Fördjupning Archives - Hållbart Byggande https://hallbartbyggande.com/category/fordjupning/ Det senaste inom grönt & hållbart byggande, energieffektiva fastigheter & bostäder, förnybar energi samt hållbara transporter & miljöfordon Fri, 21 Dec 2018 14:26:01 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=6.1.5 Balkrishna Doshi – en pionjär inom low-cost housing https://hallbartbyggande.com/balkrishna-doshi-en-pionjar-inom-low-cost-housing/ https://hallbartbyggande.com/balkrishna-doshi-en-pionjar-inom-low-cost-housing/#respond Fri, 10 Aug 2018 13:13:48 +0000 https://hallbartbyggande.com/?p=16964 Årets Pritzkerpris har tilldelats Balkrishna Doshi, för hans poetiska, empatiska, medvetna och funktionella arkitektur, som sammanlänkar modernism med indisk kultur. Men kanske har han gjort ett extra starkt avtryck med sina projekt inom så kallad low-cost housing. Balkrishna Doshi – professor, arkitekt, stadsplanerare och lärare – har varit yrkesverksam i över 60 år, och hans arbete har ...

The post Balkrishna Doshi – en pionjär inom low-cost housing appeared first on Hållbart Byggande.

]]>
Annons
Annons

Årets Pritzkerpris har tilldelats Balkrishna Doshi, för hans poetiska, empatiska, medvetna och funktionella arkitektur, som sammanlänkar modernism med indisk kultur. Men kanske har han gjort ett extra starkt avtryck med sina projekt inom så kallad low-cost housing.

Balkrishna Doshi – professor, arkitekt, stadsplanerare och lärare – har varit yrkesverksam i över 60 år, och hans arbete har haft stor betydelse för den riktning arkitekturen, både i Indien och internationellt, har tagit, menar juryn av Pritzkerpriset.

”Han är akut medveten om den kontext hans byggnader befinner sig i och hans lösningar tar hänsyn till sociala, klimatmässiga och ekonomiska dimensioner, och därför är hans arkitektur helt inbegripen med hållbarhet” skriver de i sin motivering bland annat.

Hållbarhet har genomsyrat hans projekt på grund av att för honom har det handlat om att vara lokal. Hans byggnader ska vara en del av platsen de står på, en del av sitt väder och sin växtlighet, och en del av rytmerna i människors liv.

Gurun Le Corbusier

Doshi, som han ofta kallas, föddes i staden Pune i Indien år 1927. Hans familj hade varit verksam inom landets möbelindustri under två generationer, och lille Balkrishna visade tidigt upp en fallenhet för proportioner och ett intresse för konst. Han började studera arkitektur på Sir J.J. School of Architecture Bombay 1947, samma år som Indien blev självständigt. Doshi influerades tidigt av Charles-Édouard Jeanneret, Le Corbusier, och efter studierna reste han till Europa för att arbeta med honom. Han kom att bli en stor förebild, guru, för Doshi.

– Hans lärdomar ledde mig till att ifrågasätta identitet och tvingade mig att upptäcka nya regionalt antagna samtida uttryck för en hållbar, holistisk livsmiljö, säger Doshi i ett pressmeddelande med anledning av priset.

Några år senare återvände han till sitt hemland, där han bland annat övervakade Corbusiers designprojekt för staden Chandigarh. Han arbetade även med Louis Kahn under flera år, bland annat med uppbyggnaden av the Indian Institute of Management.

Medveten arkitektur

I Doshis tidiga byggnader ser man tydliga intryck från de båda västerländska arkitekterna Le Corbusier och Kahn, framförallt i de robusta formerna av betong. Men han utvecklade sedan detta uttryck vidare, humaniserade modernismens principer och anpassade dem till Indiens klimat och kontext. ”Han har skapat byggnader som både fungerar i och respekterar österländsk kultur samtidigt som de förbättrar livskvalitén i Indien”, skriver Pritzkerprisjuryn.

Man kan till exempel se det i hur han undviker vidöppna tomrum mellan byggnader och jobbar med de täta gatumönster som finns i traditionella indiska städer. ”Arkitektur bör reflektera social livsstil och spirituella övertygelser” har Doshi sagt, och det har han försökt göra genom att använda sig av beständiga element i indisk arkitektur, som torget, basaren, innergården.

I en intervju med Dezeen (12 juli 2017) underströk han också vikten av att få dagens indiska arkitektstudenter att reflektera över lokala kontexter och traditioner, och att de borde få ägna mer
tid till att lära sig och bli mer medvetna om arvet från sina företrädare.

Annons

Doshi visade också tidigt att han förstår hur städer fungerar och vikten av stadsplanering, vilket visat sig på det sätt han planerar, skalar och skapar allmänna, halv-allmänna och privata ytor. Han har sagt att ”design förvandlar skydd till hem, bostäder till gemenskap och städer till magneter av möjligheter.”

Pionjär inom low-cost housing

Genom åren har Balkrishna Doshi ritat alltifrån offentliga byggnader för administration och samhällsservice till lärosäten, kulturinstitutioner och bostäder. Men han har kanske gjort ett extra starkt avtryck med sina projekt inom så kallad low-cost housing. Hans allra första projekt var en låginkomstbostad och han har återkommit till liknande projekt under hela sin karriär, till exempel Aranya Low-Cost Housing i Indore (1989) och Co-Operative Middle Income Housing i Ahmedabad (1982).

Aranya Low Cost Housing. 1989, Indore, Indien. I detta projekt har Doshi försökt behandla Indiens socioekonomiska frågor och blanda olika samhällsklasser i samma distrikt. Idag bor det 80 000 människor här, i ett system av bostäder, innergårdar och i en labyrint av inre gångstigar. Det finns över 6 500 bostäder, från enkla enrummare till stora, rymliga boytor, och det bor både låg- och medelinkomsttagare här. Bostäderna överlappar lager och dess övergångsplatser uppmuntrar till flytande och flexibla boförhållanden.

I en intervju med CNN (7:e mars 2018) har han bland sagt att genom att vinna Pritzkerpriset hoppas han kunna rikta uppmärksamhet på just infrastrukturen av social housing (subventionerade bostäder) i Indien.

”Dessa människor har ingenting, inget land, ingen plats, inget arbete. Men om staten ger dem en liten bit land kan de få en känsla av att ”jag kan arbeta hårt och hitta ett sätt att bygga mitt egna hem”. Om man samlar dem i en gemenskap får man samarbete, delning och förståelse, och religion, kast, seder och ockupation bleknar.”

Del i en symfoni

Balkrishna Doshi startade sin egen byrå 1956, Vastushilpa, och anställde två arkitekter. Idag heter byrån Vastushilpa Consultants och har växt till fem partners och 60 anställda och de har genomfört mer än 100 projekt. 1978 grundade han Vastushilpa Foundation for Studies and Research in Environment Design för att utveckla inhemsk design och stadsplaneringsstandarder för en byggd miljö lämplig för Indien. Idag är det en effektiv länk mellan akademiker och professionella konsulter.

Institute of Indology. 1962, Ahmedabad, Indien. Byggnaden ritades för förvaring av gamla manuskript, som forskningscenter och så småningom, som museum. Byggnadens två våningar, dess höga plinter och långa veranda är alla komponenter i traditionella indiska byggnader.

Han har också grundat och varit direktör och tidigare ordförande på the School of Architecture and Planning i Ahmedabad, där fokus lagts på lärande genom en kontext (1966-2012), som bytte namn till CEPT University 2002. Han är numera Dean Emeritus vid samma skola och är bosatt i Ahmedabad.

Så här beskrev han bland annat sitt livslånga arbete i pressmeddelandet om Pritzkerpriset:

– Mitt arbete är en förlängning av mitt liv, min filosofi och mina drömmar, där jag försöker skapa skatter i en arkitektonisk anda.

