Digitalisering

Digital satsning för hållbar stadsplanering - Järfälla utvecklar med AI

Järfälla kommun tar ett kliv mot en mer digital och hållbar samhällsbyggnadsprocess. I partnerskap med innovationsarenan Barkarby Science och AI-bolaget Savantic utvecklar kommunen ett AI-baserat planeringsverktyg som kan användas i samhällsbyggnadsprocessens olika faser.

Pia Andrea 7 november, 2025 • 2 minuters läsning

DASH i korhet:
Ett AI-stöd som samlar styrdokument och verksamhetsdata i ett interaktivt verktyg för bättre beslutsunderlag i samhällsbyggnadsprocessen.
Tvåårigt projekt med finansiering från Tillväxtverket.
Järfälla kommun, Barkarby Science och Savantic driver projektet och samverkar med 15 referenskommuner.

Lättare att fatta ändamålsenliga beslut

Syftet är att göra det enklare att fatta välgrundade beslut i allt från genomförande av specifika projekt till framtagning av nya detaljplaner där många olika mål och perspektiv ska vägas mot varandra, till exempel klimat, trygghet, mobilitet och grönstruktur. Att navigera i denna mångfald av mål och samtidigt prioritera med begränsade resurser är en stor utmaning.

Oscar Lindberg är digitaliseringsledare på Järfälla kommun och projektledare för utvecklingen av verktyget som kallas DASH.

– Vår målsättning är att utveckla DASH till ett fungerande arbetsverktyg som hjälper oss fatta rätt beslut med rätt underlag. I förlängningen kan vi förhoppningsvis även möjliggöra för hela kommunsverige att kunna fatta mer datadrivna och ändamålsenliga beslut inom samhällsbyggnadsprocessens olika faser.

Samarbete med Barkarby Science och Savantic

Järfälla kommun har ingått ett partnerskap med innovationsarenan Barkarby Science och AI-bolaget Savantic för utveckling av det digitala planeringsverktyget DASH. Tanken är att parterna bidrar med respektive kompetenser och nätverk.

– DASH adresserar en vardag där tjänstemän ska växla mellan internationella åtaganden, nationell lagstiftning och lokala mål och snabbt kunna använda dessa på ett relevant sätt i det egna uppdraget. Med det här verktyget bygger vi en gemensam referenspunkt som binder samman de här förutsättningarna i samma vy, säger Sofia Sundberg, VD på Barkarby Science.

Så fungerar verktyget

I ett kartbaserat gränssnitt väljer användaren ett område och får en nulägesbild med data om till exempel demografi, pågående projekt och lokala hållbarhetsmål. En inbyggd AI-chatbot ger svar på frågor och rekommendationer, med hänvisning till relevanta dokument och källor. Därefter kan användaren välja vilka mål som ska prioriteras och se hur olika åtgärder påverkar måluppfyllelsen.

– Det unika med verktyget DASH är att det inte bara visar oss fakta, utan också hjälper användaren att förstå hur olika mål hänger ihop och fungerar på den faktiska platsen. På så sätt kan vi skapa ett underlag som ger klokare och mer långsiktigt hållbara beslut, säger Claes Orsholm, VD på Savantic.

15 referenskommuner

En första prototyp av verktyget är redan framtagen och nu sker utvecklingen i samverkan med 15 andra kommuner. Genom att dela erfarenheter och testa verktyget i verkliga case skapas en lösning som är enkel att använda och relevant för fler än bara Järfälla.

ANNONS

Hunton Fiber AB

Nyhet! Hunton Nativo® LooseFill DIY

Nu har Hunton lanserat Nativo® LooseFill DIY, en gör-det-själv-produkt som passar för mindre och enklare isoleringsprojekt.

Sponsrat innehåll 2 november, 2026 • 2 minuters läsning

Nativo® LooseFill DIY är träfiberbaserad lösull som gör det enkelt och effektivt att isolera på egen hand. Produkten passar för små och enkla isoleringsprojekt och är särskilt lämplig där det finns många installationer och rör, eller vid mindre renoveringar i trånga utrymmen.

Varför välja Hunton Nativo® LooseFill DIY?

Enkel att använda

Häll ut och fördela jämnt – inga specialverktyg eller fackkunskap behövs. Förpackningen innehåller 8 kg lösullsisolering av träfiber, vilket motsvarar cirka 1 m² isolering med 20 cm tjocklek i bjälklag och cirka 0,8 m² på vind.

