Vi rekommenderar Archives - Hållbart Byggande https://hallbartbyggande.com/category/vi-rekommenderar/ Det senaste inom grönt & hållbart byggande, energieffektiva fastigheter & bostäder, förnybar energi samt hållbara transporter & miljöfordon Mon, 18 Mar 2024 08:51:07 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=6.1.5 Nytt nummer av Hållbart Byggande ute nu! https://hallbartbyggande.com/nytt-nummer-av-hallbart-byggande-ute-nu-3/ https://hallbartbyggande.com/nytt-nummer-av-hallbart-byggande-ute-nu-3/#respond Mon, 18 Mar 2024 08:51:07 +0000 https://hallbartbyggande.com/?p=34403 Ett rykande färskt nummer av Hållbart Byggande finns nu tillgängligt. Läs bland annat om hur byggbranschen förväntas rusta för krig, hur man gestaltar hållbart byggande i Singapore, polisen som sadlade om till fastighets-VD, hur gammalt hus blev nytt och så mycket mer. Tidningen hittar du här  

The post Nytt nummer av Hållbart Byggande ute nu! appeared first on Hållbart Byggande.

]]>
Annons
Annons

Ett rykande färskt nummer av Hållbart Byggande finns nu tillgängligt.

Läs bland annat om hur byggbranschen förväntas rusta för krig, hur man gestaltar hållbart byggande i Singapore, polisen som sadlade om till fastighets-VD, hur gammalt hus blev nytt och så mycket mer.

Annons

Tidningen hittar du här

 

The post Nytt nummer av Hållbart Byggande ute nu! appeared first on Hållbart Byggande.

]]>
https://hallbartbyggande.com/nytt-nummer-av-hallbart-byggande-ute-nu-3/feed/ 0
5 områden där klimatlagar kommer att påverka din verksamhet https://hallbartbyggande.com/5-omraden-dar-klimatlagar-kommer-att-paverka-din-verksamhet/ https://hallbartbyggande.com/5-omraden-dar-klimatlagar-kommer-att-paverka-din-verksamhet/#respond Thu, 22 Feb 2024 08:44:40 +0000 https://hallbartbyggande.com/?p=34233 Flera lagstiftningsförslag inom klimatområdet gör snabba framsteg i EU. Under 2024 väntas stora förändringar äga rum inom bland annat hållbarhetsredovisning, cirkularitet, leverans- och värdekedjor, utfasning av fossila bränslen och greenwashing. – 2024 kommer att bli ett avgörande år för hållbarhetsarbetet i EU. Flera viktiga hållbarhetsinitiativ kommer att slutföras och valet till Europaparlamentet i juni kommer ...

The post 5 områden där klimatlagar kommer att påverka din verksamhet appeared first on Hållbart Byggande.

]]>
Annons
Annons

Flera lagstiftningsförslag inom klimatområdet gör snabba framsteg i EU. Under 2024 väntas stora förändringar äga rum inom bland annat hållbarhetsredovisning, cirkularitet, leverans- och värdekedjor, utfasning av fossila bränslen och greenwashing.

– 2024 kommer att bli ett avgörande år för hållbarhetsarbetet i EU. Flera viktiga hållbarhetsinitiativ kommer att slutföras och valet till Europaparlamentet i juni kommer att avgöra riktningen och ambitionsnivån för nästa våg av klimatlagar och -initiativ, säger Lennart Nordqvist, partner på Deloitte.

Deloittes studie Sustainability Regulation Outlook 2024 utforskar fem områden där EU driver ett antal hållbarhetsfokuserade lagstiftningsinitiativ. Inom vart och ett av områdena anger rapporten de regulatoriska förändringar som äger rum och ger förslag på hur företag kan förbereda sig för att möta nya krav.

De fem områdena är:

Hållbarhetsredovisning: Även om den svenska lagstiftningsprocessen fortfarande är pågående, trädde Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) i kraft den 1 januari. Därmed höjdes kraven på hållbarhetsrapportering för många företag inom EU. De flesta påbörjade förberedelserna för CSRD långt före årsskiftet, men för många återstår arbete för att uppfylla de nya kraven fullt ut.

Annons

Cirkularitet: Sex lagstiftningsinitiativ kopplade till cirkularitet kommer att träda i kraft inom EU under 2024. Dessa kommer införa en rad krav, från produktutformning till beslut om bortskaffande av uttjänt avfall.

Leverans- och värdekedjor: Nya initiativ kommer att påverka hur företag kan sälja produkter och tjänster på EU-marknaden. Företag kommer att behöva utvärdera sin användning av sällsynta jordartsmetaller, bidrag till avskogning och relationer med sina leverantörer.

Utfasning av fossila bränslen: Nya initiativ kopplat till användning av råvaror och förnybara bränslen och nya energieffektiva standarder för byggnader kommer att påverka företagens resa mot minskade koldioxidutsläpp. Företag kommer att behöva rapportera sina framsteg via CSRD, vilket kommer tvinga dem att spåra sina utsläpp och rapportera sina minskningsmål.

Greenwashing: Slutförandet av ny lagstiftning om greenwashing och det ökade antalet avslöjanden och rättstvister kommer att driva fler företag till att vidta åtgärder för att säkerställa att deras gröna påståenden är korrekta och försvarbara.
– När företag planerar hur de ska uppfylla sina hållbarhetsåtaganden måste de kritiskt överväga hur nya regler kommer att påverka deras affärsstrategier och verksamhetsmodeller, och hur de kan utnyttjas för att påskynda övergången till en mer hållbar ekonomi. Vår rapport lyfter ett antal åtgärder som företagsledare bör ta inom kritiska områden för att ligga steget före, säger Helena Nordström, director på Deloitte.

The post 5 områden där klimatlagar kommer att påverka din verksamhet appeared first on Hållbart Byggande.

]]>
https://hallbartbyggande.com/5-omraden-dar-klimatlagar-kommer-att-paverka-din-verksamhet/feed/ 0
Stora affärsmöjligheter under FastighetMässan och Elmässan https://hallbartbyggande.com/stora-affarsmojligheter-under-fastighetmassan-och-elmassan/ https://hallbartbyggande.com/stora-affarsmojligheter-under-fastighetmassan-och-elmassan/#respond Tue, 13 Feb 2024 08:00:27 +0000 https://hallbartbyggande.com/?p=34132 Den 7-8 februari 2024 samlades el- och fastighetsbranschen på Malmömässan för en efterlängtad mötesplats där hållbarhet, produktnyhter och kompetensutbildning stod i fokus. Mötesplatserna samlade tillsammans över 170 utställare och fler än 5390 besökare. Affärsmöjligheter och ekonomisk tillväxt var också något som genomsyrade de två dagarna På de tre scenerna kunde man lyssna till ett brett ...

The post Stora affärsmöjligheter under FastighetMässan och Elmässan appeared first on Hållbart Byggande.