Foto: VSF

The post Balkrishna Doshi – en pionjär inom low-cost housing appeared first on Hållbart Byggande.

]]>
https://hallbartbyggande.com/balkrishna-doshi-en-pionjar-inom-low-cost-housing/feed/ 0
Drömmen om den blandade staden https://hallbartbyggande.com/drommen-om-den-blandade-staden/ https://hallbartbyggande.com/drommen-om-den-blandade-staden/#respond Fri, 20 Jul 2018 06:12:10 +0000 http://hallbartbyggande.com/?p=11821 I många städers och stadsutvecklingsprojekts visioner och mål står det att vi ska skapa en blandad stad. Men hur uppnår vi egentligen blandningen och bygger städer och stadsdelar som skapar mångfald, gemenskap, ett tryggare samhälle och mindre segregering? En omfattande forskningsstudie som genomförts i tretton europeiska storstäder visar på en allt mer uppdelad stad. I ...

The post Drömmen om den blandade staden appeared first on Hållbart Byggande.

]]>
Annons
Annons

I många städers och stadsutvecklingsprojekts visioner och mål står det att vi ska skapa en blandad stad. Men hur uppnår vi egentligen blandningen och bygger städer och stadsdelar som skapar mångfald, gemenskap, ett tryggare samhälle och mindre segregering?

En omfattande forskningsstudie som genomförts i tretton europeiska storstäder visar på en allt mer uppdelad stad. I Stockholm har segregationen haft en markant ökning under de senaste tio åren. Den fattigaste och den rikaste gruppen har blivit mer geografiskt isolerade ifrån varandra. Catharina Thörn, sociolog och känd gentrifieringsforskare, vid Göteborgs universitet har sett samma utveckling i Göteborg.

– Man varnade redan i början av 90-talet för utvecklingen i Göteborg och vad det gör med människors livsmöjligheter. Att vi ska bo blandat är inte bara en rumslig fråga, det handlar om en fördelning av en rumsligt kollektiv resurs som även genererar ekonomi och ska fördelas jämlikt.

Tillsammans med fotografen Katarina Despotovic har hon gjort en närstudie av hur en gentrifieringsprocess kan gå till. I boken Den urbana fronten redogör Thörn och Despotovic för hur det tidigare industriområdet Kvillebäcken försvinner till förmån för en omdaning av området. Stadsdelen, som ligger på Hisingen i Göteborg, beskrevs i slutet av 1990-talet som ett viktigt område och med stor social betydelse och potential för småskalig utveckling. Här fanns bilverkstäder, second hand-butiker och moskéer, en brokig blandning av små fastighetsägare och låga hyror.

– När kartan ritades i Göteborg skulle stadskärnan istället finnas på båda sidor älven. Då blev Kvillebäcken plötsligt central mark. Det är här den grundläggande gentrifieringsteorin kommer in. Ett stycke land med enkel bebyggelse som har lågt värde kan göras om till attraktiv citymark med bostadsrätter och mer ekonomiskt hållbart attraktiv. Konsekvensen när platsen görs om för att attrahera människor med högre inkomster är att fattigdomen flyttas runt.

Kvillebäcken började beskrivas som ett otryggt och farligt ställe. Det skedde ett antal spektakulära mord i närheten som var relaterade till en svartklubb. Stadsdelen sågs allt mer som ett slumområde och gick till och med under epitetet Göteborgs Gazaremsa. Det beslutades att det nedgångna industriområdet skulle fräschas upp och omvandlas till en ”levande blandstad”. Visionen för det nya Kvillebäcken är en hållbar, levande och trivsam stadsdel. Området ska präglas av social livskvalitet med trygghet och mångfald och bli ett skyltfönster för det hållbara Göteborg. Men enligt Catharina Thörn blev resultatet av förändringen ett typexempel på gentrifiering.

Blicken på staden

De gamla industrilokalerna i området revs för att ge plats åt 2 000 nya bostäder. Av de nya lägenheterna i Kvillebäcken består 75 procent av bostadsrätter och 25 procent hyresrätter. Av de tidigare verksamheterna finns ingenting kvar, berättar Catharina Thörn. Av de som var verksamma på platsen och som intervjuades för boken var det ingen som kände igen sig i den bild av Kvillebäcken som framställts de senaste åren. Catharina Thörn pekar på hur det snarare blev en otrygg plats när rivningsprocessen dragit igång.

– Man rev området bit för bit och skapade rivningstomter som stod tomma och skapade en känsla av otrygghet. En populär chark började få problem med råttor när en stor sophög blev kvar efter rivningen, säger hon och lyfter fram vikten att prata om vems blick vi har på staden när vi diskuterar stadsplanering.

– Varifrån kommer berättelserna, vilka intressen finns det av att beskriva en plats på ett eller annat sätt. Det finns också en norm kring vad en attraktiv stad är som är starkt kopplat till medelklassområden. Den karaktäriseras ofta av att det är en fin plats med caféer och butiker. Men en stad måste ha heterogenitet och då måste vi fråga oss själva om allt verkligen ska se likadant ut i en stad om den också ska vara till för olika grupper i samhället, säger Catharina Thörn.

Catharina och Katarina ville också ta en närmare titt på hur beslutsprocessen för nya Kvillebäcken gått till. I detta fall rör det sig om ett förlopp som har stark koppling till gentrifiering.

– Makten flyttades över till ett lokalt bolag för att kunna fatta snabbare beslut. Det är ett redskap som många städer använder sig av. Det får dock insynskonsekvenser. Det var svårt att få ut offentliga handlingar och det saknades en tydligt dokumenterad beslutsprocess. Det formella beslutet om detaljplan togs först när marken var riven. Avsaknaden av transparens och medborgarinflytande är en viktig faktor i relation till gentrifiering.

Gentrifiering ingen naturlig process

Gentrifiering har ibland beskrivits som en naturlig, oundviklig process. Med tiden kommer områden som t ex Skärholmen i Stockholm vara det nya innestället dit folk vill flytta. Det är en naturlig utveckling för att staden inte ska stagnera. Den tesen är något som Catharina Thörn menar är en myt och som även boken tar upp.

– Städer är resultatet av en social och politisk kamp mellan olika grupper. Det är en fråga om maktrelationer och hur en stad styrs beror mycket på dessa konstellationer, vilken politisk ordning som råder. Städer har alltid sett ut och styrts på olika sätt. Att det finns något som är naturligt blir därför ett väldigt konstigt antagande. Det finns en naturlighet i att städer förändras men hur förändringen tar sig uttryck, vilka som blir vinnare och förlorare, vilka som måste flytta på sig, och detta beror helt på politiken.

Catharina Thörn. Foto: Göteborgs universitet/Johan Wingborg

Catharina Thörn. Foto: Göteborgs universitet/Johan Wingborg

Hon efterlyser en mer nyanserad bild av och ett mer sociologiskt perspektiv kring stadsutveckling.

–  Jag ser gång på gång att vissa grupper blir förlorare rumsligt sett. Men om staden är en kollektiv resurs som vi ska dela på måste vi diskutera hur vi ska bo tillsammans, vilka som ska få plats och hur vi ska få plats.

Det pratas ibland också om att gentrifieringsprocessen kan innefatta något bra, som att kvarteren upplevs finare och tryggare och att hus ökar i värde. Men gentrifiering kan aldrig innefatta något positivt, menar Catharina Thörn.

– Gentrifiering som begrepp inbegriper bortträngning. Det innebär en klassförändring där några får flytta på sig till förmån för andra. Det är en polariserande process som tar något från en grupp människor. Man måste göra skillnad på det och idén om en allmän upprustning och förbättring av en plats, med avsikten att de som bor där ska kunna bo kvar. Då handlar det inte längre om gentrifiering.

Annons

En annan syn på staden

Det som hände i Kvillebäcken kan förstås från ett lokalt såväl som ett globalt håll, förklarar Catharina Thörn. Skeendena hade med lokala styrelseformer och relationer att göra men det kan även ses som ett lokalt uttryck av en global tendens. Det handlar om hur synen på staden och dess uppgift har förändrats.

