{"id":35,"date":"2016-09-29T09:00:07","date_gmt":"2016-09-29T07:00:07","guid":{"rendered":"http:\/\/hallbartbyggande.com\/schueco\/?p=35"},"modified":"2016-10-04T10:56:37","modified_gmt":"2016-10-04T08:56:37","slug":"det-halsobringande-dagsljuset-och-arkitekturen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/schueco\/det-halsobringande-dagsljuset-och-arkitekturen\/","title":{"rendered":"Det h\u00e4lsobringande dagsljuset och arkitekturen"},"content":{"rendered":"

Vi m\u00e5r bra av dagsljus. Begreppet \u2019ljust och fr\u00e4scht\u2019 \u00e4r troligen en konsekvens av v\u00e5r brist p\u00e5 och l\u00e4ngtan efter naturligt ljus. Men hur p\u00e5verkar dagsljuset oss egentligen?<\/h3>\n

Dagsljus p\u00e5verkar hur vi m\u00e5r, om vi k\u00e4nner oss pigga eller s\u00f6mniga, och det inverkar p\u00e5 v\u00e5r inl\u00e4rning och prestationsf\u00f6rm\u00e5ga. Det vet vi fr\u00e5n vetenskapliga studier som gjorts under m\u00e5nga \u00e5r. Men forskarna vet fortfarande inte varf\u00f6r vi m\u00e5r bra av dagsljus, bara att vi g\u00f6r det. Det som g\u00e5r att bevisa \u00e4r att ljuset reglerar v\u00e5r dygnsrytm, v\u00e5r inbyggda klocka.<\/p>\n

\u2013 Dagsljuset ger tydliga signaler till hj\u00e4rnan om tiden p\u00e5 dygnet. Det g\u00f6r att kroppen kan synkronisera rytmer \u2013 \u00e4r man vaken dagtid ser kroppen till att den varvar ned nattetid, s\u00e4ger Arne Lowden, s\u00f6mn- och stressforskare vid Stockholms Universitet.<\/p>\n

\"Foto

Foto \u00c5ke E:son Lindman, villa Insj\u00f6n<\/p><\/div>\n

Dygnsrytmen styr m\u00e5nga av v\u00e5ra kroppsliga funktioner, via kroppens celler. Speciella klockgener styr bland annat hormonniv\u00e5er, hur lever och njurar arbetar, \u00e4mnesoms\u00e4ttning, s\u00f6mn och vakenhet samt troligen \u00e4ven hum\u00f6r.<\/p>\n

Dagsljus styr ocks\u00e5 halten av D-vitamin i kroppen. D-vitaminet bildas i huden n\u00e4r solen skiner p\u00e5 oss. Vitaminet \u00e4r sannolikt viktigt f\u00f6r ett flertal funktioner i kroppen. Det uppges vara bra f\u00f6r immunf\u00f6rsvaret, skelettet, motverkar tr\u00f6tthet och depression, beh\u00f6vs f\u00f6r cellernas tillv\u00e4xt och f\u00f6r att vi b\u00e4ttre ska kunna ta upp mineraler.<\/p>\n

Enligt Marie-Claude Dubois, kanadensisk dagsljusforskare vid Lunds Universitet och milj\u00f6specialist p\u00e5 White Arkitekter, beh\u00f6ver vi direkt solljus minst 10-15 minuter tre g\u00e5nger i veckan f\u00f6r att vi ska f\u00e5 i oss tillr\u00e4ckligt med D-vitamin. Behovet \u00e4r dock h\u00f6gst individuellt. Hon menar att i praktiken har ungef\u00e4r h\u00e4lften av befolkningen i Sverige brist p\u00e5 D-vitamin p\u00e5 vintern.<\/p>\n

\u2013 Bristen p\u00e5 dagsljus skulle man beh\u00f6va ta mycket mer allvarligt p\u00e5 i Sverige, kanske anpassa v\u00e5ra arbetstider och skolg\u00e5ng efter den. Det f\u00e5r stora h\u00e4lsokonsekvenser. Vi har m\u00e4tt ljuset p\u00e5 vintern i Lund till bara 1 500 lux utomhus mitt p\u00e5 dagen. I Kanada har vi n\u00e4stan alltid \u00f6ver 7 000 lux vintertid, s\u00e4ger hon.<\/p>\n

