• onsdag , 24 oktober 2018
Viktigt att göra rätt när en fläkt-i-driftlösning väljs som brandskyddsmetod

Viktigt att göra rätt när en fläkt-i-driftlösning väljs som brandskyddsmetod

Idag ställs det höga krav på inneklimatet i svenska fastigheter samtidigt som husen ska vara energieffektiva. Husen byggs därför täta där luftombytet ofta sker via centrala ventilationsaggregat. Den byggnadstekniska utvecklingen har därför lett till att regler och bestämmelser för brandsäkra ventilationslösningar har förändrats. Det finns specifika EU-regler och så finns det svenska regelverk som ligger till grund för byggnaders brandskydd. De viktigaste reglerna kring detta finns i Boverkets Byggregler BBR kapitel 5 (BBR 5:533) och i Boverkets allmänna råd om analytisk dimensionering av byggnaders brandskydd (BBRAD) där två olika alternativ att lösa det brandtekniska skyddet för ventilationsinstallationer definieras. Där talar man om så kallad ”förenklad dimensionering” respektive ”analytisk dimensionering”.

En ”förenklad dimensionering” innebär att man avgränsar brandens möjlighet till spridning genom att man använder sig av separata ventilationssystem för varje brandcell eller med brandspjäll vid brandcellsgränsen. Med ”fläkt-i-drift” vid brand avses en skyddsmetod som innebär att fläktarna i ett ventilationssystem är en del av systemet för att kontrollera brandgaser eller begränsa brand- och brandgasspridning mellan brandceller. Detta kan ske på två sätt. Antingen genom att ventilationssystemet eller ett brandrum tryckavlastas, eller genom att brandgaser tillåts komma in i ventilationssystemet men att systemet utformas så att brandgasspridning mellan brandceller uppfyller skyddsnivå 1 (hette tidigare ”att förhindra”) eller skyddsnivå 2 (hette tidigare ”avsevärt försvåra”). Exempel på lokaler där skyddsnivå 1 bör väljas är bostäder, hotell och vårdanläggningar. Exempel på lokaler där skyddsnivå 2 bör väljas är kontor och butiker. Val av skyddsnivå bör ske i samråd med en brandsakkunnig som bl a kan ge vägledning om den skyddsnivå som ventilationssystemet måste uppnå.

Regelverken är inte okomplicerade och branschorganisationen Svensk Ventilation utifrån detta bedrivit ett omfattande arbete med att ta fram praktiska råd t ex genom boken ”Praktiska lösningar-Brandskydd-ventilation 2014”. Boken gavs ut i en ny utgåva efter att det skett förändringar i byggreglerna och då utvecklingen har gått mot byggregler som mer baseras på funktionskrav. Under senare tid har antalet installationer ökat som har sitt ursprung den analytiska dimensioneringen och som då populärt kallas för ”Fläkt-i-drift” lösning. Med anledning av detta har en arbetsgrupp inom Svensk Ventilation tagit fram en uppdaterad information kring detta i form av en vägledning som offentliggjorts under december månad.

”Fläkt-i-driftlösningar” måste verifieras

För att man ska få använda sig av en ”fläkt-i-driftlösning” måste dess funktion kunna verifieras med beräkningar. Samtliga brandceller ska definieras med läge, storlek, läckage och för ventilationssystemet måste flöde, kanaldimensioner och tryckfall i respektive brandcell definieras.
Verifiering av brandskyddet innebär även kvalitativ bedömning, scenarioanalys eller en kvantitativ riskanalys. Detta utifrån det övertryck som uppstår i brandcellen beroende på branden då varm luft trycks in i kanalsystemet samt alla kringliggande faktorer som faktiskt påverkar såsom drift och underhåll, driftsavbrott, framtida ombyggnationer, etc.
Erik Brisenheim som är teknisk chef vid ebm-papst i Järfälla betonar att det många gånger kan vara betydligt mer att tänka på än man först tror. ebm-papst är ett av ca 100 medlemsföretag i Svensk Ventilation och har varit engagerat i arbetet med den nyligen presenterade publikationen.
”Analytisk dimensionering är inte okomplicerat och det är också väldigt viktigt att man gör rätt. Varje projekt kräver som regel sin egen lösning och det är oerhört viktigt att välja rätt utrustning för att man ska få det önskade brandskyddet. Det måste exempelvis vara rätt fläktar, kanaler och styrutrustning. Man måste också se till att fläktarna har tillräcklig kapacitet och de får inte bli för varma samtidigt som de skall hantera den ökade temperaturen i kanalsystemet under en given tid. Det är också viktigt att tänka på att förhållandet i ett ventilationssystem förändras om det börjar brinna och fläktarna är igång. Man vill t ex inte orsaka övertryck i samlingskanaler i frånluften för då kan branden spridas. Om det börjar brinna måste fläktarna vara rätt dimensionerade samt ha de rätta tekniska egenskaperna för att skapa det undertryck som resultatet av den analytiska dimensioneringen kräver under alla förutsättningar och genom detta förhindra att brandgaser och en brand sprids i en byggnad”, säger Erik Brisenheim.