– Det har pågått ett skifte sedan 1970-talet där staden har gått från att ha mer av en kommunalpolitisk uppgift att ombesörja vård, skola och omsorg till att vara en plats som ska skapa ekonomisk tillväxt och vara starkt varumärkesbyggande. Stadsutvecklingen har blivit ett otroligt viktigt redskap för att få städer som Göteborg att växa. Det handlar mycket om att locka medelklassen att bo kvar och få nya människor att flytta hit för att skapa skatteintäkter. Men för de grupper som drabbas hårdast av bostadsbristen, unga och hushåll med låga inkomster, byggs det inget nytt.

Nya Kvillebäcken. Foto: Älvstranden Utveckling/Hans Wretling

Nya Kvillebäcken. Foto: Älvstranden Utveckling/Hans Wretling

Annan modell prövas i Vallastaden

Ett sätt att komma närmare steget till en blandstad är genom tuffare styrning och fler små aktörer, menar Rickard Stark på Okidoki Arkitekter. Han är områdesarkitekt och ligger bakom mycket av idéerna kring Vallastaden, Linköpings stora stadsdelsprojekt. Ambitionen för den nya stadsdelen detaljplan är tydlig; den ska skapa förutsättningar och incitament för en småskalig och blandad stadsdel med fokus på social hållbarhet.

Kärnan i Vallastadsmodellen handlar om tre principer. Den första är att marken delas in i mindre fastigheter och hämtar sin inspiration från hur städer byggdes förr i tiden.

– För hundra år sedan var det inte ovanligt att en privat familj kunde bygga och även på 1930-talet fanns fastighetsindelning fortfarande kvar som ett verktyg. Sedan släppte det totalt i och med det storskaliga byggandet på 1960-talet, då det behövde byggas många bostäder och ett helt område kunde bli en fastighet. Det tankesättet har blivit kvar än idag, säger Rickard Stark.

Vallastaden. Illustration: Okidoki Arkitekter

Vallastaden. Illustration: Okidoki Arkitekter

I Vallastaden delas varje kvarter upp i många fastigheter med kortsidan mot gatan. Indelningen gör det möjligt att blanda villor, radhus och större flerbostadshus inom samma kvarter. En annan del i modellen är att detaljplanen görs färdigt innan marken säljs. Genom att göra färdigt detaljplanen innan marken säljs kan kommunen styra mot de önskade kvaliteterna och ställa krav vid markförsäljningen. I regel sker marktilldelningen idag tidigt i processen och därefter arbetas en detaljplan fram tillsammans. Ett tillvägagångssätt som Rickard Stark menar i förflyttar makten till den nye markägaren.

– Marken är vår bästa resurs i kommunen och den säljer vi iväg utan att förädla den. Vi skulle aldrig komma på tanken att göra det med skog. Men det som säljs ut är själva makten när man släpper in de stora börsnoterade företagen över tröskeln. Det som byggs följer många gånger rationalitet och storskalighet.

Enligt Vallastadsmodellen säljs även marken till ett fast pris, vilket gör att aktörer konkurrerar om kvaliteter istället. Poäng sätts enligt en förutbestämd skala. Variation i lägenhetsstorlek och verksamheter som ger liv och rörelse i bottenvåningarna ger t ex extra poäng. Totalt deltar 40 aktörer, från börsföretag till privatpersoner, i Vallastadsprojektet.

Fördelen, påpekar Rickard, med att många fler byggare har fått chansen att vara med ökar möjligheten att skapa blandade bostadsformer och uttryck.

– Så som vi har arbetat i Vallastadsmodellen har utgångspunkten varit att titta på vilka mekanismer i miljön och fastigheten som upplevs positivt av människor. Det har varit nyckeln till dynamiken och blandningen och möjligheten att få med fler aktörer. För att komma till rätta med de monotona, nya stadsdelar vi har skapat under lång tid måste vi börja arbeta mer såväl kravställande som att släppa in fler aktörer.

Modiga politiker

Rickard Stark säger att det finns ett kommunalt uppvaknande som följer en europeisk trend. Fler progressiva kommuner börjar sätta agendan och ställa tydligare krav vid markförsäljningen. Under en av Citylabs nätverksträffar i Stockholm var temat blandad stad. En vision som samtliga närvarande var överens om men vägen dit uppfattas som desto mer komplex. Bland annat pratade deltagarna om att det många gånger krävs modiga politiker som vågar komma med tuffa krav och nya förslag för att få igenom förändringar. Rickard Stark bekräftar bilden utifrån erfarenheterna i Vallastadsprojektet. Där spelade Centerpartiets kommunalråd i Linköping, Muharrem Demirok, en viktig roll. Demirok var dåvarande ordförande i samhällsbyggnadsnämnden 2011 när planeringsarbetet med Vallastaden inleddes.

– Hade det inte varit för en djärv politiker som ”Murre” vet jag inte hur det hade gått med projektet. Han trodde starkt på idén och gav sitt fulla stöd till modellen.

Samtidigt lyftes problematiken bland de närvarande på nätverksträffen i att förändringar ska ledas av kommunalpolitiker. De är inte sällan bundna till att bli omvalda inför nästa mandatperiod och vill inte riskera att stöta sig med potentiella väljare. Även när de presenterar förslag, som att bygga flerbostadshus i ett villaområde, kan de mötas av motstånd från de boende och tvingas backa.

Rickard Stark. Foto: Ola Kjelbye

Rickard Stark. Foto: Ola Kjelbye

Hyresrättens plats

En viktig ingrediens i den blandade staden handlar om en fördelning mellan olika typer av bostadsformer som bostadsrätter, villor och hyresrätter – som alla har råd med. Nyproduktion av hyresrätter kan i vissa fall sluta med en månadskostnad som är flera tusen dyrare än en bostadsrätt. Hur får vi då ihop ekvationen om billiga hyresrätter och visionen om ett långsiktigt och hållbart byggande?

– Det finns en stor motsättning i det. Det är ofta poänglöst att försöka bygga billiga bostäder. Även om man kommer ner så långt som 1 400 kr/kvm och år landar hyran på det dubbla jämfört med de lägsta hyrorna i det befintliga beståndet. Det blir med andra ord ändå inte några billiga bostäder för de resurssvaga. Det krävs en annan typ av större grepp. Vi måste försöka hitta en lösning som social housing eller en kraftig omläggning av bostadsbidragen, säger Rickard Stark.

Vägen till en bra blandning av bostadsrätter och hyresrätter, områden som är attraktiva för alla och som får områden och stadsdelar att leva upp och skapa mångfald, gemenskap, ett tryggare samhälle och mindre segregering kantas av många utmaningar. Catharina Thörn efterfrågar ett större politiskt grepp om stadsutvecklingen.

– Vi bör gå bort från det teknokratiska fokuset och istället prata mer om målkonflikter, vilka val som får konsekvenser och att det finns en tydlighet kring konsekvenserna. När vi inkluderar medborgarna i en dialog behöver det primärt handla om deras vardagsliv och vilken stad de vill bo i. Vi måste börja prata om hur man ska värna om de bostadsområden som finns så att de inte riskerar att bli gentrifierade när vi förtätar, bygger om och bygger ut.

 

The post Drömmen om den blandade staden appeared first on Hållbart Byggande.

]]>
https://hallbartbyggande.com/drommen-om-den-blandade-staden/feed/ 0
Schweizisk arkitektur – med naturen som inspiration https://hallbartbyggande.com/schweizisk-arkitektur-med-naturen-som-inspiration/ https://hallbartbyggande.com/schweizisk-arkitektur-med-naturen-som-inspiration/#respond Fri, 13 Jul 2018 06:12:41 +0000 https://hallbartbyggande.com/?p=16720 Lokal anknytning, förvaltandet av kulturhistoriska värden och med naturen som inspiration är några av de teman som präglar schweiziska arkitekters skapande. Teknisk expertis och nyskapande har gett schweizisk arkitektur en internationellt framstående position. En innovativ arkitektur som också lever upp till ekologisk hållbarhet. – Idag är det ganska normalt att man försöker göra arkitekturen så ...