]]>
Annons
Annons

Den 7-8 februari 2024 samlades el- och fastighetsbranschen på Malmömässan för en efterlängtad mötesplats där hållbarhet, produktnyhter och kompetensutbildning stod i fokus. Mötesplatserna samlade tillsammans över 170 utställare och fler än 5390 besökare. Affärsmöjligheter och ekonomisk tillväxt var också något som genomsyrade de två dagarna

På de tre scenerna kunde man lyssna till ett brett program med branschexperter och inspiratörer Evin Cetin, Stefan Ingves och Emma Kragelund fyllde stolarna vid scenerna när dem berättade om gängkriminalitet, världsekonomi och vad man behöver ha med sig när man är ny i elbranschen. Fokus för scenprogrammet var bland annat säkerhet, digitalisering och hållbarhet. Utöver inspirerande talare och ett trevligt branschmingel så innehöll dagarna tre halvdagar; Fastighetssäkerhet, Förvaltardagen och Solteknikdagen där besökarna visade stort intresse tidigt, redan när föranmälan öppnades under hösten.

Annons

Viktig mötesplats

”Att som arrangör se engagemanget från besökarna och affärerna det resulterar i på mässgolvet är alltid roligt. Det känns oerhört viktigt att kunna bidra till ett sådant affärsklimat för båda branscherna just nu. När vi dessutom kan erbjuda ett seminarie- och konferensprogram av högsta kvalité med viktiga ämnen som engagerar gör det mötesplatsen viktig ur många aspekter,” säger Mikaela Kämpendahl, projektledare för Fastighetsmässan och Elmässan.

FastighetsMässan och Elmässan går tillsammans igen på Malmömässan 4-5 februari 2026. Men för alla besökare och utställare som inte vill vänta till dess så går Elmässan 16-17 februari 2024 och FastighetsMässan 12-13 mars 2025, båda i Stockholm.

The post Stora affärsmöjligheter under FastighetMässan och Elmässan appeared first on Hållbart Byggande.

]]>
https://hallbartbyggande.com/stora-affarsmojligheter-under-fastighetmassan-och-elmassan/feed/ 0
MSB föreslår att byggbranschen bör få ansvar för Bygg- och reparationsberedskap i krig igen https://hallbartbyggande.com/msb-foreslar-att-byggbranschen-bor-fa-ansvar-for-bygg-och-reparationsberedskap-i-krig-igen/ https://hallbartbyggande.com/msb-foreslar-att-byggbranschen-bor-fa-ansvar-for-bygg-och-reparationsberedskap-i-krig-igen/#respond Thu, 01 Feb 2024 08:00:04 +0000 https://hallbartbyggande.com/?p=34033 Sveriges beredskapsförmåga inom bygg, reparation och röjning bör förstärkas. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB har föreslagit att en modern variant av den tidigare byggnads- och reparationsberedskapen (BRB) införs i Sverige. Byggföretagen svarar med att inrätta ett beredskapsutskott i väntan på en ny förordning. – Vi vill vara förberedda och har därför fattat beslut om ...

The post MSB föreslår att byggbranschen bör få ansvar för Bygg- och reparationsberedskap i krig igen appeared first on Hållbart Byggande.

]]>
Annons
Annons

Sveriges beredskapsförmåga inom bygg, reparation och röjning bör förstärkas. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB har föreslagit att en modern variant av den tidigare byggnads- och reparationsberedskapen (BRB) införs i Sverige.

Byggföretagen svarar med att inrätta ett beredskapsutskott i väntan på en ny förordning.

– Vi vill vara förberedda och har därför fattat beslut om att skapa ett nationellt utskott där byggföretagen och myndigheter ska börja jobba tillsammans med frågor om säkerhet och beredskap säger Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef på Byggföretagen.

Ukrainas situation ger klang i Sverige

Det är bland annat erfarenheter från kriget i Ukraina som stärkt uppfattningen om att BRB måste införas igen. Ganska snart efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 fick MSB regeringsuppdrag att redovisa behov av åtgärder för att bygga ett civilt försvar.

– I Ukraina ser vi hur kritisk infrastruktur, byggnader, broar och annat som är nödvändigt för samhällsviktig verksamhet hela tiden blir mål för attacker. För att kunna upprätthålla sådan verksamhet i krig måste vi kunna återställa skadade byggnader och infrastruktur. Det här behöver planeras i förväg. Vem gör vad, hur ser det här ut, hur ser ledningskedjorna ut? säger Anders Eriksson enhetschef på MSB.

Tidigare beredskap lades ner

I det gamla totalförsvaret fanns en sådan struktur, som utgjorde byggindustrins krigsorganisation. Förordningen upphörde 2007.

– Hur beredskapen var uppbyggd fram till 2007 såg lite olika ut genom åren, men det var de stora byggbolagen som var kärnan i bygg och reparationsberedskapen oavsett om behovet var nybyggnation, eller reparation av skadade byggnader, eller reparation av mekaniska verkstäder för att laga skadade bilar och så vidare, säger Anders Eriksson.

Ansvarig myndighet bör utses

MSB ser att en ansvarig myndighet bör utses för att samordna byggberedskapen och planera och involvera staten och de företag som sitter med huvuddelen av resurserna. I den historiska bygg och reparationsberedskapen var det försvarsmakten som hade detta samordnings- och ledningsansvar, men MSB har ännu inte pekat ut vilka som de anser bör ha ansvaret.

– Här kan man tänka på lite olika sätt, men det finns några myndigheter som ligger närmre till hands än andra. Till exempel Trafikverket, Svenska Kraftnät, eller Post- och telestyrelsen, de som förvaltar denna infrastruktur idag. De har egna resurser men också upparbetade relationer med entreprenörer och andra, säger Anders Eriksson.

Underlag för försvarsbeslut

MSB har sedan 2022 jobbat vidare med mer detaljerade ekonomiska ramnivåer för civila försvaret.

– Tanken är att det vi gjort ska vara ett underlag inför det försvarsbeslut som riksdagen ska fatta i höst. Vi räknar med att regeringen återkommer med en försvarspolitisk proposition i höst till Riksdagen, säger Anders Eriksson.

Annons

Bygg- och reparationsberedskap får förstås många att tänka på hur byggbranschen ska kunna reparera bygga och rusta Sverige i en orolig tid. Men Tanja Rasmusson på Byggföretagen poängterar att frågan är bredare än så.

– Säkerhet och beredskap innebär också att vi måste vara beredda på den nya sortens krigföring. Sådana cyberattacker som redan drabbat stora och vitala delar av svenska samhället, det är den moderna formen av krig. Det är lika viktigt att vi är beredda på det som vi är på översvämningar och liknande. Ett kommande Nato-medlemskap kommer också öka kraven ytterligare på god infrastruktur, säger hon.

Byggföretagen kan bidra

Byggföretagens roll är att se till att deras företag fungerar lika väl i krigstid som de gör i fredstid.

– Där kan vi bidra med utbildningar och riktlinjer och identifiera relevanta problemställningar, samordna med myndigheter, andra medlemsföretag och beredskapsorganisationer i Sverige, säger Tanja Rasmusson.

Men ett ökat fokus på bygg- och reparationsberedskap i krig kommer automatiskt också innebära att man måste fokusera på bygg- och reparation generellt, tror hon.

– Det som inte fungerar i fredstid kommer att vara en kraftig säkerhetsrisk i krig. Därför måste regeringen se till att medlemsföretagen överlever lågkonjunktur och inflationskris och att det finns tillräcklig tillgång till råmaterial såsom skog, sten, kalksten och malm i Sverige. Det är mycket arbete som måste göras för att vi ska kunna ha den här beredskapen, säger hon.

