{"id":110,"date":"2016-04-17T20:41:00","date_gmt":"2016-04-17T20:41:00","guid":{"rendered":"http:\/\/hallbartbyggande.com\/hallbarhet-eller-gronmalning\/?p=110"},"modified":"2016-11-08T13:56:54","modified_gmt":"2016-11-08T13:56:54","slug":"byggindustrin-forkampe-for-social-hallbarhet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/hallbarhet-eller-gronmalning\/byggindustrin-forkampe-for-social-hallbarhet\/","title":{"rendered":"Byggindustrin \u2013 f\u00f6rk\u00e4mpe f\u00f6r social h\u00e5llbarhet?"},"content":{"rendered":"

H\u00e5llbarhet \u00e4r ju, som vi kanske minns, ofta definierat enligt Brundtland 1987. Den av faktorerna som kommit mycket i ropet p\u00e5 sistone \u00e4r den sociala h\u00e5llbarheten. Det kanske kan vara intressant att se vilka faktorer som kan t\u00e4nkas ing\u00e5 i det begreppet?<\/strong><\/p>\n

\"M\u00e5ngfald

M\u00e5ngfald kan berika. S\u00e5 blir tillvaron ofta lite mindre enahanda, ocks\u00e5! Foto: Ronile<\/em><\/p><\/div>\n

Folkh\u00e4lsomyndigheten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har startat n\u00e4tm\u00f6tesplatsen Social H\u00e5llbarhet M\u00f6tesplats social h\u00e5llbarhet<\/a> d\u00e4r den intresserade kan l\u00e4sa p\u00e5 om de vanligaste.<\/p>\n

P\u00e5 hemsidan sammanfattar de s\u00e5lunda: “Social h\u00e5llbarhet har en avg\u00f6rande betydelse f\u00f6r det demokratiska samh\u00e4llet och \u00e4r helt n\u00f6dv\u00e4ndig ur ett samh\u00e4llsekonomiskt perspektiv. Ett socialt h\u00e5llbart samh\u00e4lle \u00e4r resilient, men samtidigt f\u00f6r\u00e4ndringsben\u00e4get och ett samh\u00e4lle d\u00e4r m\u00e4nniskor lever ett gott liv med god h\u00e4lsa, utan or\u00e4ttf\u00e4rdiga skillnader. Det \u00e4r ett samh\u00e4lle med h\u00f6g tolerans d\u00e4r m\u00e4nniskors lika v\u00e4rde st\u00e5r i centrum, vilket kr\u00e4ver att m\u00e4nniskor k\u00e4nner tillit och f\u00f6rtroende till varandra och \u00e4r delaktiga i samh\u00e4llsutvecklingen.”<\/p>\n

N\u00e4r det g\u00e4ller f\u00f6retags sociala h\u00e5llbarhetsarbete brukar detta ofta sammankopplas med deras sociala ansvarstagande, vari naturligtvis j\u00e4mlikhetstanken \u00e4r b\u00e4rande. Ett icke gr\u00f6nm\u00e5lande f\u00f6retag borde allts\u00e5 i ledningsgrupperna uppvisa en hyfsad \u00e5terspegling av det samh\u00e4lle de verkar i? Hur ser det d\u00e5 ut?<\/p>\n

AllBright kartl\u00e4gger j\u00e4mst\u00e4lldhet<\/span><\/strong><\/p>\n

Jag lyssnade p\u00e5 en undeh\u00e5llande intervju med Amanda Lundeteg, vd p\u00e5 stiftelsen AllBright, p\u00e5 Fastighetsnytts Podcast. AllBright \u00e4r en partipolitiskt obunden och icke-vinstdrivande stiftelse som arbetar f\u00f6r j\u00e4mst\u00e4lldhet och diversifiering p\u00e5 ledande positioner i n\u00e4ringslivet. De utf\u00f6r bland annat kartl\u00e4ggningar \u00f6ver k\u00f6nsf\u00f6rdelningen i b\u00f6rsbolags ledningsgrupper och sl\u00e4ppte nyligen sin rapport f\u00f6r 2015.\u00a0AllBright-rapporten 2016<\/a>\u00a0<\/span><\/p>\n