The post Schweizisk arkitektur – med naturen som inspiration appeared first on Hållbart Byggande.

]]>
Annons
Annons

Lokal anknytning, förvaltandet av kulturhistoriska värden och med naturen som inspiration är några av de teman som präglar schweiziska arkitekters skapande.

Teknisk expertis och nyskapande har gett schweizisk arkitektur en internationellt framstående position. En innovativ arkitektur som också lever upp till ekologisk hållbarhet.

– Idag är det ganska normalt att man försöker göra arkitekturen så hållbar som möjligt. Det finns både lagar och märkningar som kräver det i Schweiz. Samtidigt har den traditionella arkitekturen i Schweiz länge varit hållbar på så sätt att den involverar lokala material. Idag finns det olika arkitekter som försöker översätta traditionen till modern arkitektur där man arbetar både traditionellt och experimentellt, säger Christoph Wieser. Han är arkitekt och undervisar i arkitektur vid Lucerne School of Engineering and Architecture.

Han menar att det mest karaktäristiska med den moderna, hållbara schweiziska arkitekturen är att man inte försöker framhålla att byggnaden är hållbar.

– Med det menar jag att hållbarhet är ett krav som alla andra som behövs för att en byggnad ska fungera rent arkitektoniskt, tekniskt och så vidare. Det man vill är att göra bra och intressant arkitektur. Om den fungerar bra är den också hållbar. Inom den schweiziska arkitekturen pratar vi också gärna om den kulturella hållbarheten. Det är inte bara ett tekniskt begrepp, det ska även innehålla hela arkitekturen.

Lokal kontext

Många schweiziska arkitekter hämtar inspiration från naturen och väljer gärna naturliga byggmaterial och en utformning som låter byggnaden smälta in i det omgivande landskapet.

– Att låta sig inspireras av naturen och den lokala kontexten är sedan 1980-talet ett starkt drag i schweizisk arkitektur. Den mest kända är arkitekten Gion Caminada. Han kommer från en liten by i Graubünden, Vrin, och arbetar mycket lokalt, säger Christoph Wieser.

Caminada intresserar sig för den lokala byggtraditionen och möjligheterna att applicera gamla byggkonstruktioner i modern arkitektur. För att förverkliga sina konstruktioner använder han traditionella lokala material som trä och sten. Herzog & de Meuron och Peter Zumthor tillhör också de mest välkända och jobbar alltid med det som finns i omgivningen, berättar Christoph Wieser. Ett exempel från Herzog & de Meuron är deras biologiskt filtrerade swimming pool i Riehen, inspirerad av Badi, de traditionella träpoolerna som är placerade i Rhinefloden. Resultatet är en utomhuspool där besökarna kan simma i en naturligt filtrerad sjö som hålls ren genom vattenväxter och lager av grus, sand och jord istället för kemikalier och maskiner.

Futuristisk fjällstuga

Ett annat aktuellt exempel är Youth Hostel Saas Fee i Basel. Steinmann & Schmid Architekten ligger bakom vandrarhemmet som nyligen belönades med Prix Lignum Wood Award 2015. Den fem våningar höga träbyggnaden refererar till traktens typiska arkitektur inspirerade av lador. Även robusta och råa material har valts till interiören som återspeglar de kringliggande bergen. En mer futuristisk byggnad är fjällstugan Monte-Rosa-Hütte, i närheten av den klassiska skid- och klättringsorten Zermatt. Den fem våningar höga konstruktionen av trä, stål och betong är ett gemensamt projekt mellan the Federal Institute of Technology i Zürich och Swiss Alpine Club. 2 810 meter över havet fungerar den som ett basläger för bergsklättrare. Byggnadens utformning gör att den smälter väl in i det kringliggande berg- och snölandskapet och den har dessutom en minimal miljömässig inverkan på naturen. Eftersom fjällstugan ligger precis vid kanten av en glaciär och utanför räckvidden av några kraftledningar, designades den för att vara till 90 procent självförsörjande på energi och extremt energisnål. Den största mängden energin kommer från solpaneler och solfångare.

Annons

Monte Rosa Huette. Foto: Hwking

Vågliknande fasad i betong

Lokal prägel och naturliga material är grundbulten i arkitektkontoret Mierta & Kurt Lazzarinis arbete. Paret Lazzarini bor sedan många år tillbaka i en schweizisk alpby, belägen drygt 1 800 meter över havet. Mierta och Kurt är båda uppvuxna i regionen och är djupt förankrade i det omslutande landskapet, präglat av berg, glaciärer och sjöar men även små byar med historiska byggnader. Genom sina projekt vill de öppna ögonen för det landskap och den kultur som de befinner sig i. Deras huvudfokus, berättar Kurt Lazzarini, är relationen mellan projekten och deras omgivande miljö.

Ett exempel är projektet Wohnüberbauung Giardin i staden Samedan, arkitektparets hemvist. De tornliknande bostadshusen från 2007 har försetts med en säregen fasad av vågliknande lager av betong i olika nyanser som får byggnaderna att se ut som att de är byggda in i landskapet och ger fasaden en naturlig och levande effekt. Inspirationen kommer från de omgivande odlingsterrasserna. Det mindre lägenhetskomplexet är beläget mitt i en brant sluttning och avskiljs genom små passager som påminner om de smala gränderna i Samedan.

Wohnüberbauung Giardin i staden Samedan. Foto: Mierta & Kurt Lazzarini Architekten

Ett bebott stenblock

Ett annat bygge som både inspirerats av naturen och byggts för att smälta in i omgivningen är lägenhetshotellet Nebau Hotel Longhin vid foten av bergstoppen Piz Lunghin. Byggnaden har en tydlig design med skarpa kanter som återspeglar det närliggande bergets form. Den grova ytan på betongfasaden får huset att nästan se ut som ett ”bebott” stenblock, som en del av berglandskapet. Interiör, dörrar och fönster är skapade i trä för att ge en mjuk och hemtrevlig kontrast till den hårda betongkonstruktionen.

De böjda delarna av rostig plåt på den moderna kontorsfastigheten Islas i Samedan har inspirerats av den slingrande floden Inn. Fasaden i glas knyter an till den intilliggande lärkskogens vackra höstfärger och omgivningens ljusskiftningar. Men byggnaden agerar inte bara kontor, den är också en ren energilagringsanläggning. En solcellsanläggning på taket suger åt sig solens energi som sedan lagras i underjordiska vattentankar. Betonggolven på varje våning absorberar dessutom värme från solen som sedan kan användas senare på kvällen.

Islas. Foto: Mierta & Kurt Lazzarini Architekten

Tradition möter framtid

Bevarandet av tradition och kulturhistoriska värden som är en viktig del av den schweiziska arkitekturen syns även i diverse renoveringsprojekt. Äldre byggnader har renoverats till mer moderna versioner men har samtidigt fått behålla unika särdrag från den ursprungliga byggnaden.

– Många arkitekter försöker bibehålla karaktären av den bestående byggnaden och förändra den på ett varsamt sätt när de genomför ett renoveringsprojekt, berättar Cristoph Wieser. Ett flertal schweiziska arkitekter arbetar utifrån detta förhållningssätt.

Arkitektduon Capaul & Blumenthals renovering av 1500-talshuset Türalihus i Valendas är ett exempel. Även Arthur Rüegg och Silvio Schmed, Zürich, Elisabeth och Martin Boesch, Zürich, och Diener & Diener i Basel arbetar med liknande projekt. I Buchner Bründler Architektens omvandling av ett 200 år gammalt trä- och granithus behölls den rustika fasaden medan interiören fick rena ytor och väggar i betong för ett minimalistiskt och ljust intryck.