Byggbranschen har förändrats

En återinförd bygg- och reparationsberedskap kommer i en tid då byggbranschen förändrats. Den nya byggbranschen är bra, för den är specialiserad, mer rörlig och snabbare och mer produktiv än branschen var förr, menar Tanja Rasmusson.

– Men det innebär också att branschen är mer sårbar – främst gällande kompetensförsörjning. I dag är byggbranschen därför till stor del beroende av utländsk arbetskraft, som kan behöva lämna Sverige av olika orsaker om det blir krig. Åtgärder måste vidtas för att fler ungdomar ska vilja jobba i byggbranschen, säger hon.

Hållbarhetsperspektiv kan få stå tillbaka

Men hur går det då med hållbarhetsperspektivet i krigstid? Tanja Rasmusson är medveten om det svåra läget för många byggföretag och tror att hållbarhetsperspektivet kan riskera att flytta tillbaka några steg på trappan i kris- och krigstider.

– Men redan nu finns det så mycket driv, innovation och nytänk som bidrar till den gröna omställningen. Det här hoppas vi ska kunna vidmakthållas även i kris och krig, säger hon.

The post MSB föreslår att byggbranschen bör få ansvar för Bygg- och reparationsberedskap i krig igen appeared first on Hållbart Byggande.

]]>
https://hallbartbyggande.com/msb-foreslar-att-byggbranschen-bor-fa-ansvar-for-bygg-och-reparationsberedskap-i-krig-igen/feed/ 0
Easyfairs Nordic hållbarhetsanpassar event enligt SUSA – sustainable standards https://hallbartbyggande.com/easyfairs-nordic-hallbarhetsanpassar-event-enligt-susa-sustainable-standards/ https://hallbartbyggande.com/easyfairs-nordic-hallbarhetsanpassar-event-enligt-susa-sustainable-standards/#respond Wed, 24 Jan 2024 15:50:36 +0000 https://hallbartbyggande.com/?p=33972 Elmässan och FastighetsMässan Syd är två parallella evenemang som arrangeras under samma tak på Malmömässan den 7-8 februari. De är nu miljöcertifierade enligt SUSA-metoden och tar sitt ansvar i arbetet för en mer hållbar framtid. Easyfairs har en tydlig strategi kring sitt hållbarhetsarbete och tar nu nästa steg genom att certifiera mässorna de gör under egen ...

The post Easyfairs Nordic hållbarhetsanpassar event enligt SUSA – sustainable standards appeared first on Hållbart Byggande.

]]>
Annons
Annons

Elmässan och FastighetsMässan Syd är två parallella evenemang som arrangeras under samma tak på Malmömässan den 7-8 februari. De är nu miljöcertifierade enligt SUSA-metoden och tar sitt ansvar i arbetet för en mer hållbar framtid.

Easyfairs har en tydlig strategi kring sitt hållbarhetsarbete och tar nu nästa steg genom att certifiera mässorna de gör under egen regi. Att vara ett hållbarhetsanpassat event innebär att arrangören har kartlagt målområden utifrån ett hållbarhetsperspektiv, genomfört åtgärder och genomgått en tredjepartsrevision

Annons

Inspirerar till handling

– Att vi nu är ett hållbarhetsanpassat event med utgångspunkt i agenda 2030 är vi naturligtvis oerhört stolta över. Vi vet att detta är viktigt i branscherna vi verkar inom, och att kunna möta de kraven som arrangör ser vi som direkt nödvändigt och vi hoppas att flera ska inspireras och ta detta steget, säger Lina Schewenius Lund, Head of Cluster på Easyfairs Nordic

Nu ska Easyfairs Nordic hållbarhetscertifiera alla event som genomförs i egen regi. Även organisationen Easyfairs Nordic är certifierad enligt SUSA:s miljöledningsstandard Svensk Miljöbas De driftar idag två anläggningar i Sverige, Kistamässan och MalmöMässan som också innefattas av certifieringen.

The post Easyfairs Nordic hållbarhetsanpassar event enligt SUSA – sustainable standards appeared first on Hållbart Byggande.

]]>
https://hallbartbyggande.com/easyfairs-nordic-hallbarhetsanpassar-event-enligt-susa-sustainable-standards/feed/ 0
Betydande talare för samhällsutvecklingen till Stockholm https://hallbartbyggande.com/betydande-talare-for-samhallsutvecklingen-till-stockholm/ https://hallbartbyggande.com/betydande-talare-for-samhallsutvecklingen-till-stockholm/#respond Wed, 24 Jan 2024 08:00:02 +0000 https://hallbartbyggande.com/?p=33965 Årets mest betydelsefulla evenemang för framtidens samhällsutveckling arrangeras på Kistamässan, den 22–23 maj i Stockholm. Här samlas fyra spännande konferenser med en unik talaruppställning för urban innovation – Stockholm Smart City, Energimässan, Nordic Mobility och InfraTech under ett och samma tak. Det banbrytande konferensprogrammet lovar en unik upplevelse för alla som strävar efter att driva ...

The post Betydande talare för samhällsutvecklingen till Stockholm appeared first on Hållbart Byggande.

]]>
Annons
Annons

Årets mest betydelsefulla evenemang för framtidens samhällsutveckling arrangeras på Kistamässan, den 22–23 maj i Stockholm. Här samlas fyra spännande konferenser med en unik talaruppställning för urban innovation – Stockholm Smart City, Energimässan, Nordic Mobility och InfraTech under ett och samma tak. Det banbrytande konferensprogrammet lovar en unik upplevelse för alla som strävar efter att driva och utveckla det framtida samhället.

Konferensdeltagarna kommer att erbjudas en mångsidig och engagerande upplevelse med fokus på samhällets viktiga fyra hörnstenar: smarta städer, energi, mobilitet och infrastruktur. Konferenserna tar upp ämnen som hållbarhet, digital utveckling, AI, IoT, säkerhet, elproduktion och distribution, kostnadseffektivitet samt rekrytering.

Bland de framstående talarna som kommer att dela med sig av sin expertis och insikter på konferensen finns:

Annons

Christer Fuglesang, Astronaut och Fysiker
Ulf Ceder, Senior Manager Mobility Research Scania
Tina Ghasemi Lindqvist, Sr Public Policy Manager Sweden & Denmark VOI
Sofia Stensson, Researcher RISE
Tomas Kåberger, Professor vid Chalmers fd. Generaldirektör för Energimyndigheten
Anna Werner, VD SvenskSolenergi
Peter Larsson, VD Sveriges Regionala Flygplatser
Oliver Bratton, VD MTR
Mikael Nordlander, Director Industry Decarbonisation Vattenfall och HYBRIT:s styrelse
Martin Andersson, Framtidsaccelerator Österåkers kommun och Johan Hammarlund Collaborative Foresight Advisor Kairos Future
Malin Klintborg, Uppdragsledare för Smartare samhällsbyggnadsprocess Lantmäteriet
Martin Fredman, Säkerhetschef Fotbollförbundet
Petro Olenych, CDTO of Kyiv City and Deputy Mayor on Digitalization of Kyiv.
Johan Wedenius, Quality & Development Manager Stockholm Stad

I framkant här och nu

“Vi är glada och stolta att tillsammans med våra samarbetspartners och medverkande kunna presentera en konferens som ligger i framkant, inte bara för framtiden utan också här och nu. Våra deltagare har tillgång till alla konferensscener och kommer att kunna ta del av ovärderlig kunskap och erfarenhet,” säger Annika Engström affärschef Live Expo.

