Ny bebyggelse – men till vilket pris?

Ny bebyggelse – men till vilket pris?

ANNONS
[aas_zone zone_id="20304"]

Annons
[aas_zone zone_id="10948"]
Annons

Urbanisering och växande befolkning innebär att städer förtätas och i många fall att grönytor, vars värde kan vara svåra att definiera, exploateras. Vad riskerar vi att förlora när skogsdungar och åkermark får ge plats åt nya bostäder?

För att svenska städer ska kunna hantera en växande befolkning utan att exploatera högproduktiv jordbruksmark eller värdefulla naturområden kommer en förtätning av redan befintlig bebyggelse att vara nödvändig. Förtätning av städer kan innebära vissa fördelar som att redan befintliga men ensidiga områden kan byggas om till mer blandade stadsdelar eller att gemensamma tjänster som exempelvis kollektivtrafik utnyttjas bättre.

Samtidigt kan förtätning innebära att grönytor exploateras vilket kan ge både hälsomässiga nackdelar för de som bor i staden och göra området mindre motståndskraftigt mot exempelvis skyfall och värmeböljor i ett förändrat klimat.

Gröna ytor och oaser i staden har flera dokumenterade effekter på vår hälsa, de främjar barns psykiska, sociala, fysiska och motoriska utveckling. De kan också bidra till att vår fysiska aktivitetsnivå ökar och våra stressnivåer sjunker samtidigt som de har förmågan att minska negativa miljöeffekter i stadsmiljön såsom buller och luftföroreningar och ofta har de en viktig roll i dagvattenhanteringen.

De hjälper oss också, att enbart med sin närvaro, skapa en relation till naturen vilket har lyfts som viktigt i en tid som präglas av storskalig utrotning av arter och ett överutnyttjande av naturresurser. Att människor som upplever natur också tydligare ser värdet i att bevara den.

Grönytor kontra nybyggnation

Exakt vilket värde en skogsdunge eller en park har för oss kan dock vara svårt att definiera enligt Tim Delshammar. Han har forskat på hållbar stadsutveckling på Sveriges lantbruksuniversitet men arbetar idag som landskapsarkitekt på gatukontoret i Malmö.
– Det är svårt att bestämma vilket värde en skogsdunge där folk promenerar egentligen har, det är klurigt eftersom det representerar så många olika värden. Och hur stor nytta den gör beror på vilken nytta man är ute efter. Gamla och grova träd går inte att ersätta på kort tid medans en plats för barns lek kanske går att kompensera på annat sätt.

Grönytorna skiljer sig åt beroende på vilken del i Sverige man befinner sig i. I Malmö består de av parker eller jordbruksmark medans de i Göteborg eller Stockholm oftast består av skogsdungar. Gemensamt för alla ställen är att det ofta uppstår en dragkamp mellan de som letar efter platser att exploatera och de som försvarar grönytornas värde.
– Och husbyggnaden vinner oftast. Eftersom det är svårt att definiera behovet av grönytor är också det behovet lättare att ignorera. Grönytor är dessutom ofta billiga att bygga på, menar Tim Delshammar.

En sådan dragkamp som pågår i nuläget är mellan föreningen Bevara Årstaskogen och Stockholm Stad. Årstaskogen pekas av Stockholm Stad ut i deras “Guide till tystnaden i Stockholm” som en plats vars promenadslingor och utkiksplatser erbjuder ställen som upplevs som rofyllda och tysta jämfört med staden i övrigt. Skogen har höga naturvärden med uppemot 200 år gamla träd och är hem åt ett stort antal sällsynta och i vissa fall utrotningshotade arter. Området har länge varit aktuellt för att bli ett naturreservat och kommer om den rödgröna majoriteten i Stockholms stadshus får bestämma även att bli det inom en snar framtid.

En förutsättning för detta är dock enligt biträdande finansborgarråd och ordförande i Exploateringsnämnden Jan Valeskog (S) att det kan byggas bostäder i anslutning till reservatet. De planerar att använda cirka 20 procent av Årstaskogen till att uppföra 800-1000 nya bostäder. Förslaget har mött stor kritik från boende i området och föreningen Bevara Årstaskogen som nu bildats har uppvaktat och anordnat möten med ansvariga politiker, skickat skrivelser till förvaltningar, begärt ut markanvisningsansökningar och olika typer av beslutsunderlag från staden, kontaktat media och lämnat över en protestlista med 7700 namnunderskrifter till Jan Valeskog.

