Eskilstuna – kommunen som storsatsar på återvinning

Annons

De har fått ta emot flera utmärkelser för sitt miljöarbete och har fått uppmärksamhet både i Sverige och internationellt för sin färgsortering av avfall och sin återbruksgalleria ReTuna. Samtidigt jobbar de för att komma ikapp med sitt kemikaliearbete och titta närmare på en fråga som enligt kommunens miljöstrateg blir mer komplex ju mer man tittar på den.

Eskilstuna har flera gånger blivit uppmärksammad för sitt miljö- och hållbarhetsarbete, bland annat som Miljöbästa kommun i tidningen Aktuell hållbarhet ranking 2012, med andraplatser de två följande åren. I år hamnade de bara på plats nummer 35 vilket kommunens miljöstrateg Lars Wiklund tror till största delen beror på att det var kemikaliefokus på rankingen i år och den åtgärdsplanen ligger kommunen lite efter med.

Kommunen arbetar annars för att skapa en klimatneutral kommunkoncern men också för att bidra till att de cirka 100 000 invånarna lättare ska kunna göra miljösmarta val i sin vardag. För att åstadkomma det har de bland annat satsat på sol- och vindproduktion, energieffektiviseringar, elbussar och biogasbussar i stadstrafiken, Sveriges största anlagda våtmark för avloppsrening och en sopsortering som ger kommunens invånare möjlighet att sortera sju olika sorters avfall i hemmet genom att slänga dem i påsar med olika färger.

Stort internationellt intresse

De rosa påsarna, som ska samla in textilavfall är nya för i år. Eskilstuna kommun har inlett ett arbete med Human Bridge som kommer att sortera kläderna, en del av dem kommer att gå till deras välgörenhetsarbete medan oanvändbara textilier kommer att sorteras efter materialslag för att sedan skickas vidare till fiberåtervinning där de förvandlas till exempelvis isolering i tvättmaskiner, nya tyger eller filtmattor.

Eskilstunas avfallshantering har satt den sörmländska staden på kartan även internationellt. Kommunens färgsorteringsanläggning får ta emot många nyfikna besökare och under 2017 fick en film från World Economic Forum om återbruksgallerieran ReTuna spridning på Facebook och har nu visats över 17 miljoner gånger. Ett enormt intresse som överraskade Lars Wiklund lite, även om det var han som från början tipsade World Economic Forum.

–Världen ropar efter konkreta cirkulära exempel och detta är ett väldigt logiskt och väldigt enkelt sådant som många kan identifiera sig med. Det ser ju ut som en helt vanlig affärsgalleria, säger han.

Vem bestämmer egentligen vad som är värdefullt?

ReTuna ligger några kilometer utanför Eskilstunas stadskärna och där kan den som vill lämna in sina gamla prylar till en återvinningscentral. Därefter fördelas prylarna till 14 olika butiker som genom renovering, reparation eller annat kreativt återbruk säljer sakerna vidare.
Enligt Anna Bergström, som på uppdrag av Eskilstuna Energi och Miljö startade upp ReTuna och idag arbetar som centrumledare där, är detta framtidens shopping.

– Det är inget nytt att göra pengar på avfall, det har människan gjort i alla tider. Men vad som är värt något och vad som definieras som skräp är det vi medborgare som bestämmer. Idag har vi bestämt att vissa saker är skräp och andra saker är värdefulla men vi kan lika gärna komma överens om något annat, säger hon.

I hennes arbete ingår guidningar av gallerian och flera gånger i veckan får de besök från andra städer och kommuner som vill starta något liknande, både svenska och internationella. Hon nämner Kretsloppsparken Alelyckan i Göteborg där det också är möjligt att köpa en del av det som lämnas in till en återvinningscentral som någon som de först hämtade inspiration från.

– Men jag väntar fortfarande på våran “first follower” och den har vi inte sett ännu. Jag tror att en förutsättning för att kunna göra detta är att äga avfallet vilket vi har kommunbeslut på här i Eskilstuna.