Stockholm Smart City fokuserar på hur man tar dagens samhälle in i framtiden med ny teknik. Den smarta och hållbara staden utvecklas med framtidens teknologi och digitalisering. Nordic Mobility har sitt fokus på att främja utformningen och antagandet av nya hållbara urbana mobilitetsmodeller. Infratech behandla infrastruktur i sin helhet. Det handlar om områdena anläggning, väg-, tunnel- och brobyggande, andra markarbeten, ledningsnät, vatten och avlopp, försörjning och underhåll, utformning av offentliga rum och mobilitet samt digitalisering, energi och miljö. Energimässan med Svenskt Energiforum, samlas praktiker och experter från olika sektorer för att dela erfarenhet från energieffektiva projekt och lösningar och hålla sig uppdaterad med den senaste tekniken.

The post Betydande talare för samhällsutvecklingen till Stockholm appeared first on Hållbart Byggande.

]]>
https://hallbartbyggande.com/betydande-talare-for-samhallsutvecklingen-till-stockholm/feed/ 0
Fler hus måste stå kvar om klimatmålen ska nås https://hallbartbyggande.com/fler-hus-maste-sta-kvar-om-klimatmalen-ska-nas/ https://hallbartbyggande.com/fler-hus-maste-sta-kvar-om-klimatmalen-ska-nas/#respond Fri, 15 Dec 2023 10:22:13 +0000 https://hallbartbyggande.com/?p=33745 Det talas mycket om att byggbranschen måste bli bättre på cirkulär ekonomi. Samtidigt ökar mängden av årligt byggavfall och byggnader rivs hela tiden för att ge plats åt nya, mer lukrativa konstruktioner. Men ska vi klara klimatmålen måste vi låta byggnader stå kvar i stället för att rivas. Hur ska trenden vändas? Hållbart byggande söker ...

The post Fler hus måste stå kvar om klimatmålen ska nås appeared first on Hållbart Byggande.

]]>
Annons
Annons

Det talas mycket om att byggbranschen måste bli bättre på cirkulär ekonomi. Samtidigt ökar mängden av årligt byggavfall och byggnader rivs hela tiden för att ge plats åt nya, mer lukrativa konstruktioner. Men ska vi klara klimatmålen måste vi låta byggnader stå kvar i stället för att rivas. Hur ska trenden vändas? Hållbart byggande söker svaret.

Det finns ingen samlad statistik över det totala antalet fastigheter som rivs i Sverige varje år. Men oavsett statistiken tycker väldigt många att det är för mycket som rivs i Sveriges just nu. Till exempel Robin Rushdi Al-sàlehi, affärsutvecklare på Codesign som även grundat lokaldelningsplattformen vakansa.se.

– Jag skulle säga att det varit ett rivningsraseri under hela högkonjunkturen, säger han.

Han har initierat kampanjen ”Krama byggnaden”, som uppmanar till ett nationellt stopp för rivning av byggnader som faktiskt går att använda och hyra ut.

Billigare att riva

Det stora problemet i branschen är den finansiella modell som gör det till en bättre ekonomisk affär att riva och bygga nytt än att bevara en gammal byggnad, menar han. Många fastighetsbolag och byggherrar nyttjar den bokföringstekniska metoden att bokföra ”vakanshyra” för en äldre byggnad – i stället för att hyra ut till ett lägre pris som någon är beredd att betala.

– Det gör att det blir en bra affär för fastighetsbolagen att låta byggnader stå och förfalla tills man kan bygga något nytt, miljöcertifierat och modernt som kan värderas ännu högre, med en köpkraftigare hyresgäst, säger han.

Fastighetstrappa vägleder

Han har lanserat modellen Fastighetstrappan som han tycker beskriver bättre hur byggbranschen kan tänka i stället för att riva. Där är det första steget att acceptera sanningen att ”den mest hållbara byggnaden är den som aldrig behöver byggas”. Nästa steg är att se till att byggnader nyttjas bättre än i dag, vilket han jobbar för med vakansa.se. Det finns statistik om att kontor och skolor enbart används 10-16 procent av dygnet.

– Nyttjandeprocenten i byggnaderna borde upp till 40-50 procent av tiden, de ska vara fulla med folk och användas hela dygnet, säger Robin Rushdie Al-sàlehi.

Behövs ändå förändring, ska hus underhållas och byggas om, inte rivas.

– SKB, Stockholms Kooperativa Bostadsförening, har det de kallar ”evighetsförvaltning”, det borde alla ha. Målet borde alltid vara att en byggnad ska kunna stå för evigt och byggas om, till, på, eller flyttas efter behov, säger Robin Rushdie Al-sàlehi.

Återbruk kan vara riskfyllt

Längre ner i prioriteringsordningen kommer återbruk – att bygga hus av hus. Återbruk är ett begrepp som kommit starkt på senaste tiden, men Robin Rushdi Al-sàlehi ser en risk att det kan bli en förlängning av ”business as usual”.

– Det blir det om man har för mycket fokus på nybyggnation och plötsligt kan börja se befintliga byggnader som resursbanker som man river för att bygga, men det finns förstås ibland byggnader som är uttjänta och då är det bra att man kan knacka ner dem varsamt och återanvända dem, säger han.

Det sämsta steget på Fastighetstrappan, är att göra som vi gör idag, när vi river och bygger nytt av nytt material. Det borde vi helst upphöra med, tycker han. I en debattartikel gav han nyligen, tillsammans med Peter Ullstad på Codesign, fyra förslag på vad som behöver hända nu. Förslagen är:

1. Stärk underhållsplikten hos fastighetsägare så att inte byggnader tillåts förfalla.

2. Fastighetsägare måste börja ifrågasätta sina rivnings- och byggnationsplaner, även om de vunnit laga kraft.

3. Ta fram en nationell karta över planerade, pågående och genomförda rivningar och byggnationer.

4. Byt ut rivningslov mot demonteringslov.

Landet över dyker det upp lokala föreningar som jobbar för att skydda det lokala arkitekturarvet. Som föreningen FASAD i Göteborg som funnits sedan 2018 och som i somras fick ACAN Sveriges TÄNK OM-pris för sin kamp mot rivningar. De kartlägger och bevakar byggnader och stadsmiljöer i Göteborgsområdet som hotas eller står inför rivning eller förvanskning. När media får höra talas om rivningar är det ofta för sent.

– Det revs ju väldigt mycket i Göteborg på 60-70-talet och vår uppfattning är att det nu rivs väldigt mycket igen, säger Monica Bengtson, vice ordförande i Föreningen FASAD.

Göteborgsbyggnader hotas

Hon tar exempel som det rivningshotade Valhallabadet och nyligen rivna Kjellbergska gymnasiet, två fullt fungerande byggnader med stark arkitekturhistoria som föreslås bytas ut mot nya byggnader.