Trötta på att ses om ett NIMBY-gäng

Anledningen till det stora engagemanget är enligt Karin Wittboldt Svenungsson, Jenny Sverker och Eva Lindahl som alla är engagerade i Bevara Årstaskogen flera. Dels har de ett eget intresse av skogen. Eva Lindahl som har två barn anser att skogen är både bättre och tusen gånger roligare än en lekpark eftersom den erbjuder ett lugn som får barnen att må bra men även ger henne små korta stunder av andrum i vardagen där hon kan plocka bär eller bara få vara i naturen medans barnen leker.

Karin Wittboldt Svenungsson har för länge sedan tappat tappat räkningen på hur många promenader som hon tagit genom Årstaskogen.
– Jag vet inte hur många gånger som jag gått runt i Årstaskogen. När livet tar emot och man behöver hämta kraft är det det enda som hjälper. Att få komma ut till något som är större än en själv skänker ro som är svår att uppleva på annat sätt, säger hon.

Trots att de själva har stor glädje av skogen är de enligt Jenny Sverker trötta på att av de politiker vars beslut de kritiserar ses som ett “NIMBY-gäng” (Not In My Backyard. Reds anm) som inte ser frågan i ett större perspektiv med bostadsbristen som en faktor. Hon menar att det är en demokratifråga eftersom det handlar om ett ganska stort rekreationsområde som kommer att göras otillgängligt för många medborgare för att några stycken ska få bo fint med sjöutsikt. De är även alla frustrerade över att de inte får några tillfredsställande svar på hur miljöaspekterna har utretts.

Annons

Stockholms stad miljöborgarråd Katarina Luhr (MP) svarar i ett skriftligt meddelande på den frågan att de vet om att samtliga delar av skogen är värdefull och att de kommer att utreda och ta ytterligare hänsyn till naturvärdena i en eventuell planprocess. Jan Valeskog svarar att de har gjort omfattande utredningar men att det också är självklart att det måste bli en kompromiss mellan miljövärden å ena sidan och den kraftigt växande staden å andra sidan. Han menar också att skogen och reservatet kommer att göras mer tillgängligt i och med de nya bostäderna bland annat genom att pengar frigörs till att satsa på entréerna och gångvägarna in mot skogen.

Just att området idag beskrivs som svårtillgängligt av de ansvariga politikerna har medlemmarna i Bevara Årstaskogen svårt att köpa.
– Det är arkitekterna som har initierat denna idé om den otillgängliga Årstaskogen och av någon anledning har exploateringskontoret och politikerna svalt detta med hull och hår vilket är så uppseendeväckande och inte alls stämmer, säger Karin Wittboldt Svenungsson.

– Vi blir överkörda på grund av ett ickekunderlag. Om jag bara fick se en ordentlig rapport på att detta var ordentlig och objektivt utrett så skulle jag ge mig. Men vi får inga ordentliga svar, säger Eva Lindahl.

Ekosystemtjänster och möjligheterna att kompensera dessa

Ett sätt att få en överblick över grönytors värden när intressen ställs mot varandra kan vara att definiera de ekosystemtjänster, alltså produkter och tjänster som naturen gratis erbjuder oss, som finns i ett område. Och om någon av dem försvinner får man titta på vad som kan ersätta den genom så kallade kompensationsmetoder. Exempelvis har Malmö Stad börjat räkna på skyfallshantering och hur den påverkas av förtätning.
– För framtidens klimat kommer det att krävas mycket yta, vi kan inte leda bort allt vatten via rörledningar och kompensationsmetoder. Ofta blir kompensationsåtgärder dessutom dyrare än att behålla det som man har, säger Tim Delshammar.

Både NCC och Riksbyggen har utvecklat metoder för att i ett tidigt skede av byggprocessen analysera viktiga ekosystemtjänster. Riksbyggen har tillsammans med Sweco tagit fram ett mätsystem som de använder för att mäta vad naturen bidrar med på den aktuella platsen och sedan undersöker de vad de kan göra för att uppnå samma resultat. Enligt Karolina Brick, miljöchef på Riksbyggen används mätsystemet vid alla deras nybyggnadsprojekt. De tittar på vilka ekosystemtjänster som finns, hur de utnyttjas och vad de kan göra för att uppnå samma resultat.
– Sedan tittar vi på vad som kommer att hända vid exploatering, vad vi kan bevara och vad kan vi kompensera på annat sätt. Kanske finns det till och med något som vi kan addera. Baskravet är att vi måste komma upp i lika stort värde efter som innan. Om vi inte gör det får vi inte okej på att fortsätta utan får då titta på vilka andra kompensationsåtgärder som kan tillföras.