Mycket att tänka på vid projekteringen

Erik Brisenheim menar att det är fler parametrar man behöver ta hänsyn till för att bygga upp ett bra kanalsystem för ventilationen och installera ”fläktar-i-driftlösningar” som skyddsmetod jämfört med att välja lösningar med brandgasspjäll. Samtidigt understryker han hur viktigt det är att i en ”fläkt-i-driftlösning” styra trycket i ett ventilationssystem och att alla delar måste klara de temperaturer det kan utsättas för. Att lösa ventilationsbehovet och brandskyddskraven samtidigt är alltså klokt, men det är mycket att tänka på för att det ska bli rätt! Ett exempel är man vid projekteringen av en ”fläkt-i-driftlösning” måste beakta alla komponenter som ingår i lösningen och inte bara själva fläkten. Exempel på sådana komponenter – förutom själva fläkten – är givare, styrelektronik och kablar som kan ha begränsningar i maximalt tillåten temperatur samtidigt som de kan vara vitala för den tänkta funktionen. Även drift och underhållsinstruktionen berörs. Allt detta ska alltså betraktas som en del av brandskyddet!
För ett ventilationsaggregat är det särskilt viktigt att monterad elektronik sitter skyddat utanför den luftström som får en förhöjd temperatur vid brand. Elektronik och kablar brukar ha en maximalt tillåten temperatur på +70°C, men detta bör alltid kontrolleras.
Några tumregler som kan användas gällande temperaturer och säkerställd drift under 60 minuter:
• +45°C anses som normal drifttemperatur
• +70°C kan överskrida enskilda komponenters maximalt tillåtna temperatur men ett aggregats utformning kan medge säkerställd funktion även om temperaturen överskrids
• +90°C kan vara möjligt för vissa aggregat och fläktar där konstruktionen utförts med särskild hänsyn till luftströmmens temperatur, komponenternas placering samt materialval

Det är alltså mycket att tänka på och ta hänsyn till vid utformningen av en ”fläkt-i-driftlösning” som ska uppfylla alla krav på ett bra brandskydd. I sin nya vägledning listar också Svensk Ventilation ett stort antal saker som ska beaktas och vi har gjort ett urval bland dessa;

• Beakta att fläkt-i-drift alltid ställer ökade krav på skydd mot spridning av brand p.g.a temperatur-stegring av heta brandgaser i kanalsystemet.
• Beakta risken för att en fläkt och andra komponenter kan kollapsa om de utsätts för otillåten temperaturhöjning (kontrollera noga databladen för respektive komponent!).
• Beräkna temperaturhöjningen som kan påverka fläktens drift. En tumregel är att en vanlig ventilationsfläkt inte får utsättas för högre temperaturer än cirka +70°C för att driften ska vara säkrad under 30 eller 60 minuter (uppstår högre temperaturer är det bättre med separat evakueringsfläkt ur energisynpunkt så dessa generellt har sämre verkningsgrad).
• En fläkts strömförsörjning måste vara säkrad under det brandtekniska tidskravet.
• En tryckreglerad fläkt ska hålla angivet tryckbörvärde vid brandindikering för att samma statiska undertryck i frånluftskanalen ska bibehållas oavsett vad som händer med systemtryckfallet.

Relaterade artiklar

ebm-papst
Assign a menu in the Left Menu options.