– Och Skanstorget som föreslås bebyggas med bostäder fast det finns fornminneslagar som säger att man ska bevara det som torg, säger hon.

Annons

Lagar finns men husen rivs ändå

Det är inte fler lagar och regler som behövs för att mota bort detta, tror hon.

– Länsstyrelsen finns, stadsbyggnadskontoret finns och alla har de sina regler att följa och det finns skyddsklasser för olika byggnader. Men det rivs ändå. Staden borde kunna gå in och sätta hårt mot hårt om de ser ett förfallet hus, säger hon.

Torun Hammar är arkitekt SAR/MSA och ordförande i Kulturmiljörådet, Sveriges Arkitekter. Hon har jobbat hela sitt liv med ombyggnationsprojekt och häpnar över att så många byggnader rivs trots att de är fullt funktionella.

– De förändringar vi har sett under den här högkonjunkturen skulle jag nog tro har varit lika omfattande som de som var på 60-70-talet, dessutom har vi lagt till nybyggnation i en skala som inte tidigare existerat i storstädernas stadskärna. Då – på 60-talet vaknade kritikerna upp först 20 år senare, så kan det nog bli nu också, att vi reagerar på detta först när det värsta är över, säger hon.

Utgå från vad som måste byggas

Hon tror att samhällsbyggnadssbranschen måste börja ifrågasätta kraven på ständig tillväxt och mer utgå från vad som verkligen behöver byggas i stället för vad vi kan tjäna pengar på. Det finns förutsättningar för förändring nu när en kombination av lågkonjunkturen och klimatfrågan har drivit fram ett nytt fokus på ombyggnation som påminner om hur det var under lågkonjunkturens 90-tal, men med en större medvetenhet om att vi, ur ett hållbarhetsperspektiv, kraftigt måste dra ner på all rivning.

– Debatten är väckt. Alla har inte nåtts av den eller känner sig involverade, men det finns ett enormt tryck från många om förändring, säger hon.

Boverket styr mot cirkularitet

Så. Många är överens om att framtiden måste se annorlunda ut. Och Boverket fick för drygt ett år sedan ett uppdrag att utveckla arbetet med omställningen till en cirkulär ekonomi i bygg- och fastighetssektorn för att bidra till att nå Sveriges miljö- och klimatmål. Helena Bjarnegård är Boverkets riksarkitekt. Hon poängterar att stadsutvecklingsprocesser tar lång tid och att gapet mellan vad vi vet att vi måste göra och vad som händer i byggprojekten delvis beror på de långa ledtiderna. Det som byggs idag började sannolikt planeras redan för 5-10 år sedan.

– Det är först under senare år som vi brett har lyft behovet av att sluta riva. Detta kommer att påverka byggandet i praktiken från nu och framåt, säger Helena Bjarnegård.

Rivningar är en kulturfråga i branschen och även ofta en ekonomisk fråga.

– I vissa fall kan det vara billigare att bevara eller återbruka, men kunskapen om hur man gör på bästa sätt saknas ofta, säger Jacob Danielsson, som jobbar med Boverkets uppdrag för cirkulär ekonomi.

Mer forskning behövs

Mer forskning skulle behövas på området och Boverket utreder incitamentsstrukturen bakom rivningar inom ramen för regeringsuppdraget om cirkulär ekonomi i byggsektorn. Myndigheten jobbar också för att lyfta, främja och röja hinder för cirkularitet och återbruk. Ett av de bästa exemplen vi ser i Sverige tycker Helena Bjarnegård är Varvsstaden i Malmö, där äldre byggnader har fått nytt liv genom varsam utformning med några få tillägg för att möjliggöra nya funktioner och de byggnader som man inte kunnat bevara har gett upphov till en stor materialbank som används vid nybyggnationen i området.

– Under Sveriges ordförandeskap i EU tog vi med personer från alla EU-länder som arbetar med dessa frågor till Varvsstaden och de var mycket imponerade av arbetssättet och resultatet, säger Helena Bjarnegård.

Revelop tar tillvara platser

Ett företag som satsar just på att förlänga livet på befintliga byggnader är fastighetsbolaget Revelop. Under åren har de arbetat för att förvandla allt från gamla industrilokaler och övergivna kontorslokaler till attraktiva platser som på ett effektivt sätt tar vara på befintliga resurser. Det har de gjort genom att arbeta med modernisering, re-positionering, förtätning och hållbarhet. Deras princip är att aldrig exploatera icke planlagd grön mark.

– Vi köper ”oälskade” fastigheter med tanken att förbättra både användningen av byggnaden och de miljömässiga aspekterna. Vi jobbar därför mycket aktivt med både energireduktion i förvaltningsfasen och material i utvecklingsfasen genom styrning och regler. Vi tar hjälp av ny teknik så som artificiell intelligens och tar dem “från brunt till grönt” för att utveckla dem till att tjäna ett bättre syfte, säger Anna Brännström som är hållbarhetschef på Revelop.

Ekonomiska skäl försvårar

De vanligaste skälen till att byggnader rivs gissar hon är ekonomiska och att det går dessutom lättare att få god ekonomi i nybyggnation. Men det handlar nog också om att nybyggnation kan vara mindre komplext och om estetiska skäl, som att äldre hus har för låg takhöjd.

– Men jag vill tro att vi som bransch blir bättre och bättre på det här. Jag tycker mig se en ökad förståelse och efterfrågan hos både investerare och finansiärer vad det gäller omställningen av redan befintligt bestånd, säger Anna Brännström.

Revelop upplever inte att det är svårt att sälja in renovering i stället för rivning till sina hyresgäster, men ibland kan det finnas en kommunikationsutmaning. Andra utmaningar de stöter på är tungrodda planprocesser och oväntade faktorer som påverkar tidplanen och kostnaderna.

Många fördelar med renovering

Men fördelarna med att renovera är många. Minskad mängd råvaror, färre transporter, minskat byggavfall samt kunskapsbyggande om renoveringar som kommer att behövas framöver, då branschen måste fokusera mer på ombyggnation.

– Och den absolut största fördelen är att vi minskar utsläppen. Det finns flera studier som visar på mellan 50-70 procents lägre utsläpp när man jämför ett renoveringsprojekt med motsvarande klimatsmart nybyggnation. Klimatvinsterna är stora till och med när vi enbart sparar stommen på ett hus, säger Anna Brännström.

Martina Strand Nyhlin

 

 

 

The post Fler hus måste stå kvar om klimatmålen ska nås appeared first on Hållbart Byggande.

]]>
https://hallbartbyggande.com/fler-hus-maste-sta-kvar-om-klimatmalen-ska-nas/feed/ 0
Nytt nummer av Hållbart Byggande ute nu! https://hallbartbyggande.com/nytt-nummer-av-hallbart-byggande-ute-nu-2/ https://hallbartbyggande.com/nytt-nummer-av-hallbart-byggande-ute-nu-2/#respond Thu, 30 Nov 2023 11:17:32 +0000 https://hallbartbyggande.com/?p=33618 Läs om vikten av cirkulär ekonomi i byggbranschen, bambun som återigen träder in i finrummet, världens första byggnad i fossilfritt stål och mycket mer.  Bli prenumerant idag – få full tillgång till Hållbart Byggande!

