Teknikhöjden är en byggnad från 1960-talet, konstruerad i gjuten betong. Istället för att på sedvanligt vis riva byggnaden, delas den upp försiktigt för att möjliggöra återanvändning av betongkomponenterna i nya byggprojekt. Detta ingår i forsknings- och innovationsinitiativet Återhus 3. 0 – att bygga med material från andra byggnader, vilket syftar till att utveckla och pröva nya metoder för cirkulärt byggande.

Så mycket som 70 procent av den gjutna konstruktionen kan återanvändas. Det innebär nästan 600 uppdelade betongelement som kan få en ny funktion i framtida byggen.

 Från rivning till byggmaterial

AIX Arkitekter har bidragit till planeringen av avmonteringen av Teknikhöjden, med fokus på att säkerställa att de uttagna betongelementen blir praktiska och estetiskt tilltalande för andra byggnader. Målet är att återanvända inte bara stommar och bjälklag, utan också fasadelement, tegel och andra byggmaterial.  

Återanvändning av betongbjälklag kan medföra en minskning av koldioxidutsläpp med ungefär 50 procent i jämförelse med nyproducerade bjälklag. Men betydelsen av projektet sträcker sig bortom klimatfrågor. Genom att utnyttja redan utvunna och bearbetade material minskar man också behovet av nya råvaror samt belastningen på natur och biologisk mångfald. 

 Nya metoder för cirkulärt byggande

Att demontera och återanvända bärande strukturer kräver en hög nivå av samarbete mellan arkitekter, konstruktörer, beställare och entreprenörer.  

 Projektet demonstrerar hur existerande byggnader kan uppfattas som värdefulla materialresurser istället för utnyttjade tillgångar. Detta perspektiv ligger i linje med AIX:s arbete kring transformation, resursförvaltning och hållbar arkitektur.  

- Jag har lärt mig att börja med att riva ett hus för att bygga ett nytt. Arkitektoniskt sett är det inte samma sak som att börja med ett vitt papper. Det kan kanske kännas mindre kreativt, men det är faktiskt tvärtom, säger Sébastien Corbari, ansvarig arkitekt på AIX.

 Ett erkännande för framtidens byggande

Detta års Miljöpris lyfter fram insatser som främjar förbättringar av miljön och ny kunskap inom betongsektorn. Teknikhöjden är en av tre kandidater till utmärkelsen, som kommer att tillkännages under Betonggalan den 26 november på Grand Hôtel i Stockholm.  

 Nomineringen är en värdefull bekräftelse för alla som varit involverade och för det kollektiva arbetet med att utveckla metoder som möjliggör en större omfattning av återanvändning av betong.  

Änggården, som ligger intill Göteborgs botaniska trädgård, har genomgått renoveringar av både bostäder och utomhusområden av Familjebostäder. Insatsen har fokuserat på det som redan finns på plats: byggnadernas karaktär, etablerade träd och material som kan återanvändas.  

– Det känns både roligt och hedrande att Änggården får representera Sverige. Vi har varit måna om att ta vara på det som redan fanns här, från de stora träden till material som kunde användas igen. Det är fint att det arbetet uppmärksammas, säger Hanna Bäck, utemiljöspecialist på Familjebostäder.

 Grönska som används i vardagen

På gårdarna har det skapats ängar, planterats nya träd och anlagts grönytor. Träd som redan fanns har fått skydd under ombyggnaden, och död ved tillsammans med en mångfald av växtarter ger bra livsmiljöer för insekter och fåglar.

Återvinning märks även utomhus. Gamla fönster har omvandlats till ett växthus och återvunnet tegel har använts för att bygga gemensamma odlingslådor. Hyresgäster samarbetar i odlingen, och en grupp som bor här driver ett hönskooperativ. Också besökare som inte bor i området är välkomna att njuta av den fina miljön.

Inuti byggnaderna har byggnadskomponenter och material bevarats eller omvandlats för nytt bruk. Tilläggsisolering, energieffektiva fönster och ventilationssystem med värmeåtervinning bidrar till en reducerad energiförbrukning.  

– I Änggården satte vi våra hittills högsta mål för att minska klimatpåverkan från en renovering. Det gjorde att vi behövde tänka igenom våra val i varje del av projektet. Vad kunde vi behålla, vad kunde återbrukas och var behövde vi hitta nya lösningar?, säger Maria Wennerberg, projektledare på Familjebostäder.

 Ett sätt att arbeta som fler kan efterlikna

Green Cities framhäver hur Änggården kombinerar ekologisk mångfald, anpassning till klimatförändringar, social gemenskap samt hållbar ekonomisk utveckling. De betonar också chansen för andra bostadsområden att imitera detta arbetssätt.  

– Vi hoppas att fler blir inspirerade att ta vara på möjligheterna i sina bostadsområden. I Änggården hjälper grönskan oss att hantera regnvatten, ge plats åt fler växter och djur och skapa miljöer där grannar vill vara och mötas. Mycket av det går att göra på andra håll också, säger Hanna Bäck.

Som Sveriges bidrag bedöms Änggården nu tillsammans med andra länders utvalda projekt.