Buchner Bründler Architekten. Foto: Ruedi Walti

Savioz Fabrizzi Architects renoverade varsamt ett 1800-talsstenhus till modern standard men utan att ta bort den historiska charmen. Husets exteriör rördes knappt men genom en rad energieffektiviseringsåtgärder såsom förbättrad isolering, installering av solpaneler och ett extra lager betong invändigt kunde byggnaden uppnå den schweiziska standarden för lågenergibyggnader.

 

The post Schweizisk arkitektur – med naturen som inspiration appeared first on Hållbart Byggande.

]]>
https://hallbartbyggande.com/schweizisk-arkitektur-med-naturen-som-inspiration/feed/ 0
Ny bebyggelse – men till vilket pris? https://hallbartbyggande.com/ny-bebyggelse-men-till-vilket-pris/ https://hallbartbyggande.com/ny-bebyggelse-men-till-vilket-pris/#comments Tue, 02 Jan 2018 10:16:55 +0000 http://hallbartbyggande.com/?p=14093 Urbanisering och växande befolkning innebär att städer förtätas och i många fall att grönytor, vars värde kan vara svåra att definiera, exploateras. Vad riskerar vi att förlora när skogsdungar och åkermark får ge plats åt nya bostäder? För att svenska städer ska kunna hantera en växande befolkning utan att exploatera högproduktiv jordbruksmark eller värdefulla naturområden ...

The post Ny bebyggelse – men till vilket pris? appeared first on Hållbart Byggande.

]]>
Annons
Annons

Urbanisering och växande befolkning innebär att städer förtätas och i många fall att grönytor, vars värde kan vara svåra att definiera, exploateras. Vad riskerar vi att förlora när skogsdungar och åkermark får ge plats åt nya bostäder?

För att svenska städer ska kunna hantera en växande befolkning utan att exploatera högproduktiv jordbruksmark eller värdefulla naturområden kommer en förtätning av redan befintlig bebyggelse att vara nödvändig. Förtätning av städer kan innebära vissa fördelar som att redan befintliga men ensidiga områden kan byggas om till mer blandade stadsdelar eller att gemensamma tjänster som exempelvis kollektivtrafik utnyttjas bättre.

Samtidigt kan förtätning innebära att grönytor exploateras vilket kan ge både hälsomässiga nackdelar för de som bor i staden och göra området mindre motståndskraftigt mot exempelvis skyfall och värmeböljor i ett förändrat klimat.

Gröna ytor och oaser i staden har flera dokumenterade effekter på vår hälsa, de främjar barns psykiska, sociala, fysiska och motoriska utveckling. De kan också bidra till att vår fysiska aktivitetsnivå ökar och våra stressnivåer sjunker samtidigt som de har förmågan att minska negativa miljöeffekter i stadsmiljön såsom buller och luftföroreningar och ofta har de en viktig roll i dagvattenhanteringen.

De hjälper oss också, att enbart med sin närvaro, skapa en relation till naturen vilket har lyfts som viktigt i en tid som präglas av storskalig utrotning av arter och ett överutnyttjande av naturresurser. Att människor som upplever natur också tydligare ser värdet i att bevara den.

Grönytor kontra nybyggnation

Exakt vilket värde en skogsdunge eller en park har för oss kan dock vara svårt att definiera enligt Tim Delshammar. Han har forskat på hållbar stadsutveckling på Sveriges lantbruksuniversitet men arbetar idag som landskapsarkitekt på gatukontoret i Malmö.
– Det är svårt att bestämma vilket värde en skogsdunge där folk promenerar egentligen har, det är klurigt eftersom det representerar så många olika värden. Och hur stor nytta den gör beror på vilken nytta man är ute efter. Gamla och grova träd går inte att ersätta på kort tid medans en plats för barns lek kanske går att kompensera på annat sätt.

Grönytorna skiljer sig åt beroende på vilken del i Sverige man befinner sig i. I Malmö består de av parker eller jordbruksmark medans de i Göteborg eller Stockholm oftast består av skogsdungar. Gemensamt för alla ställen är att det ofta uppstår en dragkamp mellan de som letar efter platser att exploatera och de som försvarar grönytornas värde.
– Och husbyggnaden vinner oftast. Eftersom det är svårt att definiera behovet av grönytor är också det behovet lättare att ignorera. Grönytor är dessutom ofta billiga att bygga på, menar Tim Delshammar.

En sådan dragkamp som pågår i nuläget är mellan föreningen Bevara Årstaskogen och Stockholm Stad. Årstaskogen pekas av Stockholm Stad ut i deras “Guide till tystnaden i Stockholm” som en plats vars promenadslingor och utkiksplatser erbjuder ställen som upplevs som rofyllda och tysta jämfört med staden i övrigt. Skogen har höga naturvärden med uppemot 200 år gamla träd och är hem åt ett stort antal sällsynta och i vissa fall utrotningshotade arter. Området har länge varit aktuellt för att bli ett naturreservat och kommer om den rödgröna majoriteten i Stockholms stadshus får bestämma även att bli det inom en snar framtid.

En förutsättning för detta är dock enligt biträdande finansborgarråd och ordförande i Exploateringsnämnden Jan Valeskog (S) att det kan byggas bostäder i anslutning till reservatet. De planerar att använda cirka 20 procent av Årstaskogen till att uppföra 800-1000 nya bostäder. Förslaget har mött stor kritik från boende i området och föreningen Bevara Årstaskogen som nu bildats har uppvaktat och anordnat möten med ansvariga politiker, skickat skrivelser till förvaltningar, begärt ut markanvisningsansökningar och olika typer av beslutsunderlag från staden, kontaktat media och lämnat över en protestlista med 7700 namnunderskrifter till Jan Valeskog.

Trötta på att ses om ett NIMBY-gäng

Anledningen till det stora engagemanget är enligt Karin Wittboldt Svenungsson, Jenny Sverker och Eva Lindahl som alla är engagerade i Bevara Årstaskogen flera. Dels har de ett eget intresse av skogen. Eva Lindahl som har två barn anser att skogen är både bättre och tusen gånger roligare än en lekpark eftersom den erbjuder ett lugn som får barnen att må bra men även ger henne små korta stunder av andrum i vardagen där hon kan plocka bär eller bara få vara i naturen medans barnen leker.

Karin Wittboldt Svenungsson har för länge sedan tappat tappat räkningen på hur många promenader som hon tagit genom Årstaskogen.
– Jag vet inte hur många gånger som jag gått runt i Årstaskogen. När livet tar emot och man behöver hämta kraft är det det enda som hjälper. Att få komma ut till något som är större än en själv skänker ro som är svår att uppleva på annat sätt, säger hon.

Trots att de själva har stor glädje av skogen är de enligt Jenny Sverker trötta på att av de politiker vars beslut de kritiserar ses som ett “NIMBY-gäng” (Not In My Backyard. Reds anm) som inte ser frågan i ett större perspektiv med bostadsbristen som en faktor. Hon menar att det är en demokratifråga eftersom det handlar om ett ganska stort rekreationsområde som kommer att göras otillgängligt för många medborgare för att några stycken ska få bo fint med sjöutsikt. De är även alla frustrerade över att de inte får några tillfredsställande svar på hur miljöaspekterna har utretts.

Annons

Stockholms stad miljöborgarråd Katarina Luhr (MP) svarar i ett skriftligt meddelande på den frågan att de vet om att samtliga delar av skogen är värdefull och att de kommer att utreda och ta ytterligare hänsyn till naturvärdena i en eventuell planprocess. Jan Valeskog svarar att de har gjort omfattande utredningar men att det också är självklart att det måste bli en kompromiss mellan miljövärden å ena sidan och den kraftigt växande staden å andra sidan. Han menar också att skogen och reservatet kommer att göras mer tillgängligt i och med de nya bostäderna bland annat genom att pengar frigörs till att satsa på entréerna och gångvägarna in mot skogen.

