{"id":90,"date":"2015-11-21T13:48:57","date_gmt":"2015-11-21T13:48:57","guid":{"rendered":"http:\/\/hallbartbyggande.com\/hallbarhet-eller-gronmalning\/?p=90"},"modified":"2021-05-09T08:22:52","modified_gmt":"2021-05-09T08:22:52","slug":"lean-vagen-till-sann-hallbarhet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/hallbarhet-eller-gronmalning\/lean-vagen-till-sann-hallbarhet\/","title":{"rendered":"Lean v\u00e4gen till sann h\u00e5llbarhet?"},"content":{"rendered":"

Jag hade t\u00e4nkt att detta inl\u00e4gg skulle komma att forts\u00e4tta p\u00e5 temat “Lean i byggandet”, som jag senast skrev om i papperstidningen i somras. Dock har dialogen till stor del uteblivit, kanske av det enkla sk\u00e4let att f\u00e5 akt\u00f6rer verkligen jobbar enligt filosofin. Men \u00e4r det intressant i denna diskussion, egentligen – hur skulle Lean kunna medf\u00f6ra \u00f6kad h\u00e5llbarhet?\u00a0<\/b><\/p>\n

Vi har ju tidigare konstaterat att ett bygge, f\u00f6r att kunna anses vara ekologiskt h\u00e5llbart, m\u00e5ste inneb\u00e4ra en mindre milj\u00f6belastning \u00e4n ett konventionellt hus. Detta borde g\u00e4lla s\u00e5v\u00e4l bygg- som driftsfasen. Det \u00e4r dock allm\u00e4nt accepterat att vissa hus f\u00e5r kr\u00e4va lite mer naturresurser i produktionsskedet – naturligtvis med tanken att det i drift skall bli s\u00e5 milj\u00f6v\u00e4nligt att produktionens \u00f6kade milj\u00f6belastning \u00e5terbetalas.<\/p>\n

Jag l\u00e4ste h\u00e4rom veckan en studie d\u00e4r lca f\u00f6r passivhus och konventionella hus presenterades. Det visade sig att de unders\u00f6kta objekten inte skilde sig \u00e5t s\u00e5 enormt. Det som skilde mest var huruvida husen byggts med betong- eller tr\u00e4stomme. “\u00c5terbetalningstiden” var i denna studie 50 \u00e5r. Dock anser m\u00e5nga att det \u00e4r en alldeles f\u00f6r l\u00e5ng tid, och att trettio \u00e5r borde ligga n\u00e4rmare sanningen.<\/p>\n

Denna studie visade allts\u00e5 att betongstommar hade en nackdel. Dock hade de i denna studie inte tagit h\u00e4nsyn till karbonatiseringen (allts\u00e5 det faktum att betong absorberar koldioxid under hela sin livstid). \u00a0Dessutom arbetar cementindustrin mycket framg\u00e5ngsrikt med att minska sina klimatavtryck, s\u00e5 siffrorna kan vara mer i paritet nu.<\/p>\n

Byggmaterialet kan dock utg\u00f6ra en enorm skillnad. Det talas om att ett nybygge har 20-85 % av sin energi “inbyggd”. Det \u00e4r ju ett v\u00e4ldigt stort spann, men det \u00e4r klart att om vi t\u00e4nker efter lite s\u00e5 m\u00e5ste det ju g\u00f6ra en enorm skillnad om vi tillverkat ett material\u00a0med el fr\u00e5n vattenkraft med ett klimatavtryck om 4 g\/kWh eller kolkraft med 900 g\/kWh…<\/p>\n

Mycket av det byggmaterial som har de h\u00f6ga klimatavtrycken har ocks\u00e5 f\u00e4rdats mycket l\u00e5ngt. Detta g\u00f6r dem \u00e4nnu mer ol\u00e4mpliga. \u00a0Som alla v\u00e4l vet har transportkostnaderna dock sjunkit till den grad att det l\u00f6nar sig att skicka v\u00e5r middagstorsk tur och retur till fj\u00e4rran \u00f6stern f\u00f6r att f\u00e5 den fil\u00e9ad!<\/p>\n

I verkligheten \u00e4r det allts\u00e5 alldeles om\u00f6jligt att s\u00e4ga att en viss hustyp \u00e4r att f\u00f6redra framf\u00f6r en annan ur ett h\u00e5llbarhetsperspektiv. Till och med tv\u00e5 till synes identiska hus kan, beroende p\u00e5 vilka leverant\u00f6rer entrepren\u00f6rer valt, skilja enormt. Utan en lca i varje enskilt fall blir det bara vilda gissningar.<\/p>\n