I intervjun, som utf\u00f6rdes av Maria Nordlander, sade Amanda: Det g\u00e5r \u00e5t r\u00e4tt h\u00e5ll – det g\u00e5r lite fram\u00e5t, nu \u00e4r var femte ledare kvinna, allts\u00e5 20 %. Men m\u00e5nga bolag har inga kvinnor alls och m\u00e5nga har en s\u00e5 kallad gisslankvinna, allts\u00e5 ensam kvinna i ledningen”.<\/p>\n

Rapporten b\u00e4r syn f\u00f6r s\u00e4gen. 63 % av bolagen har inga, eller h\u00f6gst en enda kvinna i ledningen. Kvinnor har 6 % av vd-posterna, 6 % ordf\u00f6randeposterna och utg\u00f6r totalt 20 % i ledningarna. Ingen av de sektorer de granskat n\u00e5r upp till 50 %.<\/p>\n

Amanda refererade \u00e4ven till Veckans Aff\u00e4rers \u00e5rliga Anders-index: “Vi har ett Anders-kretslopp d\u00e4r Anders rekryterar Anders som rekryterar Anders. Men det stannar inte vid Anders – tittar vi i toppen p\u00e5 ledningsgrupperna s\u00e5 \u00e4r platserna 1 till 16 bara svenskklingande mansnamn. F\u00f6rst p\u00e5 plats 17 hittar vi kvinnonamn och d\u00e5 \u00e4r det Anna och Maria, s\u00e5 de delar allts\u00e5 p\u00e5 en plats men det \u00e4r inte nog med det, utan de delar den \u00e4ven med en man som heter Stefan”.<\/p>\n

Men det g\u00e5r allts\u00e5 fram\u00e5t. AllBright delar upp startf\u00e4ltet i tre klasser samt strykklass: Vita, Gr\u00e5, Svarta samt Dubbelsvarta. Dubbelsvarta \u00e4r de som helt saknar kvinnor. 22 dubbelsvarta 2015 har nu blivit bara 8. D\u00e4remot \u00e4r det orov\u00e4ckande att flera nynoterade bolag kvalar direkt in p\u00e5 den Dubbelsvarta.<\/p>\n

Fastighetsbranschen “b\u00e4st av de s\u00e4msta”<\/strong><\/p>\n

Intervjun fokuserade p\u00e5 fastighetsbranschen. Branschen \u00e4r b\u00e4st av de s\u00e4msta i ett n\u00e4ringsliv d\u00e4r en femtedel av ledarna och 6 procent av vd:arna \u00e4r kvinnor.
\nAmanda skriver sj\u00e4lv p\u00e5 hemsidan: “Under de senaste \u00e5ren har fastighetsarbetsgivarna och facket arbetat aktivt f\u00f6r att fr\u00e4mja en j\u00e4mst\u00e4lld bransch. Ett arbete som gett resultat, branschen har g\u00e5tt fr\u00e5n 18 procent kvinnor p\u00e5 ledningsgruppsniv\u00e5 till 27 procent p\u00e5 bara fyra \u00e5r. \u00c4ven p\u00e5 styrelseniv\u00e5 stoltserar fastighetsbolagen numera med en representation p\u00e5 34 procent. Det kan j\u00e4mf\u00f6ras med exempelvis energibranschen och kraftf\u00f6rs\u00f6rjningsbranschen som b\u00e5da ligger under 20 procent kvinnor i styrelserna. Tv\u00e5 branscher som f\u00f6r \u00f6vrigt \u00e4r lika usla p\u00e5 kvinnoinsl\u00e4pp som p\u00e5 koldioxidutsl\u00e4pp”.<\/p>\n