Just att området idag beskrivs som svårtillgängligt av de ansvariga politikerna har medlemmarna i Bevara Årstaskogen svårt att köpa.
– Det är arkitekterna som har initierat denna idé om den otillgängliga Årstaskogen och av någon anledning har exploateringskontoret och politikerna svalt detta med hull och hår vilket är så uppseendeväckande och inte alls stämmer, säger Karin Wittboldt Svenungsson.

– Vi blir överkörda på grund av ett ickekunderlag. Om jag bara fick se en ordentlig rapport på att detta var ordentlig och objektivt utrett så skulle jag ge mig. Men vi får inga ordentliga svar, säger Eva Lindahl.

Ekosystemtjänster och möjligheterna att kompensera dessa

Ett sätt att få en överblick över grönytors värden när intressen ställs mot varandra kan vara att definiera de ekosystemtjänster, alltså produkter och tjänster som naturen gratis erbjuder oss, som finns i ett område. Och om någon av dem försvinner får man titta på vad som kan ersätta den genom så kallade kompensationsmetoder. Exempelvis har Malmö Stad börjat räkna på skyfallshantering och hur den påverkas av förtätning.
– För framtidens klimat kommer det att krävas mycket yta, vi kan inte leda bort allt vatten via rörledningar och kompensationsmetoder. Ofta blir kompensationsåtgärder dessutom dyrare än att behålla det som man har, säger Tim Delshammar.

Både NCC och Riksbyggen har utvecklat metoder för att i ett tidigt skede av byggprocessen analysera viktiga ekosystemtjänster. Riksbyggen har tillsammans med Sweco tagit fram ett mätsystem som de använder för att mäta vad naturen bidrar med på den aktuella platsen och sedan undersöker de vad de kan göra för att uppnå samma resultat. Enligt Karolina Brick, miljöchef på Riksbyggen används mätsystemet vid alla deras nybyggnadsprojekt. De tittar på vilka ekosystemtjänster som finns, hur de utnyttjas och vad de kan göra för att uppnå samma resultat.
– Sedan tittar vi på vad som kommer att hända vid exploatering, vad vi kan bevara och vad kan vi kompensera på annat sätt. Kanske finns det till och med något som vi kan addera. Baskravet är att vi måste komma upp i lika stort värde efter som innan. Om vi inte gör det får vi inte okej på att fortsätta utan får då titta på vilka andra kompensationsåtgärder som kan tillföras.

Hon berättar att ett exempel på kompensationsåtgärder kan vara att en genomsläpplig markyta som bidrar till exempelvis vattenrening och vattenreglering som försvinner när de bygger hus, kan kompenseras med att de istället anlägger en damm, diken och gröna tak som också bidrar till ekosystemtjänstvärdena vattenrening och vattenreglering.
– Men vi har oftast inte byggt där det har varit så många naturvärden från början. Vivaprojekt var annorlunda, där krävdes det fler insatser.

Marken för Brf Viva som låg centralt belägen invid Chalmersområdet i Göteborg beskrivs i Riksbyggens rapport som ett grönområde som var svårtillgängligt men viktigt för rekreation. Analysen visade även att marken erbjöd ekosystemtjänster såsom vattenrening, bindning av kol och upprätthållande av luftkvalitet. Det var dessutom en viktig plats som habitat för mindre hackspett. Riksbyggen inledde ett samarbete med Botaniska trädgården med att utveckla utemiljön och förslaget som togs fram visade enligt Riksbyggen på en möjlig ökning av ekosystemtjänster.Något som kommer att utvärderas nu när bygget är klart.

En eventuell begränsning med Riksbyggens arbete med ekosystemtjänster är att deras analys genomförs vid markförvärv, då det redan är bestämt att det ska byggas i området. En del kommuner har genomfört karteringar av ekosystemtjänstvärdena, som kan användas som underlag i planprocessen kring vilken mark som ska bebyggas.
– Det är något jag hoppas få se mer av i framtiden. Då kan vi som projektutvecklare använda detta underlag för att se hur vi på bästa sätt kan möta de behov som finns i området samt att ekosystemtjänstperspektivet då kommer in i ett tidigare skede och är med som ett underlag i beslut om vilka områden som ska bebyggas hos kommunen, säger Karolina Brick.

Vad definierar egentligen ett hållbart byggande?

Tim Delshammar anser att det även i vissa fall skulle behöva bestämmas vilka områden som ska bebyggas på regional nivå. Enligt undersökningar som gjorts tillhör åkermarken i södra Sverige en av de bästa i världen. Den baltiska moränen i Skåne är mycket näringsrik och lättbrukad och där finns ett bra klimat och en lång vegetationsperiod.
– Malmö har tagit ställningstagandet att inte expandera på jordbruksmarken utan förtätningen ska ske i befintlig stad. Det som dock händer att det byggs på jordbruksmark i kranskommuner som vill växa istället. Och till slut kommer ju även Malmö att nå en smärtgräns där vi kommer att få bygga på åkermark om staden ska växa, säger han.

Han ser flera andra möjligheter till expansion i Skåne som inte utnyttjas idag.
– Det finns städer med goda tillväxtmöjligheter, glesa järnvägsorter som skulle kunna förtätas, som exempelvis Eslöv norr om Malmö och Lund. Men det finns ingen regional planering, det krävs politiker som vågar ta ställning istället för att bara bygga där det är enkelt.

Huruvida vilka hållbarhetsaspekter som egentligen ska beaktas vid nybyggnation, om det är själva byggnadernas egenskaper och hur de uppförs som avgör hållbarhetsaspekterna eller vad som riskerar att gå förlorat när skog och jordbruksmark trängs undan är något som Karin Wittboldt Svenungsson funderat några varv kring sedan hon blev engagerad i Bevara Årstaskogen.

Hon har sett nya energieffektiva bostäder med hållbarhetsstämpel invigas i närheten av där hon bor och hon påpekar att det oftast bara är nya lösningar som beskrivs som hållbara och miljövänliga medan de stora miljöfördelarna som redan finns i en skog ignoreras.
– Man kan ju undra lite vad som egentligen definierar ett hållbart byggande? avslutar hon.

 

 

 

 

 

 

The post Ny bebyggelse – men till vilket pris? appeared first on Hållbart Byggande.

]]>
https://hallbartbyggande.com/ny-bebyggelse-men-till-vilket-pris/feed/ 1
Futuristisk museibyggnad siar om morgondagen https://hallbartbyggande.com/futuristisk-museibyggnad-siar-om-morgondagen/ https://hallbartbyggande.com/futuristisk-museibyggnad-siar-om-morgondagen/#respond Mon, 10 Jul 2017 05:50:10 +0000 http://hallbartbyggande.com/?p=11547 The Museo do Amanhãs, Brasiliens numera populäraste museum, prisas för sin unika design, nyttjandet av lokala resurser och innovativa utställningar. Museo do Amanhãs, morgondagens museum, i öppnade i december 2015. Den diagonala byggnaden skjuter rakt upp i himlen från Rio de Janeiros hamn. Bakom designen står den katalanske arkitekten Santiago Calatrava, som även ritat och ...

The post Futuristisk museibyggnad siar om morgondagen appeared first on Hållbart Byggande.

]]>
Annons
Annons

The Museo do Amanhãs, Brasiliens numera populäraste museum, prisas för sin unika design, nyttjandet av lokala resurser och innovativa utställningar.

Museo do Amanhãs, morgondagens museum, i öppnade i december 2015. Den diagonala byggnaden skjuter rakt upp i himlen från Rio de Janeiros hamn. Bakom designen står den katalanske arkitekten Santiago Calatrava, som även ritat och konstruerat Turning Torso i Malmö. Hans inspiration till museibyggnadens säregna utseende sägs komma från ananasväxterna i Rios botaniska trädgårdar. Taket är försett med solpaneler som följer solens rörelse under dagen. Deras diamantliknande former påminner om den hårda ytan på en ananas, som en hyllning till den tropiska inramningen.