Som en god v\u00e4n, Gillis R. Wikander, formulerade det: “LCC- och LCA-analyser i kombination som \u00e4r det\u00a0enda r\u00e4tta s\u00e4ttet att utv\u00e4rdera en investering d\u00e4r man ans\u00e4tter avkastningskrav med real r\u00e4ntesats, ekonomisk livsl\u00e4ngd, energipriser med reala energiprisutvecklingar per energislag och slutligen vilka CO2-utsl\u00e4pp som respektive investering f\u00e5r som konsekvens i en LCA-analys.\u00a0Detta har jag h\u00e4vdat sedan 1978 och ensidigt gett uttryck f\u00f6r att pay-off-analyser \u00e4r f\u00f6rkastligt eftersom det \u00e4r en kvotmetod, en liten besparing som kostar lite ger kort pay-off men man \u00e5stadkommer ingen m\u00e4rkbar f\u00f6r\u00e4ndring, vilket prioriterar kortsiktiga beslut utan att se till helheten. Det stora problemet \u00e4r att i m\u00e5nga organisationer finns det en skiljelinje mellan de som sitter p\u00e5 investeringsbesluten och de som ser vilka stora summor som man betalas ut varje m\u00e5nad\/kvartal f\u00f6r driftskostnader som \u00f6kar \u00e5r efter \u00e5r f\u00f6r system som fungerar tveksamt med l\u00e5ga verkningsgrader i kombination med att anl\u00e4ggningarna f\u00e5r s\u00e4mre och s\u00e4mre prestanda \u00e5r efter \u00e5r.\u00a0<\/span><\/p>\n

Okunskapen bland f\u00f6retagsledare och i lika h\u00f6g grad politiker \u00e4r inkompetenta och att se helheten i sina investeringsbeslut. Det \u00e4r frapperande att pay-off fortfarande f\u00e5r florera i denna omfattning som \u00e4nnu f\u00f6rekommer varje dag. H\u00e4r kr\u00e4vs insatser f\u00f6r att utbilda dessa personer som sitter i ledande positioner och exekverar “strategiska beslut””. \u00a0 \u00a0<\/span><\/p>\n

\"Detta<\/a>

Detta fr\u00e5n ett nybygge i Uppsala, publicerad av Claudio Arcos p\u00e5 FaceBookgruppen “Fruktansv\u00e4rt d\u00e5ligt hantverk”<\/strong><\/p><\/div>\n

Gillis tog upp ytterligare en intressant aspekt; system som funkar tveksamt och med allt s\u00e4mre\u00a0prestanda. Det har ju visat sig att m\u00e5nga byggprojekt inte landar ens i n\u00e4rheten av de energiprestanda som ber\u00e4knats. Ett exempel var ett flerbostadshus i byggt i passivhusteknik som landade p\u00e5 en energianv\u00e4ndning som var 250 % \u00f6ver den ber\u00e4knade.<\/p>\n

Just passivhusbegreppet \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r ett omfattande fusk. Trots att det ges sken av att det byggs passivhus i parti och minut finns det i Sverige inte mer \u00e4n ett tjugotal \u00e4kta passivhus. Detta faktum f\u00f6rrycker naturligtvis livcykelanalyserna gravt. Exemplet ovan skulle troligen p\u00e5visa ett klimatavtryck som ligger dubbelt s\u00e5 h\u00f6gt som om det byggts som ett normalhus.<\/p>\n

De stora f\u00f6rdelarna med Lean vore f\u00f6r byggbranschen att dels minska det svinn som ofta\u00a0uppg\u00e5r till en tredjedel av byggkostnaderna, dels kunna leverera byggnader med f\u00f6ruts\u00e4gbara prestanda, \u00e4ven avseende h\u00e5llbarhet. Minskade produktions- och driftkostnader torde p\u00e5 sikt \u00e4ven kunna vara f\u00f6rdelaktigt f\u00f6r den sociala h\u00e5llbarhetsaspekten.<\/p>\n

\"Denna<\/a>

Denna bild sades vara fr\u00e5n Sochi, men ursprunget \u00e4r ok\u00e4nt. Borde den som byggde v\u00e4ggen kunnat “stoppa bandet”?<\/strong><\/p><\/div>\n