Som j\u00e4mf\u00f6relse kan starkt dagsljus mitt p\u00e5 dagen ge 90 000 lux under en klar himmel med sol, medan en arbetsplatsbelysning ska motsvara 500 lux (belysningsstyrka m\u00e4ts i enheten lux, 1 lux = 1 lumen\/m2).<\/p>\n

Det \u00e4r inte bara m\u00e4ngden solljus som \u00e4r viktig utan \u00e4ven ljuskvaliteten, som varierar under dygnet. P\u00e5 morgonen f\u00e5r vi mycket av det vita, kallare ljuset som inneh\u00e5ller mycket bl\u00e5tt ljus (460 nm), som s\u00e4ger till kroppen att sluta tillverka s\u00f6mnhormonet melatonin.<\/p>\n

Av det skulle man kunna tro att bl\u00e5f\u00e4rgat f\u00f6nsterglas g\u00f6r m\u00e4nniskor piggare. Marie-Claude Dubois genomf\u00f6rde 2009 en studie vid Universit\u00e9 Laval i Qu\u00e9bec med just den hypotesen. Men resultatet blev precis tv\u00e4rtom. Det bl\u00e5 glaset skapade n\u00e4mligen ett ljus som kan liknas vid en mulen dag med f\u00f6ljden att folk blev s\u00f6mnigare under experimentet. Bronsf\u00e4rgat glas d\u00e4remot gav ett ljus som mer liknade en solig dag s\u00e5 folk tyckte att det var trevligare och d\u00e4rmed blev de mindre s\u00f6mniga.<\/p>\n

\u2013 S\u00e5 ut\u00f6ver biologiska effekter har ljuset \u00e4ven en viktig psykologisk aspekt, som p\u00e5verkar hur vi upplever en dag. Om jag skulle byta ut f\u00f6nstren i mitt hus skulle jag v\u00e4lja ett n\u00e4stan neutralt glas, eller en f\u00e4rg som g\u00e5r mot brons. Det skapar en varmare atmosf\u00e4r och sl\u00e4pper in solv\u00e4rmen, vilket jag vill ha i min privata villa, men inte i en kontorsbyggnad.<\/p>\n

\"Foto

Foto Magnus \u00d6sth, utsikt fr\u00e5n Sch\u00fccos kontor i Sickla k\u00f6pkvarter\/Nacka<\/p><\/div>\n

S\u00e5 hur jobbar arkitekter med dagsljus n\u00e4r de ritar hus? Och vad \u00e4r bra dagsljusdesign?
\n\u2013 Bra dagsljusdesign \u00e4r n\u00e4r dagsljuset \u00e4r genomt\u00e4nkt utifr\u00e5n den position d\u00e4r huset ska st\u00e5. Det sker mest f\u00f6r kyrkor och museer idag. Det finns mycket att f\u00f6rb\u00e4ttra n\u00e4r det g\u00e4ller privata hus. H\u00e4r jobbar man mest med gestaltning, s\u00e4ger Kai Piippo, designchef vid \u00c5F Lighting. Gestaltning \u00e4r hur huset ser ut rent designm\u00e4ssigt.<\/p>\n

\"marie-claude-dubois\"

Marie-Claude Dubois. Foto Sylvain Dub\u00e9<\/p><\/div>\n

\u2013 Det p\u00e5g\u00e5r en f\u00f6rt\u00e4tning av v\u00e5ra st\u00e4der, bland annat f\u00f6r att minimera transporter. Men det \u00e4r mycket viktigt att ha med dagsljusfr\u00e5gan och vi jobbar med detta i stadsplaneringsprojekt hos White just nu. Det handlar om god h\u00e4lsa. Dagsljuset beh\u00f6vs b\u00e5de utomhus och inomhus, s\u00e4ger Marie-Claude Dubois, dagsljusforskare.<\/p>\n