Foto: Bernard Lessa

Foto: Bernard Lessa

Genom innovativa inslag är byggnaden designad för att anpassa sig till klimatförändringar: solpanelerna följer solens rörelse och maximerar på så sätt energiupptaget. Regnvatten samlas upp och återvinns och kallvatten från Guanabaraviken används till luftkonditioneringen. Därigenom sparas inte mindre än 9,6 miljoner liter vatten och 2 400 MWh elektricitet per år.

Ett flytande skepp

Byggnaden omges även av en pool som filtrerar det vatten som pumpas in från viken och tillbaka igen via ett litet vattenfall. Men vattnet har också en reflekterande effekt som ger en illusion av att museet är flytande.

– Tanken är att byggnaden ska se ut att flyta, som ett skepp på vattnet. Eftersom utställningarna varierar har vi introducerat en arketypisk struktur inuti byggnaden. Denna enkelhet möjliggör en funktionell mångsidighet och museet kan därmed användas även till konferenser eller som en plats för forskning, säger Santiago Caltatrava.

Dagens gärningar påverkar morgondagen

The Museu do Amanhãs hållbara arkitektur återspeglar museets innehåll och starka strävan mot en mer hållbar värld. Genom att blanda utställningar om vetenskap och konst hänger sig åt det den världsomspännande mest akuta utmaningen: hur vi människor måste förändra oss för att undvika en klimatkatastrof.

Annons

– När människor tänker på ”framtiden” tycks den ofta upplevas som väldigt långt borta. Därför har vi döpt museet till ”imorgon”. Det ligger närmare i tiden och påverkas av vad vi gör idag, säger Hugo Barreto, innehållsansvarig och generalsekreterare för Roberto Marinho Foundation.

Den stora utställningen är i princip helt och hållet digital och fokuserar på idéer snarare än föremål. En 200 meter lång hall visar bilder på planetens ursprung fram till en möjlig framtid. Utställningen ställer frågor om varifrån vi kommer, var vi är och var vi är på väg. Fernando Meirelles, regissören bakom Guds stad, komprimerar nästan 14 miljarder år av geologiska förändringar och naturens utveckling till en åtta minuter lång filmupplevelse. I hjärtat av museet finns skärmar med ljud och bild som illustrerar vår nutid: klipp på brinnande skogar, smältande glaciärer och växthusgasutsläpp. Budskap flimrar förbi om vår livsstils förödande inverkan på planeten.

– Vi hoppas att besökarna känner sig upprörda eller inspirerade när de lämnar museet, så länge de inte är likgiltiga, säger Alberto Oliveira, curator.

Foto: Bernard Lessa

Foto: Bernard Lessa

I våras utsågs museet i Rio de Janeiro till bästa innovativa gröna byggnad i MIPIM Awards i franska Cannes. Museet är också det första i Brasilien att certifieras enligt LEED Guld.

Foto: Sérgio Huoliver

The post Futuristisk museibyggnad siar om morgondagen appeared first on Hållbart Byggande.

]]>
https://hallbartbyggande.com/futuristisk-museibyggnad-siar-om-morgondagen/feed/ 0
Hållbarhet allt viktigare inom fastighets- och byggjuridiken https://hallbartbyggande.com/hallbarhet-allt-viktigare-inom-fastighets-och-byggjuridiken/ https://hallbartbyggande.com/hallbarhet-allt-viktigare-inom-fastighets-och-byggjuridiken/#comments Fri, 05 Aug 2016 05:50:18 +0000 http://hallbartbyggande.com/?p=8743 Med ett ökat fokus på hållbarhet blir frågor som rör miljö och socialt ansvarstagande nu också allt viktigare juridiska aspekter inom bygg- och fastighetsbranschen. Med de transaktioner och upphandlingar som sker och de avtal som ingås inom bygg- och fastighetsbranschen är det naturligt att hållbarhetsfrågor som berör till exempel miljö, arbetsvillkor och antikorruption också kommer ...

The post Hållbarhet allt viktigare inom fastighets- och byggjuridiken appeared first on Hållbart Byggande.

]]>
Annons
Annons

Med ett ökat fokus på hållbarhet blir frågor som rör miljö och socialt ansvarstagande nu också allt viktigare juridiska aspekter inom bygg- och fastighetsbranschen.

Med de transaktioner och upphandlingar som sker och de avtal som ingås inom bygg- och fastighetsbranschen är det naturligt att hållbarhetsfrågor som berör till exempel miljö, arbetsvillkor och antikorruption också kommer in i affärsjuridiken, menar Emma Ihre, hållbarhetschef på advokatbyrån Mannheimer Swartling.

– Byggföretag, fastighetsbolag och kommuner har uppförandekoder som de ska efterleva. Tidigare har organisationernas hållbarhetsarbete mer rört sig om ambitioner och visioner men innefattas nu i policys och andra styrdokument. Vi ser nu att dessa frågor blir mycket mer konkreta och börjar inkluderas i affärsavtalen.

Natalie Bretz, Senior Associate som arbetar med fastighetsutveckling och entreprenadprojekt på Mannheimer Swartling, ser även hon att hållbarhetsfrågor blir än mer aktuella, framförallt när det kommer till transaktionsmarknaden och fastighetsutvecklingsprojekt.

– Det var inledningsvis på transaktionssidan som de juridiska hållbarhetsaspekterna aktualiserades med till exempel hårdare miljökrav och certifieringar av fastigheter. Ett exempel på det är när en säljare, i en fastighetstransaktion, åtar sig att leverera en fastighet som är certifierad. Att bryta mot ett sådant åtagande kan bli en ganska kostsam affär, vilket också gör att detta blir viktiga affärsmässiga frågor i fastighetssektorn, säger hon.

Hyresgäster ställare tuffare krav

Det finns också exempel på att köparen av en fastighet kan behöva göra sociala åtaganden, bland annat inom det allmännyttiga beståndet. Ett kommunalt bolag som säljer en fastighet kan exempelvis ha önskemål om att köparen ska hålla lägre hyresnivåer för vissa av de vid transaktionstidpunkten befintliga hyresgästerna. Natalie kan också urskilja en ökande trend på hyresmarknaden innebärande att hyresgästerna ställer tuffare miljökrav på fastighetsägarna.

– Gröna hyresavtal blir allt vanligare som tydligt specificerar de åtgärder hyresvärden och hyresgästen har kommit överens om. Det gäller ofta till exempel frågor avseende energi, materialval och avfallshantering. Transaktionsmarknaden hänger givetvis ihop med hyresmarknaden. Man vill ha bra objekt att hyra ut och det ställer också krav på miljömässiga hyresavtal.

Även i större stadsutvecklings- och infrastrukturprojekt blir miljö- och hållbarhetsfrågor desto viktigare och i den typen av stora satsningar måste beställaren av entreprenaden vara mycket noggrann och tydlig när man tar fram förfrågningsunderlaget, det vill säga handlingar och kravspecifikationer, för det som ska byggas. Vill man till exempel ha en viss miljöstandard, klassning eller hållbara materialval måste det också återspeglas tydligt i entreprenadavtalet, vilket inte alltid är självklart beroende på vilken entreprenadform som gäller för ett projekt, menar Natalie.

Ett kulturskifte

Hållbarhet och företagsansvar har idag blivit en självklarhet för de flesta företag och organisationer. De bolag som ligger i framkant och driver frågorna på den internationella arenan är ofta de företag som granskades först. Inte sällan har arbetet initierats efter negativ uppmärksamhet i media, från ideella organisationer eller investerare. Mer fokus riktas nu därför på styrelsens och ledningens ansvar. Det blir allt svårare att frånsäga sig skyldigheten att engagera sig i problem med en underleverantör eller i ett fall av korruption. Detta har i sin tur lett till ett kulturskifte, berättar Natalie. Nu vill man jobba med hållbarhet för att det är rätt, det är ett nytt spår som är mer ärligt och uppriktigt.