H\u00e4rom veckan h\u00f6lls Ekobyggm\u00e4ssan i Kista norr om Stockholm. Den har av vissa kritiserats f\u00f6r att vara ett\u00a0\u00a0“kidnappat namn och koncept och ljus\u00e5r fr\u00e5n ursprunglig v\u00e4rdegrund”. Jag skulle nog inte vilja g\u00e5 fullt s\u00e5 l\u00e5ngt i mina f\u00f6rd\u00f6manden – det fanns onekligen m\u00e5nga seri\u00f6sa akt\u00f6rer p\u00e5 plats. Vilka d\u00e5, kan vi fr\u00e5ga oss? Ja, det \u00e4r heller inte alldeles l\u00e4tt att avg\u00f6ra.\u00a0Mistra Center for Sustainable Markets (MISUM) p\u00e5 Handelsh\u00f6gskolan i Stockholm sl\u00e4ppte f\u00f6rra m\u00e5naden en rapport, “Walking the talk”, d\u00e4r de unders\u00f6kt det faktiska h\u00e5llbarhetsarbetet i 76 av de st\u00f6rsta b\u00f6rsf\u00f6retagen.\u00a088 procent av f\u00f6retagen i studien pratar mer om sina ambitioner \u00e4n om ett faktiskt h\u00e5llbarhetsarbete. Bara ett av tio f\u00f6retag i studien har mer l\u00e5ngsiktiga h\u00e5llbarhetsm\u00e5l \u00e4n \u00e5r 2016, 56 procent n\u00e4mner inte h\u00e5llbarhet i sin \u00f6vergripande f\u00f6retagsstrategi och bara 11 procent har j\u00e4mst\u00e4llda styrelser.\u00a0<\/span><\/p>\n

\"Denna<\/a>

Denna graf visar sammanfattningen av Misums rapport. De f\u00f6retag som \u00e5terfinns i den nedre h\u00f6gra delen \u00e4r de som mest snackar. De l\u00e4gger dock ingen kraft bakom orden.\u00a0<\/strong><\/p><\/div>\n

Vissa byggbolag \u00e4r s\u00e4rskilt duktiga p\u00e5 att snarare snacka \u00e4n h\u00e5lla verkstad. De \u00e4r otroligt skickliga i\u00a0att kommunicera<\/em> h\u00e5llbarhet.\u00a0Cathrine B\u00fclow, grundare till den ursprungliga Ekobyggm\u00e4ssan: “Milj\u00f6 har blivit Big Business och m\u00e5nga vill vara med p\u00e5 festen. Alla kan ocks\u00e5 vara med. F\u00f6r trots milj\u00f6m\u00e4rkningar och komplexa milj\u00f6klassificeringssystem slinker p\u00e5 n\u00e5got m\u00e4rkligt s\u00e4tt det mesta igenom”.<\/p>\n

Det \u00e4r naturligtvis s\u00e5 att en stor koncern med tiotusentals anst\u00e4llda, m\u00e5ngmiljardint\u00e4kter och en avkastning p\u00e5 eget kapital som kan f\u00f6rdubbla det var tredje \u00e5r ocks\u00e5 kan avs\u00e4tta betydande resurser i form av duktiga kommunikat\u00f6rer, perceptionspsykologer, relationsbyggare och rena “spin doctors” som g\u00f6r det v\u00e4ldigt sv\u00e5rt f\u00f6r enskilda att se genom de gr\u00f6na r\u00f6krid\u00e5erna.<\/p>\n

Det enda botemedlet \u00e4r att avkr\u00e4va dem en livscykelanalys i varje enskilt projekt de kallar h\u00e5llbart. Och en bevisligen fungerande v\u00e4g f\u00f6r att de skall kunna n\u00e5 m\u00e5let kan vara Lean.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Jag hade t\u00e4nkt att detta inl\u00e4gg skulle komma att forts\u00e4tta p\u00e5 temat “Lean i byggandet”, som jag senast skrev om i papperstidningen i somras. Dock har dialogen till stor del uteblivit, kanske av det enkla sk\u00e4let att f\u00e5 akt\u00f6rer verkligen jobbar enligt filosofin. Men \u00e4r det intressant i denna diskussion, egentligen – hur skulle Lean …<\/p>\n","protected":false},"author":67,"featured_media":103,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"_links_to":"","_links_to_target":""},"categories":[1],"tags":[33,38,83,6,7,3,23,21,22,11,5,84,40,41,18,39],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/hallbarhet-eller-gronmalning\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/90"}],"collection":[{"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/hallbarhet-eller-gronmalning\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/hallbarhet-eller-gronmalning\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/hallbarhet-eller-gronmalning\/wp-json\/wp\/v2\/users\/67"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/hallbarhet-eller-gronmalning\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=90"}],"version-history":[{"count":16,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/hallbarhet-eller-gronmalning\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/90\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":208,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/hallbarhet-eller-gronmalning\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/90\/revisions\/208"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/hallbarhet-eller-gronmalning\/wp-json\/wp\/v2\/media\/103"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/hallbarhet-eller-gronmalning\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=90"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/hallbarhet-eller-gronmalning\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=90"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/hallbarhet-eller-gronmalning\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=90"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}