Nytt verktyg sätter ljus på social hållbarhet i stadsutveckling

Nytt verktyg sätter ljus på social hållbarhet i stadsutveckling

ANNONS
[aas_zone zone_id="20304"]

Annons
[aas_zone zone_id="10948"]
Annons

Initiala ambitioner för social hållbarhet i stadsutvecklingsprojekt urholkas många gånger under processens gång. Forskare vid RISE har utvecklat ett nytt verktyg som ska hjälpa involverade att över tid diskutera och bedöma stadsdelars sociala hållbarhet.

Verktyget PRISMA är framtaget för att stödja stadsutvecklingsaktörer i form av exempelvis kommuner, konsulter, fastighetsägare och medborgare i att förstå de många olika aspekter av social hållbarhet som utformning av stadsdelar har bäring på. PRISMA har utvecklats baserat på forskning kring hur social hållbarhet integreras i stadsutvecklingsprocesser i Göteborg och Mölndal. I processen har man även använt sig av en studie av existerande verktyg för social hållbarhetsbedömning internationellt samt en forskningsöversikt kring sambanden mellan städers fysiska utformning och faktorer så som hälsa, rättvisa, tillgänglighet, emotionellt välbefinnande, livstillfredsställelse och personlig utveckling.

Frågor kring sociala effekter

Med grund i detta togs PRISMA fram med målet att fylla i luckor som finns i redan existerande verktyg. Verktyget är indelat i 8 avsnitt som var och ett tar upp en viss aspekt av byggd miljö (så som gårdar och torg, service, grönska och mobilitet). Användaren får delvis bakgrundsinformation kring den aktuella aspekten men också utvärderingsfrågor som användaren besvarar i syfte att bedöma de sociala effekterna av stadsdelens utformning samt frågor som berör målkonflikter.

Prata samma språk om social hållbarhet

PRISMA är delvis utformat så att aktuell forskning ska kunna samspela med användarens kunskaper, färdigheter och värderingar. Verktyget ska också vara flexibelt och relativt öppet så att det kan användas i många olika typer av organisationer oavsett storlek.

Forskningen visar att det finns en tendens till att individer använder olika språk och inte lyfter blicken från sitt eget perspektiv. En orsak till det är att begreppet social hållbarhet är så brett och i vanliga fall ges så många olika innebörder, menar Stefan Molnar, doktorand på RISE Stadsutveckling i samarbete med Chalmers.

– Näringslivsutvecklaren tänker gärna social hållbarhet i termer av gatuliv och attraktivitet, medan landskapsarkitekten mer fokuserar på frågor kring utemiljöer, grönska och rekreation. Vi får ständigt frågan från personer i branschen vad ”social hållbarhet är?”. I de fallstudier i Göteborg och Mölndal som vi har genomfört ser vi också många exempel på hur olika professioner eller typer av organisationer talar förbi varandra när de talar social hållbarhet. Ett exempel kan vara fastighetsutvecklaren som ska lämna in en markanvisningsansökan till kommunen. Den senare efterfrågar uttryckligen ”socialt hållbara lösningar” men menar något totalt annat än fastighetsutvecklaren gör. Detta gör det svårt för olika parter att samarbeta och komma framåt i processerna.

En viktig del är därför att deltagare med olika bakgrund så som fastighetsägare, arkitektbyråer, planarkitekter, socialtjänst, ingenjörer samt kultur- och skolutvecklare ska kunna samtala om social hållbarhet på samma språk genom verktyget.

Annons

Stefan Molnar

Sociala värden tappas bort under långa processer

Inte minst har PRISMA utvecklats så att sociala värden som idag riskerar att tappas bort över tid, ska ha större möjlighet att finnas kvar under processen.

– En återkommande orsak i många processer och på många platser är att de personer vid kommunen som har ansvar för de sociala frågorna ofta inte är med i tidigt skede, utan först kommer in när detaljplanen är klar. Detta kan exempelvis vara folkhälsoplaneraren som har förståelse för ungas hälsosituation på en plats, socialarbetaren som har ingående kunskap om social utsatthet på platsen eller kulturstrategen som har förståelse för kulturlivets roll och värden på platsen. Till detta hör att olika förvaltningar har olika budgetar, sitter på olika intresseområden och inte är samordnade, säger Stefan Molnar.

En annan viktig orsak är att det ofta rör sig om långa processer under vilka personal byts ut och beslut inte alltid dokumenteras på ett transparent sätt, påpekar han. En annan förklaring är att de sociala frågorna ofta talas om i ganska svepande och breda ordalag, medan frågorna kring miljö och ekonomi beskrivs med siffror och med mer väletablerade modeller.

– Siffror och modeller tenderar att smälla högre än och ges högre status, medan abstrakta begrepp så som ”rättvisa”, ”social hållbarhet”, ”levbarhet” lätt viftas bort, inte minst under under processens senare skeden när visionerna ska materialiseras i exempelvis detaljerade bygghandlingar och liknande.

På vilket sätt kan ett verktyg som PRISMA bidra till att dessa värden bibehålls under processen?

– När vi tog fram PRISMA gjorde vi större forskningsöversikter över ungefär 100 tidigare studier som fokuserar på hur olika aspekter av byggd miljö påverkar människors livsvillkor och denna forskning är på ett tydligt sätt integrerad i verktyget, vilket nästan inte är fallet med några andra verktyget. Förhoppningen är att detta ska ge de sociala frågorna tyngd. Dessutom är PRISMA utformat som ett processverktyg. Med det menar vi att det kan användas i stadsutvecklingsprocessens fyra faser: idéskede, planskede, genomförandeskede och förvaltningsskede. Användaren dokumenterar sina bedömningar och prioriteringar direkt i verktyget och kan sedan skicka med verktyget och bedömningarna till de personer som ska arbeta vidare med processen framöver, vilket förhoppningsvis gör det mindre troligt att resonemang försvinner i en enskild individs dator eller block.

– Det är också så att PRISMA inte bara täcker en enskild aspekt av social hållbarhet. Verktyget berör inte bara folkhälsa eller bara tillgänglighet. Det berör inte heller bara en aspekt av byggd miljö, så som gårdar och torg eller grönska. Detta ökar sannolikheten, tror vi, att inte viktiga aspekter av social hållbarhet försvinner bort vid de tillfällen de enskilda ”eldsjälar” som brinner för just dessa frågor inte är med i processen.

 

[aas_zone zone_id="20603"]
[aas_zone zone_id="20031"]

Relaterade artiklar

En kommentar

  1. AnnSofie Saville
    2019-04-15 at 09:51 Svara

    Mycket kloka ord, det stämmer så väl att alla planerar på sitt håll och kommunikationen mellan olika områden inte fungerar till fullo. Vi jobbar med grillplatser till offentlig miljö. Att ha samlingsplatser inom stadsplanerade områden som t.ex centrumutvecklingens svåra dilemma. Att få ett flöde i centrum där människor kan vistas skapar både trygghet och gemenskap. Detta gäller även i bostadsområden. Att få bo i miljövänligt byggda hus med trevlig utomhusmiljö skapar områden där människor trivs.

Lämna en kommentar


Regler för kommentarer på Hållbart Byggande

Vi ser gärna att du som läsare bidrar med synpunkter och tankar. Tänk dock på att hålla en god ton. Diskussioner och synpunkter välkomnas liksom kritik, däremot bör det handla om sakfrågan och inte om en person. Vi önskar en civiliserad ton i vårt kommentarsfält och alla påhopp, kränkningar, stötande språk eller uttryck tas bort.