Annons

– I byggsektorn ser vi just nu framför allt att det är inom frågor som rör antikorruption och det sociala området som vi kan hjälpa våra klienter. Det finns mycket gamla strukturer och mönster som lever kvar, många gånger är man inte heller medveten om vad som räknas som en muta eller ser möjligheterna med att integrera sociala frågor i affärsverksamheten, säger Emma. Det handlar snarare om okunskap, än om en ovilja att göra rätt för sig.

Detta kulturskifte har även gjort att det är nästintill omöjligt att inte inkludera miljö och sociala frågor i ens affärsverksamhet. Numera ställer också investerare högre krav på hållbarhet och bankerna tar även hänsyn till det när de investerar och lånar ut pengar till olika projekt. Trenden pekar mot att det också blir mer fokus på att arbeta med just antikorruption, arbetsvillkor och andra sociala frågor som att motverka utanförskap och bygga för en ökad mångfald.

Mer kunskap behövs

I dag finns det en stark ambition och vilja att arbeta mer aktivt med hållbarhetsfrågor i olika led, menar Emma och Natalie. Problemet är bristen på kunskap. I vissa fall känner branschen inte till vad som är tillåtet och hur regelverket ser ut.

– Det finns ett glapp mellan organisationers värderingar och den komplexa verklighet som aktörer i branschen varje dag verkar i. Därför måste det finnas mer kunskap hos styrelser och företagsledningar för att driva de här frågorna. Företagen och de offentliga instanserna börjar förstå mer hur reglerna kring antikorruption och ansvaret i leverantörsleden fungerar samt affärsnyttan med ett strategiskt integrerat hållbarhetsarbete. Det gör att vi kan börja komma runt kunskapsluckorna, säger Emma.

Viljan saknas inte hos företag och kommuner. Samtidigt finns det en osäkerhet kring vad som är möjligt. Vilka krav får man ställa vid en offentlig upphandling? När ett nytt byggprojekt är på gång, hur utformar man då utvärderingsmodeller för att fånga upp och integrera hållbarhetsfrågorna? Den här typen av frågor är sådana som advokatbyråerna kan stöta på i sin kontakt med klienter.

Allt fler efterfrågar nu juridisk expertis för att ta tag i hållbarhetsarbetet, berättar Natalie.

– Vi ser en stark trend att företag inom både privat och offentlig sektor vill ligga i framkant inom hållbarhet men kan vara osäkra på vilka frågor man ska jobba med. De kommer då till oss för att diskutera risker, affärsmöjligheter och konkreta frågor de behöver ta itu med.

 

Hela artikeln hittar du i Hållbart Byggande Nr 2 2016. 

>> Prenumerera på Hållbart Byggande

The post Hållbarhet allt viktigare inom fastighets- och byggjuridiken appeared first on Hållbart Byggande.

]]>
https://hallbartbyggande.com/hallbarhet-allt-viktigare-inom-fastighets-och-byggjuridiken/feed/ 1
Nya visioner för hållbar arkitektur https://hallbartbyggande.com/nya-visioner-for-hallbar-arkitektur/ https://hallbartbyggande.com/nya-visioner-for-hallbar-arkitektur/#respond Wed, 06 Jul 2016 07:51:54 +0000 http://hallbartbyggande.com/?p=6713 Arkitekturen är en arkeologisk utgrävning framför våra ögon. En stad visar upp alla sina byggnader som ett bevis på de sekel som gått. En annan form av hållbarhet. Men med klimatförändringarna kompliceras begreppet. Så hur tänker arkitekter idag i ett vidare perspektiv, när andra parametrar än bara själva gestaltningen skall in? Människan i centrum – ...

The post Nya visioner för hållbar arkitektur appeared first on Hållbart Byggande.

]]>
Annons
Annons

Arkitekturen är en arkeologisk utgrävning framför våra ögon.

En stad visar upp alla sina byggnader som ett bevis på de sekel som gått. En annan form av hållbarhet. Men med klimatförändringarna kompliceras begreppet. Så hur tänker arkitekter idag i ett vidare perspektiv, när andra parametrar än bara själva gestaltningen skall in?

Människan i centrum

– För vår del är basen alltid att göra bra stadsbyggnad där människan står i centrum, berättar Sanna Hederus och Åsa Kallstenius, gemensamma grundare av Kod Arkitekter. Vi ser hållbarhet i ett långt perspektiv och hittar alltid nya infallsvinklar. Vi prioriterar arkitektur efter livslängd, hur länge en byggnad skall stå och vad som påverkar flest människor. Stadsrummet, byggnadens organisation och fasad går före inredning. Från kontor till affärslokal till bostäder. Att sia om framtiden är svårt men det går att tänka efter före, menar vi. Dessa frågor lyfter vi gärna med beställarna, som också visar ett stort intresse. Att tänka hållbart behöver nämligen inte kosta mer, det gäller bara att flytta sitt fokus. Vi har också Kod utveckling, ett dotterbolag där vi genomför visionära projekt knutna till ren samhällsbyggnad. Det första var ”Innovativa bostäder för unga” och nu har vi startat upp ”Innovativa bostäder 2.0”, idéer kring hur vi skulle kunna förtäta villa-städerna. Med den bostadsbrist som finns går det inte att göra museum av förorten.

eldingoscarson

Jonas Elding grundade Elding Oscarson

Annons

Kvalitet håller i längden

– En genomtänkt byggnad kommer alltid att hålla länge, säger Johan Oscarson som tillsammans med Jonas Elding grundade Elding Oscarson 2007. Historiskt kan man se att de som är gjorda av framstående arkitekter ofta står kvar mer eller mindre intakta. För oss är studiet av mått och rumsligheter, ljus och utblickar liksom den taktila upplevelsen viktig. Vi vill dessutom tidigt i processen ha kontroll över de tekniska delarna, konstruktion, klimat och ljus. I ett bra projekt måste allt samverka med arkitekturen. Rätt materialval är hållbarhet. Tillbyggnaden av Skissernas museum är ett exempel. Som fasadmaterial valde vi obehandlat, rosttrögt stål som med tiden ges ett skyddande oxidskikt. Inomhus blev det en trästomme av gran, plywoodbeklädda väggar och slipat betonggolv.  Materialen åldras över tid men det är del av deras naturliga egenskaper. Vi har nog en tydlig identitet och, försöker hela tiden ta det ett steg längre.

Rahel-Belatchew

Rahel Belatchew

Hållbarhet viktigaste frågan

– Hållbarhet är för mig i särklass den viktigaste frågan när det gäller arkitektur och samhällsbyggnad, menar Rahel Belatchew, VD och grundare för arkitektkontoret som bär hennes namn. Allt handlar om hållbara städer, just nu men framför allt i framtiden. Vi arbetar med hela spektrumet, från stadsplanering till kontor och butik. Genom att tänka lokalt och globalt vill vi bidra till en bättre framtid. I vår studio Belatchew Labs har vi dessutom en plattform för mer experimentella projekt, där vi testar nya lösningar på urbana, komplexa frågeställningar. Nu senast presenterade vi BuzzBuilding, en idé om en byggnad för uppfödning av insekter och dessutom en säker hemvist för utrotningshotade vildbin. Bakgrunden är Stockholms framtida tillväxt och därmed invånarnas ökande proteinbehov. Genom att placera ut insektsfarmer runt om på nio ställen i stadsmiljön var målet att göra Stockholm självförsörjande på protein och ge oss en blommande och fruktbar stad.

The post Nya visioner för hållbar arkitektur appeared first on Hållbart Byggande.

]]>
https://hallbartbyggande.com/nya-visioner-for-hallbar-arkitektur/feed/ 0