Wingårdhs ritade Sveriges största hampakalkhus
–VI ÄR JÄTTEGLADA att det råkade bli ett av våra hus som blir först med att använda hampakalk i lite större skala, säger arkitekten Gert Wingårdh, som ritat huset.
Utsikt överVästerhavet
Villa Lerkil byggs med bästa utsikt över Västerhavet. Enplansvillan kommer att bli 180 kvadratmeter stor och har rejält med utrymme för ett gott liv. Den byggs på uppdrag av en kund som själv kontaktade Wingårdhs. Kunden är väldigt intresserad av byggmaterial med fokus på klimatpåverkan och giftminimering och hade viss erfarenhet av att bygga själv. Därför började de fundera på alternativa byggmaterial.
–Vi tittade först lite på lera, ett material många börjar snegla på nu, och det var lite extra roligt eftersom tomten ligger iLerkil. Men vi övergav lertekniken för det fanns för många frågetecken än så länge, säger Gert Wingårdh.
Kunden fann materialet
Kunden sökte själv vidare efter olika material. De var ute efter en massiv vägg som har förmågan att ta upp fukt.
– Då kom de fram till att hampakalk var ett intressant material, säger Gert Wingårdh.
Villa Lerkils konstruktion består av utfackningsväggar med prefabricerade skivor av hampakalk. Hela insidan är putsad med lerputs. Väggelementen är fogade med hampakalk som binder ihop alla väggar till en monolitisk, sluten, konstruktion.
– Det kommer bli lite khakifärgat intryck på alla väggytor, ett trägolv och ett tunt betongliknande golv, säger Gert Wingårdh.
Grund av foamglas
Huset vilar på en Koljerngrund, som byggs av foamglas och lättplåtsbalkar. Koljern Nordic har tidigare till exempel levererat sin grund till projekt som Hoppets förskola i Göteborg, där den kompletterades med en träpåbyggnad och fick historiskt låg klimatpåverkan.
– Man kan säga att vi är som ett labb för klimatsmartare byggmetoder och det är därför vi jobbar med Koljerngrund. Ovan mark tittar vi på olika biobaserade byggmaterial och i detta fall har vi arbetat med hampakalk, och levererat prefabricerade ytterväggar, med isolering av hampakalk. Det är något vi tänker att vi skulle kunna leverera till fler kunder framöver, säger Henning Eliasson, vd på Koljern Nordic.
Hampan upptäcks igen
Hampa, som är världens starkaste naturfiber har historiskt använts flitigt i byggande och även använts till bland annat rep och isolering. I Sverige odlades mycket hampa fram till 1970-talet då det förbjöds på grund av sin koppling till släktingen marijuana. Men i Frankrike återupptäcktes materialet på 90-talet.
– I dag byggs tusentals bostäder i materialet - både höghus och enfamiljshus i Frankrike, England, och Tyskland också, säger Henning Eliasson.
I Sverige togs hampakalkstraditionen upp igen på Gotland i mitten av 2010-talet och sedan har några liknande enfamiljshus byggts.
Blandas med kalkbruk och vatten
Hampakalk tillverkas av ”skävorna”- hampans vedämne - och blandas med kalkbruk och vatten.
– På så sätt fossiliseras det biobaserade materialet. Det gör att hampakalken blir väldigt hållbar, den påverkas knappt av fukt eller brand efter att man blandat skivorna med kalkbruk och vatten, säger Henning.
Materialet är också väldigt snabbt självbärande.
– Man kan hälla ut en spann och det bär sig själv på en gång, sen torkar hampakalken så den är hårdare efter några dagar och efter en vecka har en hel vägg torkat, säger Henning Eliasson.
Kolsänka
Även om kalken i hampakalk orsakar en del utsläpp så går det inte att jämföra utsläppsnivåerna från hampakalk med utsläppen från betong.
– Kalken är den största miljöbelastningen, men dels används det betydligt mindre kalk här än i betong och dessutom binds så mycket koldioxid när hampan binds i kalken så det blir ändå ett klimatpositivt material totalt, en kolsänka, säger Henning Eliasson.
Dessutom binder hampaodling kväve i marken och kan användas som förberedande gröda för odling. Bladen på plantan kan dessutom användas som djurfoder.
Hygroskopiskt material
För den som bygger i hampakalk är fördelarna med materialet att det är hygroskopiskt, och kan buffra fukt. En hampakalkvägg känns varm och kan behålla värmen, men huset blir aldrig för varmt. Dessutom balanserar hampakalken luftfuktigheten i huset.
– Det är en unik egenskap med väggar som kan hantera och buffra och lagra luftfuktighet, säger Henning Eliasson.
Men marknaden för hampakalk är ännu liten, väggelementen är tillverkade i Varberg, men materialet från Villa Lerkil kommer från Frankrike. Elementen är i dagsläget cirka 20 procent dyrare än prefabricerade betongelement. Koljern märker dock av ett ökat intresse för materialet.
– För att visa på potentialen har vi använt en byggklassad produkt från Frankrike och valt att ta nackdelen att transportera hit för att få något som är dokumenterat och standardiserat. Men på sikt vill vi byta ut till en lokalproducerad råvara. Vi sätter idag upp en produktionslina med kapacitet för en mindre upplaga hus per år, säger Henning Eliasson.
Wingårds vill bygga mer i hampakalk
Gert Wingårdh tycker materialet är spännande. Det är andra gången Wingårdhs bygger i hampakalk och företaget håller redan på att undersöka om de kan använda samma material i ett nytt projekt.
– Vi testar det på ett ännu större projekt för att se om det är kommersiellt gångbart, säger han.
Han ser gärna en ny marknad för hampakalk i Sverige.
– Det finns inget som hindrar att någon skulle starta odling av hampa i Sverige om branschen får goda erfarenheter av materialet, säger han.
