Maria Brogren – Miljöchef med rötterna i myllan och huvudet full av energi

Annons

För att förstå en människa är det bra att veta hur hon vuxit upp. Storstad och ett myller av människor eller maklig glesbygd och stilla natur. Maria Brogren, energi- och miljöchef på Sveriges Byggindustrier, har en stadigt förankrad rot i myllan som bonddotter. Men också ett tidigt intresse för de större sammanhangen.

Äldst i syskonskaran om fyra och uppvuxen på en bondgård utanför Närkes Kil, nordväst om Örebro, fick hon omsorgen om naturen med sig redan som ung. På gården odlades spannmål och det bedrevs skogsbruk. Ett antal år hade man en större mjölkkobesättning för att senare övergå till nötdjur.

– Jag har provat på att mjölka några gånger, berättar Maria Brogren, även om vi givetvis hade maskiner som skötte det jobbet. Att driva jordbruk är en verksamhet som innebär stora investeringar. Jag förstod redan som liten hur mycket arbete och uppoffring som krävdes.

Vad tror du har format dig som person? Att vara äldsta barnet brukar innebära en stark ansvarskänsla?

– Visst är det så, jag har alltid tagit det ansvaret, en del Luther har jag nog i mig. Den där känslan av att vi måste göra det vi gör så bra som vi bara kan. Men det finns en annan sida av ansvar. Jag har nog också haft stor nytta av att vara drivande, att vilja mer.

Doktorerade på solceller

Att växa upp på bondgård innebär ofta att man tar över efter sina föräldrar. Men du valde en helt annan inriktning. Hur kommer det sig?

– Redan i högstadiet tyckte jag att energifrågor var intressanta, berättar Maria Brogren. Jag hade väldigt bra lärare i matematik och fysik, som såg och uppmuntrade mig. När jag sedan kom upp i gymnasiet blev vi en sammansvetsad klass, som tog diskussionen om energiförsörjningen på allvar. Det var några av skälen till att jag sökte mig till civilingenjörsutbildningen. Jag skrev mitt examensarbete om, lite förenklat, återvinning av kärnkraftavfall och doktorerade sedan på solceller.

Därefter blev det ett antal år på Energimyndigheten och Näringsdepartementet?

– Där hade jag tur, för jag hade faktiskt satt upp en lista på önskearbetsplatser och Energimyndigheten var en av dem. Jag ville påverka när det gällde energisystemet och blev till att börja med ansvarig för solcellsforskningen. En del av tiden var jag utlånad till vad som då hette miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet (nuvarande Miljö-departementet), under Mona Sahlin, och var med och skrev den proposition som låg till grund för den dåvarande regeringens energiforskningspolitik. Sedan blev det val med regeringsskifte och energifrågorna hamnade i Näringsdepartementet under Maud Olofsson. Jag fick möjlighet att arbeta där som departementssekreterare och vara ansvarig för styrning och uppföljning av energiforskningen. En fantastisk period, måste jag säga, mitt i den brännande politiken, med intensiva kontakter och samarbeten med USA, Kina, Brasilien liksom Paris och Bryssel. Jag fick ett kontaktnät som jag har stor nytta av även nu.

Miljöfrågor – en affärsmöjlighet

Vad lockade hos Sveriges Byggindustrier? Där är möjligheterna att påverka inte rent politiska på det viset?  

– Jag hade dittills enbart jobbat statligt och kände att jag ville komma närmare näringslivet, och en branschorganisation som Sveriges Byggindustrier bjuder på andra utmaningar än dem jag mötte i departementsarbetet, förklarar Maria Brogren. Vi driver linjen att det skall vara enkelt och lönsamt att vara miljövänlig och energieffektiv. Bara under de drygt fyra år jag har varit här tycker jag att byggbranschen har ändrat inställning i miljöfrågorna. Förut var de starkt förknippade med svårigheter och kostnader. Nu ses de som affärsmöjligheter. Förr klarade man av att arbeta med en miljöfråga i taget. Nu hanterar man många frågor samtidigt. God miljö- och energiprestanda är del av affären och ger mervärde till kunderna

Men när en bransch når detta ”mogna” stadium brukar det komma nya problem? Jag tänker på det faktum att det bland annat finns ett antal olika certifieringssystem?

– Precis, bara när det gäller hållbara materialval finns det minst tre konkurrerande svenska system. Det är många som vill vara med och tjäna pengar nu, men det ger också utrymme för många innovationer, vilket i grunden är bra, säger Maria Brogren. Samtidigt kan jag känna att Sveriges Byggindustriers roll och därmed min är att öka samordningen. I de olika styrgrupper jag är med i försöker jag se till att man inte går parallella spår. Det är något av en mission för mig. De stora bolagen klarar sig säkert men det kan bli svårt för de mindre byggföretagen att hantera en massa olika parallella system för att uppnå i princip samma miljönytta. En annan viktig roll är att visa på vad som görs ute i landet, att allt inte sker i Stockholm, Göteborg eller Malmö. Min uppfattning är att vi är inne i en fas där vi insett vikten av entydiga och synkroniserade svar på klimat- och miljöfrågorna, t.ex. standardiserade livscykelberäkningar och en standardiserad uppföljning av krav.

Vad har du för långsiktiga planer, tio år framåt, var är du då?

– Jag skulle gärna vilja arbeta mer politiskt. Tidigare har jag bland annat suttit som suppleant i miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stockholms stad för centerpartiet. Jag kandiderade också till riksdagen vid valet 2010. Jag har trappat ner mitt engagemang nu på sistone på grund av att jag har två små döttrar hemma som jag vill prioritera, men jag kommer säkert ställa upp igen, det är en dröm jag har att vara med och påverka i energi- och klimatfrågan på nationell nivå, avslutar Maria Brogren.

FAKTA:  MARIA BROGREN

• Gör: Energi- och miljöchef på Sveriges Byggindustrier.
• Karriär: Civilingenjörsexamen i teknisk fysik med energiinriktning vid Uppsala universitet. Doktorerade med en avhandling om solceller. Energimyndigheten, därefter departementssekreterare på Näringsdepartementet och en kortare tid på Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien (IVA)