The post Nytt nummer av Hållbart Byggande ute nu! appeared first on Hållbart Byggande.

]]>
Annons
Annons

Läs om vikten av cirkulär ekonomi i byggbranschen, bambun som återigen träder in i finrummet, världens första byggnad i fossilfritt stål och mycket mer. 

Annons

Bli prenumerant idag – få full tillgång till Hållbart Byggande!

The post Nytt nummer av Hållbart Byggande ute nu! appeared first on Hållbart Byggande.

]]>
https://hallbartbyggande.com/nytt-nummer-av-hallbart-byggande-ute-nu-2/feed/ 0
Hållbart skogsbruk och hållbart träbyggande – så ska det gå ihop https://hallbartbyggande.com/hallbart-skogsbruk-och-hallbart-trabyggande-sa-ska-det-ga-ihop/ https://hallbartbyggande.com/hallbart-skogsbruk-och-hallbart-trabyggande-sa-ska-det-ga-ihop/#respond Thu, 12 Oct 2023 07:22:40 +0000 https://hallbartbyggande.com/?p=33125 Sveriges skogsbruk ifrågasätts och fler menar att trädens viktigaste uppgift måste vara att stå kvar, inte huggas ner. Samtidigt lyfts ökat träbyggande som en viktig lösning på klimatkrisen. Hur ska byggbranschen navigera i denna ekvation? Enligt Vilis Brukas, professor i skogsplanering på SLU tyder en hel del på att det svenska skogsbruket kommer att behöva ...

The post Hållbart skogsbruk och hållbart träbyggande – så ska det gå ihop appeared first on Hållbart Byggande.

]]>
Annons
Annons

Sveriges skogsbruk ifrågasätts och fler menar att trädens viktigaste uppgift måste vara att stå kvar, inte huggas ner. Samtidigt lyfts ökat träbyggande som en viktig lösning på klimatkrisen. Hur ska byggbranschen navigera i denna ekvation?

Enligt Vilis Brukas, professor i skogsplanering på SLU tyder en hel del på att det svenska skogsbruket kommer att behöva förändras framöver. Till exempel sätter EU’s nya skogsstrategi, som kom i samband med EU’s gröna giv 2020, en ny inriktning gällande skogen.

– Förr i tiden så hade EU väldigt lite att göra med skogspolitiken och inställningen var att skoglig politik var en fråga för medlemsländerna. Den nya strategin pekar mer mot naturnära skogsbruk. Det föreslås att kalhyggen ska undvikas, och att kol ska sparas i skogen och i långlivade träprodukter, i stället för kortlivad användning som energi eller pappersmassa, säger Vilis Brukas.

Många styrmedel på väg

Skogsstrategin är inte bindande, men det finns även andra laginitiativ som potentiellt kan ha stor påverkan på skogsbruket, såsom EU:s taxonomi som kommer styra finansbranschen mot en hållbar skogsindustri, EU:s naturrestaureringsförordning som kommer att kräva att mer skog skyddas inom EU och EU:s avskogningsförordning, som förbjuder skogsutarmning.

– Ännu vet vi inte exakt vad alla dessa  styrmedel kommer att innebära, och inte heller om det svenska sättet att bedriva skog på anses hållbart eller kan räknas som utarmande. Men jag tror att vi framöver kommer se mer av naturnära skogsbruk utan kalhyggen, mer naturlig föryngring, mer lövträd och mer satsning på långlivade produkter. Frågan är bara hur snabbt ändringarna förverkligas, säger Vilis Brukas.

”Skogslandet” väckte debatten

En av anledningarna till att skogsdebatten tagit fart i Sverige är boken ”Skogslandet”, av författaren och DN-journalisten Lisa Röstlund. I sin bok redogör hon för hur kalhyggen och brist på gammal skog bidrar till minskad biologisk mångfald och ger skogarna försämrade möjligheter att suga upp koldioxid. Hon visar också bland annat på hur branschens behov av trä till engångsprodukter fått styra råden till skogsägarna, trots att kalhuggning av skogen kan försämra våra möjligheter att nå klimatmålen.

Lisa Röstlund har inte fokuserat specifikt på träbyggande, men hon kan konstatera att skogsbruksproblematiken även spiller över på denna del av branschen.

– Problemet är att nu är det en träbyggnadsboom. Alla vill bygga större och större hus i trä och det kommer internationella arkitekter för att titta på svenska trähus. Men om vi skalar upp träbyggande till en internationell nivå och börjar bygga storskaligt i trä, då blir det inte hållbart, säger hon.

”Ekvationen håller inte”

Hon kan inte uttala sig om huruvida vi ska sluta bygga i trä, men hon konstaterar att ekvationen inte håller.

– Vi kan inte få både mer virke, mer biobränsle och fler pappersprodukter som ska ersätta plast om vi samtidigt ska ha mer biologisk mångfald och mer kolinbindning, som vi åtagit oss enligt konventioner och på EU-nivå, säger hon.

Sveriges största familjeägda träbyggare är Derome och de bygger till 95 procent med svensk skogsråvara resterande kommer från södra Norge. De har bland annat varit involverade i det banbrytande och uppmärksammade projektet med förskolan Hoppet i Göteborg, Sveriges första fossilfria förskola. Bolagets råvaruchef Andreas Johnsson och hållbarhetschef Anders Carlsson är idag inte oroliga för hur den svenska skogen brukas och har stort förtroende för de certifieringar som finns, som FSC och PEFC. De tycker att vi har välskötta skogar, varav en stor andel är certifierade och tillväxten är god.

– Vi lever i en komplex värld och tittar man på certifieringstandarderna så väger de samman ekonomi, produktion, samhälls- nytta, sociala aspekter, rörligt fritidsliv, biologisk mångfald och så vidare. De här standarderna har utvecklats under en lång tid för att hitta fram till det bästa arbetssättet som väger samma alla dessa aspekter och många parter med olika intressen har samverkat, säger Andreas Johnsson.

Derome stöttar trakthyggesbruk

På Derome utgår man från uppfattningen att traditionellt trakthyggesbruk/kalhuggning är mest klimatsmart långsiktigt eftersom växande skogar enligt dem binder mer koldioxid än gamla skogar med många döda träd där det inbundna kolet frigörs vid förmultning. Den biologiska mångfalden påverkas naturligtvis av skogsbruk, men Andreas Jonsson och Anders Carlsson anser att de hänsyn som tas både generellt och genom avsättningar säkerställer en bevarad biologisk mångfald. Åtgärder som att spara naturvärdesträd och kantzoner, nyskapa död ved och sätta av områden till fri utveckling.

Träbyggande är dessutom hållbart för att det har en substitutionseffekt, menar de.

– När vi bygger ett flerfamiljshus i trä ger det ofta hälften så mycket koldioxidutsläpp som när vi bygger motsvarande i betong. Att bygga flerfamiljshus i trä som förvaltas och brukas över lång tid och samtidigt låta ny skog växa upp tycker vi är ett hållbart val, säger Anders Carlsson.