Fyller bra där andra lösningar inte kommer åt

Nativo® LooseFill DIY fyller effektivt runt rör, ledningar och installationer i torra och trånga utrymmen, där skivisolering eller inblåst lösullsisolering inte är ett alternativ. OBS! Användning av isolering runt skorstenar och värmeinstallationer ska alltid utföras i enlighet med gällande brandkrav, avståndskrav och tekniska föreskrifter.

Behaglig att arbeta med

Kliar inte och är skonsam mot huden. Vid hantering rekommenderar vi alltid att använda dammask.

God isoleringsförmåga och fuktreglering

Bidrar till ökad komfort med goda isolerande och fuktreglerande egenskaper.

Lågt klimatutsläpp

Nativo® har lägre klimatutsläpp än marknadsledande mineralull*.

Brandmotstånd

Nativo® Träfiberisolering är impregnerad med ett brandhämmande medel, som är en blandning av ammoniumsalter (ammoniumsulfat/ammoniumfosfat). Detta är en kemisk förening som även används i brandsläckare. Isoleringen är helt fri från bromerade flamskyddsmedel.

Så använder du Nativo® LooseFill DIY

Öppna säcken och häll lösullen direkt där den behövs.
Jämna sedan ut lösullen till önskad tjocklek.

I golvkonstruktioner mot mark och i bjälklag rekommenderar Hunton att lösullen komprimeras lätt för att motverka sättningar över tid.

Nativo® finns också tillgänglig som skivisolering samt lösull för Hunton sina Nativo certifierade partners som blåser in isoleringen.

Gratis rådgivning

Vill du veta mer om Hunton och deras produkter? Kontakta oss här.

Trend & Analys

Fastighetsintäkterna ökar snabbare än kostnaderna – hyresvärdarnas driftnetto upp 51 procent

En ny granskning av privata hyresvärdars ekonomi visar att hyresintäkterna per kvadratmeter ökade 43 procent mellan 2019 och 2025, medan fastighetskostnaderna steg 32 procent. Samtidigt ökade driftnettot med omkring 51 procent – men högre räntor åt upp större delen av förbättringen.

Pia Andrea 3 november, 2026 • 2 minuters läsning

Hur har hyresvärdarnas ekonomi utvecklats?

Hyresgästföreningen har analyserat årsredovisningar från 20 privata fastighetsbolag och fem allmännyttiga bostadsbolag för perioden 2015–2025. De undersökta bolagen äger och förvaltar tillsammans drygt 250 000 hyreslägenheter.

I de privata bolagen ökade hyresintäkterna per kvadratmeter med 43 procent mellan 2019 och 2025. Under samma period steg fastighetskostnaderna med 32 procent. Driftnettot – överskottet från den löpande förvaltningen före räntor och administration – ökade med cirka 51 procent.

Samtidigt har inflationen, mätt som KPI, ökat med 25 procent sedan 2019.

Hur mycket av hyresintäkterna blir kvar?

Under 2025 återstod i genomsnitt 64 kronor av varje hundralapp i hyresintäkter efter fastighetskostnader som drift, underhåll, administration och fastighetsskatt.

Beloppet är beräknat före räntor och andra finansiella poster. Det gör finansieringskostnaden till en central faktor när fastighetsbolagens faktiska lönsamhet ska bedömas.

Det syns också i utvecklingen sedan 2019. Driftnettot ökade med 51 procent, men enligt granskningen gick nästan tre fjärdedelar av denna ökning till högre räntekostnader. Förvaltningsresultatet ökade därför endast med 11 procent, vilket var mindre än inflationen.

Vad betyder utvecklingen för bostadsförvaltningen?

Granskningen pekar på en tydlig skillnad mellan fastigheternas löpande ekonomi och det resultat som återstår efter finansieringen.

För fastighetsägare innebär det att drift, underhåll och kostnadskontroll fortsatt är centrala delar av ekonomin. För hyresgästerna är frågan samtidigt hur stigande boendekostnader påverkar hushållens ekonomi.

I Skåne ökade hyrorna i genomsnitt med 3,6 procent mellan 2025 och 2026 enligt SCB-statistik som Hyresgästföreningen hänvisar till. Det sker efter flera år av betydande hyreshöjningar.

Det är viktigt att understryka att granskningen inte beskriver hela den svenska fastighetsmarknaden. Resultaten gäller de bolag som ingår i undersökningen och kan därför inte utan vidare generaliseras till samtliga svenska hyresvärdar.

Hållbarhetsperspektiv:

Nyheten har framför allt en ekonomisk och social hållbarhetsdimension. Den ekonomiska frågan gäller balansen mellan fastighetskostnader, finansiering, investeringar och intäkter. Den sociala dimensionen handlar om hushållens möjlighet att bära sina boendekostnader. Rapporten innehåller däremot inga nya kvantifierade klimatdata.