Att optimera ljusfl\u00f6det i ett hem \u2013 f\u00f6r v\u00e5r h\u00e4lsas b\u00e4sta \u2013 handlar om att skapa en flexibel ljusmilj\u00f6. Elbelysningen ska kunna varieras, exempelvis med dimrar, och helst ska det g\u00e5 att styra m\u00e4ngden bl\u00e5tt eller gult ljus. Dagsljuset ska ocks\u00e5 kunna regleras, exempelvis med persienner.<\/p>\n

Marie-Claude Dubois framh\u00e5ller vikten av att skapa ett balanserat ljus i en byggnad. Vi m\u00e4nniskor \u00e4r n\u00e4mligen v\u00e4ldigt k\u00e4nsliga f\u00f6r kontraster. Ljuset beh\u00f6ver komma in i en byggnad fr\u00e5n olika h\u00e5ll f\u00f6r att inte skapa f\u00f6r stora variationer och d\u00e4rmed kontraster.<\/p>\n

\u201d Min vision \u00e4r att jobba med <\/em><\/strong>dagsljus utifr\u00e5n en h\u00e4lsoaspekt.\u201d <\/em><\/strong>Kai Piippo<\/p>\n

\u2013 V\u00e5rt \u00f6ga kan inte se flera ljusniv\u00e5er samtidigt. S\u00e4g att du jobbar i ett \u00f6ppet kontorslandskap med en stor glasfasad p\u00e5 ena sidan av lokalen som skapar h\u00f6ga ljusniv\u00e5er. Men n\u00e4r du tittar p\u00e5 din datorsk\u00e4rm m\u00e5ste du kompensera f\u00f6r kontrasterna genom att anv\u00e4nda \u00f6gats och ansiktets muskulatur f\u00f6r att skapa en skarp bild. Det leder till slut till tr\u00f6tthet och huvudv\u00e4rk, f\u00f6rklarar hon.<\/p>\n

\u2013 I varje projekt str\u00e4var vi efter att skapa en allm\u00e4nbelysning av dagsljus som kompletteras med elektriskt ljus. Arkitekter jobbade s\u00e5 med byggnader f\u00f6r 100 \u00e5r sedan. Exempelvis New York Library eller Biblioth\u00e8que Sainte-Genevi\u00e8ve i Paris \u00e4r byggda s\u00e5 att allm\u00e4nbelysningen kommer fr\u00e5n f\u00f6nstren med platsbelysning som komplement. Nu n\u00e4r vi beh\u00f6ver spara el g\u00e5r vi tillbaka till den modellen, s\u00e4ger hon.<\/p>\n

\u00c5F Lighting jobbar p\u00e5 liknande s\u00e4tt. F\u00f6retaget analyserar dagsljuset v\u00e4ldigt exakt med hj\u00e4lp av avancerade ber\u00e4kningsmodeller som tar h\u00e4nsyn till vilka material som anv\u00e4nds, deras reflektionsf\u00f6rm\u00e5ga, glaskvalitet i fasaden osv.<\/p>\n

\u2013 Vi utg\u00e5r fr\u00e5n dagsljuset och g\u00f6r en analys f\u00f6r att se hur elljuset ska vara. Det g\u00e5r att spara mycket energi om dagsljuset r\u00e4cker, s\u00e4ger Kai Piippo. Kunskapen om dagsljusets betydelse \u00e4r en bristvara idag. Marie-Claude Dubois \u00e4r involverad i en m\u00e4ngd projekt, och \u00e4r frustrerad \u00f6ver att hon inte r\u00e4cker till.<\/p>\n

\u2013 Det finns ett akut behov, men det kr\u00e4ver mycket utbildning, fem, sex \u00e5r p\u00e5 universitet. Man m\u00e5ste kunna simuleringsverktyg, f\u00f6rst\u00e5 teorin, hur data ska analyseras och anv\u00e4ndas.<\/p>\n

Hon har d\u00e4rf\u00f6r valt att vara kvar som lektor p\u00e5 Lunds Universitet f\u00f6r att se till att f\u00e5 ut fler p\u00e5 arbetsmarknaden med r\u00e4tt kvalifikationer.<\/p>\n

