eller andra geografiskt definierade omr\u00e5den missar m\u00e5nga g\u00e5nger andra viktiga, ofta sociala, variabler.<\/p>\n

I m\u00e5nga fall talar vi i branschen (och samh\u00e4llet?) \u00e4nd\u00e5 om de utsatta omr\u00e5dena och vilka insatser som beh\u00f6vs d\u00e4r. En hel del studier fr\u00e5n de senaste \u00e5ren tar upp komplexiteten med hur det segregerade stadsrummet utvecklades. Bland andra Br\u00e5m\u00e5 (2006) som beskriver identifikationen av segregationens mekanismer som n\u00f6dv\u00e4ndiga f\u00f6r att f\u00e5 \u201da complete picture\u201d och h\u00e4nvisar till Andersson och Molina (1996) f\u00f6r att visa p\u00e5 en modell som i tre kategorier delar upp inflyttningen till socioekonomiskt svaga bostadsomr\u00e5den;<\/p>\n

Segregations-genererad migration<\/em> kan identifieras i tv\u00e5 kategorier. Inflyttningen av en viss etnisk grupp beror p\u00e5 dess tidigare koncentration i omr\u00e5det. Om omr\u00e5det har en h\u00f6gre andel immigranter \u00e4n \u00f6vriga staden s\u00e5 p\u00e5verkar detta inflyttandet av andra immigranter och likas\u00e5 utflyttandet av andra grupper vilket i sin tur ger lediga bost\u00e4der i dessa omr\u00e5den vilket ocks\u00e5 det \u00f6kar m\u00f6jligheterna f\u00f6r andra bostadss\u00f6kande, i m\u00e5nga fall socioekonomiskt svaga, att s\u00f6ka sig till dessa omr\u00e5den. I det fall d\u00e4r en inflyttning av utrikes f\u00f6dda sker, menar Br\u00e5m\u00e5 att det finns en v\u00e4ndpunkt som intr\u00e4ffar n\u00e4r 20 % av populationen \u00e4r icke-europeiska immigranter, dvs. det \u00e4r d\u00e5 som inrikes f\u00f6dda b\u00f6rjar s\u00f6ka sig ifr\u00e5n omr\u00e5det. I det fallet att majoriteten av omr\u00e5dets utrikes f\u00f6dda \u00e4r av europeisk h\u00e4rkomst, menar Br\u00e5m\u00e5 att samma siffra \u00e4r omkring 40-50 %. Det handlar allts\u00e5 dels om att socioekonomiskt svaga, ofta immigranter, flyttar in, dels att inrikes f\u00f6dda och socioekonomiskt starka flyttar ut.<\/p>\n

Institutionsgenererad migration<\/em> pekar p\u00e5 de ekonomiska och politiska strukturer vilka ger det ramverk som populationen har att f\u00f6rh\u00e5lla sig till. Exempelvis tar Br\u00e5m\u00e5 upp tillg\u00e4ngligheten p\u00e5 bost\u00e4der, och f\u00f6r de socioekonomiskt svaga fr\u00e4mst hyresbost\u00e4der.<\/p>\n

N\u00e4tverksgenererad migration<\/em> ser till de m\u00e4nskliga faktorerna som v\u00e5rt behov av att ha n\u00e4ra och k\u00e4ra i v\u00e5r n\u00e4rhet och d\u00e4rf\u00f6r g\u00e4rna flyttar n\u00e4rmare dessa om m\u00f6jlighet finns. Molina (2005) skriver om de utsatta miljonprogramsomr\u00e5dena att dessa ans\u00e5gs utsatta och problematiska redan fr\u00e5n b\u00f6rjan, att det f\u00f6rst ans\u00e5gs vara \u201dett svenskt problem\u201d f\u00f6r att allt eftersom bli ett \u201dinvandrarproblem\u201d. Miljonprogrammens anonyma fysiska karakt\u00e4r ans\u00e5gs redan fr\u00e5n b\u00f6rjan kunna leda till social utsatthet, men till skillnad fr\u00e5n 1960\/1970 \u2013 tal d\u00e5 den allm\u00e4nna debatten menade att detta var ett samh\u00e4llsproblem, skriver Molina, att det idag intealls p\u00e5 samma s\u00e4tt anses vara allas problem. Hon menar att de som f\u00f6rr bosatte sig i dessa omr\u00e5den ans\u00e5gs p\u00e5verkas till social utsatthet p\u00e5 grund av omr\u00e5denas fysiskt negativa karakt\u00e4rmedan \u201dinvandrarna\u201d som idag bor i dessa omr\u00e5den anses orsaka sin egen sociala utsatthet; \u201doffren \u00e4r inte l\u00e4ngre de som bor d\u00e4r \u2013 de \u00e4r snarare orsaken till problemet\u201d (s. 106).<\/p>\n

En viktig del i arbetet med att motverka boendesegregation \u00e4r att f\u00f6rst\u00e5 dess processer, och framf\u00f6r allt i detta fall olika gruppers flyttm\u00f6nster. Br\u00e5m\u00e5 (2006) har studerat vilka det \u00e4r som l\u00e4mnar utsatta omr\u00e5den med fokus p\u00e5 miljonprogramsomr\u00e5dena, och kommit fram till att det \u00e4r \u00f6verv\u00e4gande unga (20-34 \u00e5r) singlar som inte bott i omr\u00e5det i mer \u00e4n tre \u00e5r och som har en h\u00f6gre utbildningsniv\u00e5. F\u00f6rutom dessa komponenter \u00e4r det viktigt att inte vara bidragsberoende, fr\u00e4mst sedan majoriteten av hyresr\u00e4tter trots allt finns i ansett utsatta omr\u00e5den och som bidragstagande blir man d\u00e4rf\u00f6r ocks\u00e5 ofta kvar d\u00e4r. Som boende i ett miljonprogramsomr\u00e5de i Stockholm visar resultatet att det finns en sannolikhet p\u00e5 40 % att en person som \u00e4r ung och singel med arbete flyttar till ett annat omr\u00e5de, medan samma person utan arbete endast visar en sannolikhet f\u00f6r detsamma p\u00e5 25 %. Viktigast f\u00f6r att bryta trenden av socioekonomisk koncentration menar Br\u00e5m\u00e5 \u00e4r att dels f\u00f6rebygga att starkare hush\u00e5ll flyttar ut, men ocks\u00e5 att aktivt arbeta f\u00f6r att dessa \u00e4ven flyttar in.<\/p>\n

Vem som flyttar in i ett omr\u00e5de beror p\u00e5 en m\u00e4ngd faktorer. Holmqvist (2009) menar att det inte handlar s\u00e5 mycket om uppl\u00e5telseform och hustyp n\u00e4r individer beslutar sig f\u00f6r att flytta, utan mer om omr\u00e5dets strukturella ramverk vad g\u00e4ller bostadsmarknaden och sociala f\u00f6rest\u00e4llningar.<\/p>\n

F\u00f6r att \u00e5stadkomma ett h\u00e5llbart samh\u00e4llsbygge fram\u00f6ver m\u00e5ste vi ta dessa forskningsresultat i beaktning. S\u00e4rskilt m\u00e5ste vi alla ta ett ansvar f\u00f6r vilka sociala f\u00f6rest\u00e4llningar vi har, vad dessa baseras p\u00e5 och hur vi bidrar till att de reproduceras. Ingenting segregerar en stad och dess inv\u00e5nare s\u00e5som stigmatiserande uppfattningar om “de andra”. S\u00e5, vad rekommenderar forskningen oss samh\u00e4llsbyggare?<\/p>\n

N\u00e5gra exempel:<\/p>\n