Sverige är sedan länge bäst i världen på skolbränder, men det är inget att vara stolt över. Det är ett samhällsproblem som accelererar. Det har gått så långt att nödvändiga och till synes självklara åtgärder uteblir. Bränderna har blivit normaliserade när det istället borde råda nolltolerans. Problemet behöver angripas från flera håll.
Ingen annan byggnad är så utsatt för bränder i Sverige som just skolbyggnader. Mer än hälften av alla bränder i skolor är anlagda, vilket är en dubbelt så hög andel som i samhället totalt sett. 2017 brann 667 skolor och av dem var 429 anlagda. Antalet anlagda skolbränder i Sverige har ökat med 47 procent på två år, enligt Brandskyddsföreningen. Senast kunde vi i media läsa om Gottsundaskolan i Uppsala som totalförstördes i en anlagd brand.
Skolbränder startar oftast från utsidan av skolbyggnaderna och efter skoltid, när ingen är på plats och kan anmäla. Förloppet är många gånger så snabbt att brandkåren inte hinner fram och de bränder som ger störst skador är de som börjar i fasaderna och sprider sig via takfoten upp på vinden. Nästan utan undantag handlar det då om skolor som är byggda med träpanel på fasaden, helt eller delvis, och med en luftspalt som går rakt upp genom takfoten utan något brandskydd däremellan.
För att hindra anlagda bränder måste vi bygga mer robust och brandsäkert. Det räcker inte som många byggherrar gör att förlita sig på Boverkets byggregler. I Brandforsks rapport ”Anlagda skolbränder går att förhindra” kan man läsa följande: ”En viktig slutsats när forskarna analyserat hur skolbränder sprider sig är att byggreglerna inte är utformade att skydda mot spridning från en brand som anlagts utomhus, utan för att begränsa spridningen av en brand inomhus”.
Ett annat kritiskt moment är när material byts ut och man inte utreder konsekvenserna av bytet. Detta är vanligt när man vill komma ner i kostnader med ett billigare material, men det händer också då man vill pröva nya ekologiska material. Oavsett anledning, om man frångår en testad lösning, behöver man anlita en brandkonsult som gör ett utlåtande om konstruktionen är likvärdig. Här är reglerna otydliga och många byggherrar är omedvetna om att ansvaret vilar på dem.
Det enklaste sättet att skydda en byggnad mot anlagd brand är att bygga med helt obrännbara material. En förebild i det här sammanhanget är Skolfastigheter i Stockholm ABsom efter att ha fått skyhöga försäkringspremier lyckades vända utvecklingen genom att höja säkerhetstänkandet på alla nivåer. En av åtgärderna är att de bygger alla nya förskolor och skolor med obrännbara fasader i tegel eller fibercement. Dessa material har även fördelen att det syns att de inte går att antända. Det är ingen idé att ens försöka.
Det är hög tid för kommunerna att lära av misstagen, skärpa kraven i sina upphandlingar och börja bygga skolor som man inte kan sätta eld på. På vilken annan arbetsplats skulle man acceptera en sådan osäker arbetsmiljö? Det är bara en tidfråga innan en dödsbrand sker.
Anna Ranow, Ingenjör på Cembrit.
Bild: Förskolan Sandslottet i Sköndal har en fasad med obrännbar fibercement Cembrit Solid