Markus Steen är skogsbruksansvarig och rådgivare inom naturnära skogsbruk på Plockhugget, som förespråkar hyggesfritt bruk.  Han säger att många företag som litar på att FSC och PEFC ser till att biodiversiteten bevaras i skogen missar att kalhyggen är den främsta anledningen till att arter hamnar på den svenska rödlistan. Och kalhyggen med cirka 95 procent uttag är helt okej enligt båda standarderna.

– Men det är inget man talar om i skogssverige, säger han.

Fritt välja avverkningsmetod

FSC och PEFC bekräftar att deras certifieringar inte styr vilken avverkningsmetod en skogsbrukare använder sig av och att kalhuggning är en möjlig metod om man samtidigt tar den miljöhänsyn som krävs.

– Men FSC- standarden ställer betydligt högre krav än skogsvårdslagen, säger Patrik Bosander, verksamhetschef på FSC.

Annons

Christina Lundgren, vd för svenska PEFC poängterar att inget val av system för skogsavverkning innebär en automatisk avbockning av alla hållbarhetskriterier.

– Oavsett system ställer PEFC krav på miljöhänsyn som ska uppfyllas, säger hon.

Öppna för nytt

Mycket har blivit bättre inom skogsbruket, tycker Patrik Bosander på FSC. Idag snittar ett kalhygge på cirka fyra hektar jämfört med 70- och 80-talet då man kunde hugga ner 50 hektar på en gång. Och han säger att de som jobbar med FSC är extra försiktiga, och måste exempelvis göra avsättningar för naturvärdesändamål och lämna skyddszoner och nyckelbiotoper.

Både FSC och PEFC följer också debatten och utvecklingen inom skogsbruket och är öppna för nya sätt att bruka skogen.

– PEFC ser positivt på en ökad diversifiering av brukandet, säger Christina Lundgren.

– Det är våra medlemmar som styr standarden och de kommer från skogsbruket, miljörörelsen renskötseln och friluftslivet. Flera av dem, även bland skogsägarna, vill gärna se alternativa skogsbruksmetoder, men vi är tidigt i den diskussionen, upplever jag som är ny i min roll, säger Patrik Bosander på FSC.

Ny certifiering på gång

Samtidigt är ett certifikat för hyggesfritt bruk på gång. I AEFC – The Association for Ecological Forestry Certification – har aktörer från flera olika länder gått samman för att skapa en certifiering som ska stå för ekologiskt, socialt och kulturellt hållbart skogsbruk. Plockhugget AB är en av de drivande parterna i Sverige och de har redan sedan tidigare skapat ett certifikat som går att köpa i samband med träinköp och som garanterar att motsvarande mängd virke plockhuggits någonstans i Sverige. AEFC är ännu inte helt flygfärdigt men grunden kommer att vara hyggesfritt bruk.

– Plockhuggets certifikat är en ganska slimmad lösning som är bra, men det blir mer komplett med AEFC, som kommer bli ett internationellt system, säger Markus Steen.

Mer variationsrikt skogslandskap

Plockhugget och Markus Steen ser inga fördelar med kalhuggning. Plockhuggning lagrar mer kol nu när vi behöver minska utsläppen som bäst, det ger mer virke, bättre virkeskvalitet och bättre biologisk mångfald och ett mer variationsrikt skogslandskap. Dessutom har metoden bättre klimatpotential totalt än kalhyggen enligt den forskning han läst.

–Visst, även skogsbruk med hyggen binder in mer koldioxid än det släpper ut. Men hyggen släpper totalt ut 15 miljoner ton koldioxid i Sverige. Slutar vi kalhugga har vi alltså förbättrat skogsbrukets klimatnytta med dessa ton. Den stora anledningen till att vi använder kalhyggsbruk i Sverige är att det ger massaved. Sågverksbranschen skulle egentligen vara vinnare om man ställer om, men den kunskapen kommer inte fram, säger han.

Andreas Johnsson på Derome tror dock att ett storskaligt hyggesfritt skogsbruk skulle ge negativa effekter, som att tillgången till råvara skulle minska.

– Men hyggesfritt bruk kan vara bra på rätt mark, som tätortsnära skogar, svårföryngrade marker, eller där du vill gynna någon viss typ av naturvård, kanske framför allt sociala värden, säger han.

Nytt projekt för hållbart trä

Men viljan att bygga hus av trä från hyggesfritt bruk finns. Nyligen lanserades ett nytt samarbetsprojekt mellan Gaia arkitektur, Borlänge kommun, ByggPartner i Dalarna, Timber Bridge Specialist, Wudd, Traditionskraft, KTH och Plockhugget där det ska utredas hur ett träprojekt kan genomföras på ett sätt som gynnar hållbart skogsbruk, med hyggesfritt skogsbruk som bas.

Pi Ekblom på Gaia arkitektur, som är ansvarig arkitekt och initiativtagare till forskningsprojektet, berättar att målet med projektet är att ta fram en prototyp för en tempererad kommunal byggnad samt en handbok där arbetsmetoden och processen beskrivs.

– Vi utreder hur vi som arkitekter kan föreskriva trä på ett sätt som inte bara tar koldioxidinlagringen i beaktning utan även biodiversiteten. Vårt mål är att arkitekturen ska bli en drivkraft för att säkerställa och öka den biologiska mångfalden i skogen. Vi kommer utreda hela kedjan från de kommunala processerna, till kartläggning av den lokala skogen, via förädlingen och den slutliga byggnaden i en lokal systemkedja, säger hon.

Mål att öka förekomst av lövträ.

Projektet kommer att planera sin byggnad i konstruktionsvirke, helträ, med långa spännvidder.

De kommer också att integrera till exempel björk eller annat lövträ som är ovanliga konstruktiva träslag i dagens träbyggande. Ökad användning av sådant trä kommer resultera i att skogsägarna måste planera sina skogar annorlunda och att sågverken kommer behöva börja jobba med fler träslag.

– Jag ser inte att vi ska sluta använda trä som byggnadsmaterial, alternativen är så mycket sämre ur koldioxidaspekt, men det förutsätter att vi kan säkerställa biodiversiteten i skogen, arbeta med mer resurseffektiva förädlingsmetoder samt säkerställa arkitektonisk gestaltning som blir uppskattad över tid. Och så måste vi återbruka de byggnader vi har i en helt annan utsträckning, sluta riva, och lära oss att återanvända byggmaterial om vi nu absolut måste demontera byggnader, säger Pi Ekblom.

The post Hållbart skogsbruk och hållbart träbyggande – så ska det gå ihop appeared first on Hållbart Byggande.

]]>
https://hallbartbyggande.com/hallbart-skogsbruk-och-hallbart-trabyggande-sa-ska-det-ga-ihop/feed/ 0
Hållbarhet engagerar många även i  bistrare tider https://hallbartbyggande.com/hallbarhet-engagerar-manga-aven-i-bistrare-tider/ https://hallbartbyggande.com/hallbarhet-engagerar-manga-aven-i-bistrare-tider/#respond Thu, 12 Oct 2023 07:17:43 +0000 https://hallbartbyggande.com/?p=33122 Bostadsbyggandet har störtdykt och regeringen har bromsat hållbarhetsambitionerna, men engagemanget för det hållbara byggandet har inte stannat av. Den analysen gör Lotta Werner Flyborg, vd för Sweden Green Building Council, SGBC. Att vilja bygga hållbart är hetare än nånsin. Miljöcertifiering // – Det pratas om totalstopp gällande bostäder och hur detta har slagit hårt mot konsulter, ...