Hon berättar att ett exempel på kompensationsåtgärder kan vara att en genomsläpplig markyta som bidrar till exempelvis vattenrening och vattenreglering som försvinner när de bygger hus, kan kompenseras med att de istället anlägger en damm, diken och gröna tak som också bidrar till ekosystemtjänstvärdena vattenrening och vattenreglering.
– Men vi har oftast inte byggt där det har varit så många naturvärden från början. Vivaprojekt var annorlunda, där krävdes det fler insatser.

Marken för Brf Viva som låg centralt belägen invid Chalmersområdet i Göteborg beskrivs i Riksbyggens rapport som ett grönområde som var svårtillgängligt men viktigt för rekreation. Analysen visade även att marken erbjöd ekosystemtjänster såsom vattenrening, bindning av kol och upprätthållande av luftkvalitet. Det var dessutom en viktig plats som habitat för mindre hackspett. Riksbyggen inledde ett samarbete med Botaniska trädgården med att utveckla utemiljön och förslaget som togs fram visade enligt Riksbyggen på en möjlig ökning av ekosystemtjänster.Något som kommer att utvärderas nu när bygget är klart.

En eventuell begränsning med Riksbyggens arbete med ekosystemtjänster är att deras analys genomförs vid markförvärv, då det redan är bestämt att det ska byggas i området. En del kommuner har genomfört karteringar av ekosystemtjänstvärdena, som kan användas som underlag i planprocessen kring vilken mark som ska bebyggas.
– Det är något jag hoppas få se mer av i framtiden. Då kan vi som projektutvecklare använda detta underlag för att se hur vi på bästa sätt kan möta de behov som finns i området samt att ekosystemtjänstperspektivet då kommer in i ett tidigare skede och är med som ett underlag i beslut om vilka områden som ska bebyggas hos kommunen, säger Karolina Brick.

Vad definierar egentligen ett hållbart byggande?

Tim Delshammar anser att det även i vissa fall skulle behöva bestämmas vilka områden som ska bebyggas på regional nivå. Enligt undersökningar som gjorts tillhör åkermarken i södra Sverige en av de bästa i världen. Den baltiska moränen i Skåne är mycket näringsrik och lättbrukad och där finns ett bra klimat och en lång vegetationsperiod.
– Malmö har tagit ställningstagandet att inte expandera på jordbruksmarken utan förtätningen ska ske i befintlig stad. Det som dock händer att det byggs på jordbruksmark i kranskommuner som vill växa istället. Och till slut kommer ju även Malmö att nå en smärtgräns där vi kommer att få bygga på åkermark om staden ska växa, säger han.

Han ser flera andra möjligheter till expansion i Skåne som inte utnyttjas idag.
– Det finns städer med goda tillväxtmöjligheter, glesa järnvägsorter som skulle kunna förtätas, som exempelvis Eslöv norr om Malmö och Lund. Men det finns ingen regional planering, det krävs politiker som vågar ta ställning istället för att bara bygga där det är enkelt.

Huruvida vilka hållbarhetsaspekter som egentligen ska beaktas vid nybyggnation, om det är själva byggnadernas egenskaper och hur de uppförs som avgör hållbarhetsaspekterna eller vad som riskerar att gå förlorat när skog och jordbruksmark trängs undan är något som Karin Wittboldt Svenungsson funderat några varv kring sedan hon blev engagerad i Bevara Årstaskogen.

Hon har sett nya energieffektiva bostäder med hållbarhetsstämpel invigas i närheten av där hon bor och hon påpekar att det oftast bara är nya lösningar som beskrivs som hållbara och miljövänliga medan de stora miljöfördelarna som redan finns i en skog ignoreras.
– Man kan ju undra lite vad som egentligen definierar ett hållbart byggande? avslutar hon.

 

 

 

 

 

 

[aas_zone zone_id="20603"]
[aas_zone zone_id="20031"]

Relaterade artiklar

En kommentar

  1. Årstaskogen i media – Bevara Årstaskogen
    2018-01-08 at 15:03 Svara

    […] I dagarna kom tidningen Hållbart byggande ut med en artikel med rubriken ”Ny bebyggelse – men till vilket pris?”. Artikeln handlar om förtätningen av städerna och vad vi riskerar att förlora när grönytor får ge plats åt nya bostäder. Flera från Bevara Årstaskogens arbetsgrupp intervjuas. Lästips! https://hallbartbyggande.com/ny-bebyggelse-men-till-vilket-pris/ […]

Lämna en kommentar


Regler för kommentarer på Hållbart Byggande

Vi ser gärna att du som läsare bidrar med synpunkter och tankar. Tänk dock på att hålla en god ton. Diskussioner och synpunkter välkomnas liksom kritik, däremot bör det handla om sakfrågan och inte om en person. Vi önskar en civiliserad ton i vårt kommentarsfält och alla påhopp, kränkningar, stötande språk eller uttryck tas bort.