\"Foto

Foto \u00c5ke E:son Lindman, villa Abborrkroken<\/p><\/div>\n

\u00c4ven Kai Piippo och Arne Lowden verkar f\u00f6r att\u00a0sprida kunskapen kring dagsljusets betydelse. De \u00e4r b\u00e5da engagerade i projektet Swedish Healthy Home som finansieras av Energimyndigheten. M\u00e5let med projektet \u00e4r att bidra till ett h\u00e4lsosamt ljus i bost\u00e4der som sparar energi och som g\u00f6r att vi m\u00e5r b\u00e4ttre.<\/p>\n

\u2013 Det \u00e4r viktigt f\u00f6r arkitekter att ha med sig kunskap om dagsljuset s\u00e5 att vi kan optimera boendet i framtiden. Exempelvis, redan n\u00e4r en stadsplanemodell tas fram g\u00e5r det att identifiera m\u00f6rka h\u00f6rn i ett kvarter, s\u00e4ger Arne Lowden.<\/p>\n

\u2013 Jag vill att dagsljus ska finnas med som viktig faktor i all arkitektur och stadsplanering. Min vision \u00e4r att jobba med dagsljus utifr\u00e5n en h\u00e4lsoaspekt, s\u00e4ger Kai Piippo.<\/p>\n

\"kai-pippo\"

Kai Pippo<\/p><\/div>\n

\"Arne

Arne Lowden<\/p><\/div>\n

\"ogat\"Den tredje receptorn<\/strong>
\nTappar och stavar<\/strong> \u00e4r ljusk\u00e4nsliga celler i \u00f6gat. De hj\u00e4lper oss att urskilja f\u00e4rger respektive att se i m\u00f6rker. F\u00f6r knappt 15 \u00e5r sedan uppt\u00e4ckte forskare i USA en tredje ljusk\u00e4nslig cellsort, en receptor, som \u00e4r mest k\u00e4nslig f\u00f6r det bl\u00e5 ljuset. N\u00e4r den tredje receptorn uts\u00e4tts f\u00f6r ljus skickar den signaler som s\u00e4ger till hj\u00e4rnan att sluta tillverka s\u00f6mnhormonet melatonin. Det p\u00e5verkar i sin tur produktionen av vakenhetshormonet kortisol. Receptorn styr allts\u00e5 m\u00e4nniskans inbyggda dygnsklocka.<\/p>\n

Vanligt vitt ljus<\/strong> \u00f6kar vakenhetshormonerna. Ju starkare ljus desto mer vakna blir vi. Men blir det f\u00f6r ljust f\u00e5r vi f\u00f6r mycket kortisol och blir stressade. Framf\u00f6rallt \u00e4r det kortv\u00e5gigt kallare ljus, till exempel fr\u00e5n LED-lampor, som f\u00e5r den tredje receptorn att blockera melatoninproduktionen. P\u00e5 morgonen \u00e4r det allts\u00e5 bra att uts\u00e4ttas f\u00f6r kallt ljus \u2013 det hj\u00e4lper oss att vakna. Men kv\u00e4llstid b\u00f6r man vara f\u00f6rsiktig med bl\u00e5tt ljus, till exempel fr\u00e5n mobiler eller surfplattor ifall man \u00e4r r\u00e4dd om natts\u00f6mnen.<\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Vi m\u00e5r bra av dagsljus. Begreppet \u2019ljust och fr\u00e4scht\u2019 \u00e4r troligen en konsekvens av v\u00e5r brist p\u00e5 och l\u00e4ngtan efter naturligt ljus. Men hur p\u00e5verkar dagsljuset oss egentligen? Dagsljus p\u00e5verkar hur vi m\u00e5r, om vi k\u00e4nner oss pigga eller s\u00f6mniga, och det inverkar p\u00e5 v\u00e5r inl\u00e4rning och prestationsf\u00f6rm\u00e5ga. Det vet vi fr\u00e5n vetenskapliga studier som …<\/p>\n","protected":false},"author":110,"featured_media":60,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"_links_to":"","_links_to_target":""},"categories":[1],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/schueco\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/35"}],"collection":[{"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/schueco\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/schueco\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/schueco\/wp-json\/wp\/v2\/users\/110"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/schueco\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=35"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/schueco\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/35\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":66,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/schueco\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/35\/revisions\/66"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/schueco\/wp-json\/wp\/v2\/media\/60"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/schueco\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=35"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/schueco\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=35"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/schueco\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=35"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}