Byggbranschen – s\u00e4mst bland de mediokra<\/strong><\/p>\n

En annan bransch som inte utm\u00e4rker sig positivt denna g\u00e5ng heller \u00e4r byggbranschen. Inget av bolagen klarar den vita listans ganska blygsamma krav, utan hamnar som b\u00e4st i botten p\u00e5 den gr\u00e5 listan.<\/p>\n

Jag vill inte att denna slutkl\u00e4m p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt skall tolkas som ett inl\u00e4gg i den politiska debatten, men jag kunde inte l\u00e5ta bli att dra p\u00e5 smilbanden n\u00e4r jag h\u00f6rde en debatt p\u00e5 SVT mellan Sveriges Byggindustriers Ola M\u00e5nsson och Byggnads Johan Lindholm just innan strejken br\u00f6t ut. Byggnads h\u00e4vdar ju att det g\u00e4ller mer \u00e4n pengar. Byggnads Johan Lindholm sade: “F\u00f6rslaget \u00e4r tomt. Det finns inga framtidsinriktade f\u00f6rslag. Vi har ocks\u00e5 samh\u00e4lleliga stora behov av att bygga i landet. Vi vill \u00f6ppna upp f\u00f6r fler kvinnor i byggsektorn, f\u00f6r nyanl\u00e4nda och s\u00e4kerst\u00e4lla att v\u00e5ra l\u00e4rlingar har ett jobb att g\u00e5 till efter skolan”.
\nOla M\u00e5nsson kontrade med n\u00e5got luddigt om att detta riskerade f\u00f6rsv\u00e5ra det j\u00e4mst\u00e4lldhetsarbete som redan bedrevs och “allt det d\u00e4r du sade \u00e4r s\u00e5dant vi jobbat f\u00f6r i alla \u00e5r”!
\nM\u00e4rkligt att en bransch som i andra sammanhang g\u00e5r fr\u00e5n klarhet till klarhet verkar ha s\u00e5 sv\u00e5rt att ha n\u00e5gon som helst framg\u00e5ng inom just detta omr\u00e5de…<\/p>\n

\"Sveriges<\/a>

Sveriges Byggindustriers F\u00f6rbundsstyrelse 2015. Foto: Rosie Alm<\/em><\/p><\/div>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

H\u00e5llbarhet \u00e4r ju, som vi kanske minns, ofta definierat enligt Brundtland 1987. Den av faktorerna som kommit mycket i ropet p\u00e5 sistone \u00e4r den sociala h\u00e5llbarheten. Det kanske kan vara intressant att se vilka faktorer som kan t\u00e4nkas ing\u00e5 i det begreppet? Folkh\u00e4lsomyndigheten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har startat n\u00e4tm\u00f6tesplatsen Social H\u00e5llbarhet M\u00f6tesplats …<\/p>\n","protected":false},"author":67,"featured_media":124,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"_links_to":"","_links_to_target":""},"categories":[13,1],"tags":[52,48,49,44,46,7,3,45,51,47,50,43,39],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/hallbarhet-eller-gronmalning\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/110"}],"collection":[{"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/hallbarhet-eller-gronmalning\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/hallbarhet-eller-gronmalning\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/hallbarhet-eller-gronmalning\/wp-json\/wp\/v2\/users\/67"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/hallbarhet-eller-gronmalning\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=110"}],"version-history":[{"count":14,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/hallbarhet-eller-gronmalning\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/110\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":157,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/hallbarhet-eller-gronmalning\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/110\/revisions\/157"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/hallbarhet-eller-gronmalning\/wp-json\/wp\/v2\/media\/124"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/hallbarhet-eller-gronmalning\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=110"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/hallbarhet-eller-gronmalning\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=110"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/hallbartbyggande.com\/hallbarhet-eller-gronmalning\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=110"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}