50 miljölöften på två år

På Eskilstuna kommuns hemsida finns 50 stycken miljömål utlagda. Målet är att löftena på listan ska vara avbockade i december 2018 och att invånarna ska kunna följa kommunens miljöarbete via hemsidan. Bland de redan avbockade löftena finns bland annat nya gång- och cykelvägar, nya elbussar och en ny vatten- och avloppsplan.

Några saker som är kvar att göra är att få bort all plast som innehåller skadliga kemikalier från kommunens restauranger, utbyggnad av våtmarker och fler laddplatser för elbilar. Lars Wiklund ser möjligheterna för kommunen att påverka bilismen som den svåraste utmaningen.

– Nationella miljömål är svåra att nå för oss och där är transportsektorn den knepigaste utmaningen, att minska bilismen och att övergå från fossila bränslen. Kommuner har liten rådighet över vad folk köper för bilar, där behövs nationella åtgärder.

Han har arbetat med miljö- och hållbarhetsfrågor inom kommuner i över tjugofem år och vad gäller medvetenheten och engagemanget ser han en skillnad idag mot hur det var när han började. Kunskapen och medvetenheten har ökat, mycket tack vare internet och inte minst företagen är mer engagerade. Det finns ny och billigare teknik och fler ekologiska varor och han tycker att det idag är mer självklart med kretsloppstänk, något som hade en flumstämpel när han började jobba med frågorna.

– Det negativa är att utvecklingen och kurvorna pekar åt fel håll och det känns inte som om vi kommit så långt. Jag har inte tappat gnistan men ibland känns det tungt. Många ungdomar är oroade över klimatförändringar och där har vi i vuxenvärlden ett enormt ansvar. Då är det viktigt att visa att det går att göra framsteg och framförallt gäller det att glädjas över små framsteg, det är väldigt roligt när man kan göra genomföra saker lokalt som gör stor skillnad och får spridning även globalt.

Komplexiteten i livsmedelsfrågan

På frågan vilka tre områden som han tycker att Eskilstuna utmärkt sig på miljöområdet väljer han avfallsfrågorna, byggande av energisnåla fastigheter och livsmedelsfrågor.

– Färgsorteringen är väldigt populär bland kommuninvånarna, de gillar att kunna sortera hemma och lämna allt i soptunnan. Vi är först i Europa med att sortera enligt så många olika kategorier och vi tar även hand om både Örebros och Strängnäs avfall. På byggsidan har vi två fina exempel på Miljöbyggnad Guld, Munktelllbadet och Stiga Sports Arena. Vi har även Sveriges första passivhuscertifierade kontorsbyggnad där vår återvinningsavdelning sitter, bygger bara lågenergibyggnader när vi bygger förskolor och använder endast grön el till kommunens fastigheter.

Kommunen serverar femtio procent ekologiskt inom skola och äldreomsorg. De tog med maten i sin klimatplan 2012 och har som mål att minska matsvinnet till tio procent som idag ligger på 12–13 procent. De påbörjade även 2013 ett projekt för att börja jobba med resiliens inom livsmedelsförsörjning.

– Vi startade ett samarbete med Stockholm Reciliense Centre och har fått förmånen att jobba med forskarna där. Livsmedelsförsörjningen är inte en kommunal angelägenhet men vi kommer att behöva bli inkopplade vid en kris. 50 procent av maten som importeras i Sverige idag är importerad vilket är väldigt sårbart och från lantbrukshåll är man väldigt bekymrade, det är svårt att få lönsamhet i jordbruket och även svårt att rekrytera nya lantbrukare, säger Lars Wiklund.

Tillsammans med Stockholm Recilience Center undersöker nu kommunen om de kan stärka resiliensen på något sätt.

– Ju mer man tittar på det desto mer komplex blir frågan. Det kan finnas nya former av jordbruk som är intressanta med exempelvis akvaponik, skogsträdgårdar och permakultur. Stadsodling kan förutom att ge mat även skapa bra sociala effekter i en stad. Sedan undersöker vi på hur små matleverantörer kan få avsättning för sina produkter, om vi kan öka andelen lokalproducerad mat inom kommunen och hur vi använder den jordbruksmark som kommunen äger. Det är ett stort intresse för vårt arbete, jag var nere i Malmö på Livsmedelsforum och berättade mer om det där, avslutar Lars Wiklund.

Foto: Göran Svensson