The post Hållbarhet engagerar många även i  bistrare tider appeared first on Hållbart Byggande.

]]>
Annons
Annons

Bostadsbyggandet har störtdykt och regeringen har bromsat hållbarhetsambitionerna, men engagemanget för det hållbara byggandet har inte stannat av. Den analysen gör Lotta Werner Flyborg, vd för Sweden Green Building Council, SGBC. Att vilja bygga hållbart är hetare än nånsin.

Miljöcertifiering //

– Det pratas om totalstopp gällande bostäder och hur detta har slagit hårt mot konsulter, arkitekter och entreprenörer. Men vad man också pratar om väldigt mycket är hållbarhet, säger Lotta Werner Flyborg när Hållbart byggande träffar henne på SGBC’s huvudkontor i Hornstull.

SGBC ser att registreringar för certifieringar av nybyggnation har stannat av. Det är inte konstigt tycker Lotta Werner Flyborg, med tanke på läget i bygg- och fastighetsbranschen. Men samtidigt ser de att systemet Miljöbyggnad iDrift, som handlar om att certifiera och förbättra det befintliga systemet, nu börjar ta fart.

– Det är jätteroligt. Det är inom renovering vi kommer göra riktigt bra miljönytta framöver. Vi är ganska bra på att certifiera nybyggnation i dag, men vi måste ta tag i de befintliga byggnaderna och det kommer sannolikt vara renovering vi ägnar oss åt de närmaste åren, nu när det inte kommer att byggas så mycket nytt, säger hon.

Även NollCO2 – SGBC’s tuffaste system som görs i kombination med en bredare bascertifiering – börjar nu ta fart.

– Det är glädjande att fler vill jobba med detta certifieringssystem för det handlar mycket om klimatet: klimatnyttan och klimatpåverkan, två av EU-taxonomins första miljömål, säger Lotta Werner Flyborg.

SGBC ser också att de kan bidra till att verifiera de faktorer som byggföretagen måste redovisa i sina hållbarhetsrapporteringar, som i sin tur blir underlag när byggbolagen vill ta gröna lån hos bankerna. SGBC håller på med ett stort arbete för att linjera sina certifieringssystem mot EU’s taxonomi. Taxonomin ska bidra till att ekonomiska investeringar riktas mot hållbara verksamheter.  Där har man redan släppt två av sex kriterier, klimatanpassning och klimatpåverkan. Totalt kommer det att bli sex kriterier. Det mest utmanande kommer att bli det som heter ”Do no signifikant harm”, som handlar om att en miljöåtgärd som utförs inte samtidigt får förstöra för en annan miljöåtgärd.

– Det kommer bli jättetufft och kommer innebära att man behöver jobba med hållbarhet på ett bredare sätt. Miljöfrågan har gått från att handla om energi till att nu bli väldigt mycket större och kopplas till finansiering och pengar, vilket är helt rätt. Men det kommer påverka hela branschen, säger Lotta Werner Flyborg.

Nyligen släpptes regeringens budget som beräknas öka utsläppen i Sverige framöver. Lotta Werner Flyborg konstaterar att Sverige som land har gått från att ligga i framkant gällande hållbarhet – till att släpa efter. Numera är det de europeiska politikerna som driver de här frågorna och Sverige och svenska företag kommer att behöva anpassa sig.

– I Sverige är det inte politikerna som driver frågan, utan näringslivet.  Och eftersom vi ser att vi behöver fokusera mycket mer på hållbarhet framöver, vill vi nu bredda vårt hållbarhetsarbete. Vi arbetar med att anställa en näringspolitisk person, för vi kommer att behöva jobba mycket mer med politikerna, säger Lotta Werner Flyborg.

Bland SGBC’s 446 medlemmar är hållbarhetsengagemanget starkt. Fler företag kommer hela tiden till, nu framför allt från bank och finans-sidan. Medlemmarna vill verkligen lösa hållbarhetsproblemen och flera stora medlemmar är dessutom inte bara verksamma på den svenska marknaden utan även internationellt.

– Där fungerar idag våra certifieringar som kvalitetsmärkning.  När vi har utländska intressenter som ska köpa fastigheter i Sverige tittar de ofta inte ens på ett prospekt, om det inte är miljöcertifierat, säger Lotta Werner Flyborg.

SGBC jobbar nu vidare med medlemmarna för att utveckla miljöcertifieringar och få in nya kriterier som cirkularitet och kommande taxonomikrav i certifieringsmodellerna.

Annons

– Det är vår uppgift att hela tiden stretcha certifieringarna, och utmana samhällsbyggnadsbranschen, säger Lotta Werner Flyborg.

Därför kommer fler nyheter i SGBC’s certifieringar framöver. Vi arbetar med att utveckla manualerna för Miljöbyggnad och NollCO2 så att det går att certifiera ombyggnadsprojekt i båda systemen framöver.

– Det kommer att bli tuffa certifieringar, men de behövs, för vi behöver kunna certifiera även gamla byggnader som får nya funktioner, säger Lotta Werner Flyborg.

Samtidigt läggs ett gammalt system – Green Building – ner.

– Det systemet har bara handlat om en fråga: energifrågan. Och den är så självklar idag, den finns i alla våra system. Vi vill att de som certifierar jobbar bredare, säger Lotta Werner Flyborg.

Nu ser Lotta Werner Flyborg fram emot SGBC:s stora konferens Building Sustainability och prisutdelning SGBC Awards som hålls den 30 november i Stockholm. Dagen har blivit en populär plats för att mötas och tala om hållbart byggande och utse årets bästa certifierade projekt och årets hållbara person. Förra året prövade SGBC sitt nya koncept med en halvdagskonferens i samband med prisutdelningen. Det gick så bra att de i år provar att göra en heldag, där temat är ”Vägen till en resurspositiv byggd miljö — lokalt, regionalt och globalt”.

– Allmänheten är oroad att miljö och klimatarbetet ska tappa fart på grund av omvärldsläget, så vi vill lägga fokus på klimatomställning här och nu. Det blir framtidsspaningar om cirkularitet, kolinlagring, klimatanpassning och biologisk mångfald, med mera. Det är så många som vill vara med och prata. Allt från företag till forskare som vill visa upp sina arbeten. Vi hade lätt kunnat fylla två dagar, säger Lotta Werner Flyborg.

Temaspår på Building Sustainability:

En värld i förändring: Vilken roll spelar samhällsbyggnadsbranschens miljö- och klimatarbete i den globala klimatkrisen?

Resurspositiv byggnation: Förebyggande miljö- och klimatåtgärder i teori och praktik

Klimatåtgärder här och nu: Nya metoder, trender och den senaste teknikutvecklingen

Förutsättningar: Att accelerera omställningen i en osäker omvärld

Framtidsspaning: Det händer under 2024

 

 

 

The post Hållbarhet engagerar många även i  bistrare tider appeared first on Hållbart Byggande.

]]>
https://hallbartbyggande.com/hallbarhet-engagerar-manga-aven-i-bistrare-tider/feed/ 0