Opinion

Vem ska ta ansvar för bygg- och anläggningssektorns klimatpåverkan?

Anneli Hidalgo 1 juli, 2019 • 3 minuters läsning

DEBATT När vi tänker på klimatutmaningarna och vad som krävs är det lätt att få svindel. Men det är fullt möjligt att nå de globala hållbarhetsmålen om en halverad klimatpåverkan till 2030. Den här artikeln ger dig två vägledningar till hur du kan vara med och accelerera Sveriges omställning till ett fossilfritt byggande.

När vi på LINK arkitektur ritade Sveriges första NollCO2-byggnad, en matbutik på Gotland, gjorde vi det till en lägre byggkostnad än en standardbutik. Ändå verkar många i vardagen ha en känsla av att vi som planet är för sent ute.

På hållbarhetskonferensen ByggForum tidigare i år sitter vd:ar från alla stora byggföretag i publiken och den sista talaren ska just presenteras. Fram på scen träder varken Elon Musk eller någon annan visionär, utan en psykolog. Per Naroskin berättar att det räcker med en liten, liten känsla av hjälplöshet för att vår benägenhet att hjälpa till ska minska. Denna insikt om oss själva är oerhört viktig, för vi måste våga drömma, tänka konstruktivt och bli kreativa.

I byggsektorn har vi chans att påverka tjugo procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp. Tjugo procent! Vår allra viktigaste uppgift är kanske då att just inspirera, så att vi inte ger upp. Om vi går före, vågar sätta höga mål och framförallt agerar kan vi påverka och inspirera både oss själva, andra branscher och andra länder.

För några år sedan visste vi knappt hur stor klimatpåverkan byggnadsmaterialet hade i en byggnad. Idag pågår otaliga utvecklingsprojekt för att förbättra klimatarbetet i byggsektorn från till exempel IVL, Vinnova och Smart Built Environment. Parallellt har Fossilfritt Sverige på uppdrag av regeringskansliet lyckats uppmuntra hela byggbranschen att ta fram en egen färdplan för hur vi ska uppnå målet om ett fossilfritt Sverige 2045.

Om bara 2-3 år kommer Sverige att ha ett lagkrav om att alla nybyggnationer ska ha en klimatdeklaration. Det kommer att förändra hela byggbranschen. Klimatdeklarationerna innebär initialt att alla nybyggnader måste redovisa hur stor klimatpåverkan hela byggprocessen har, från byggnadsmaterial till transporter och på byggarbetsplatsen. Är du redo för det?

Hittills har vi i Sverige fokuserat på byggnaders energianvändning, men nu vet vi att även byggnadsmaterialet har stor effekt. Byggprocessen står ofta för hälften av byggnadens totala koldioxidutsläpp över hela dess livstid. Självklart ska vi fortsätta att energieffektivisera och använda ännu mer förnybar energi till våra byggnader, men byggprocessen behöver en revolution och den behövs nu. Receptet stavas mätning och mål.

1. Mät byggnadens klimatpåverkan

Att tidigt mäta och analysera vilka byggmaterial som står för störst klimatpåverkan är en optimeringsprocess som leder till ett lägre koldioxidutsläpp och även minskade kostnader av två skäl:

Mängdberäkning av byggnadsmaterialet i tidigt projekteringsskede ger möjlighet att se vilka material som är kostnadsdrivande.
Optimeringen innebär oftast en minskad mängd material, färre byggarbetstimmar på grund av prefab samt kortare transporter.

Eftersom klimatdeklarationer snart blir obligatoriska är det en klok investering att redan nu förbereda verksamhetens processer och bygga upp den interna kompetensen. Det är väl ingen som tror att klimatdeklarationslagen kommer att stanna vid att enbart kräva mätning? Troligtvis kommer det successivt att ställas krav på ett maxtak av koldioxid och därmed indirekt införas en koldioxidbudget i alla byggprojekt. Den som är förberedd har mycket att vinna.

2. Sätt ett maxtak för hur mycket koldioxid byggnaden får släppa ut

När vi på LINK ritade Sveriges första NollCO2-byggnad, en LIDL-butik i Visby nästan helt i korslimmat trä och limträ, hamnade vi på 240 kg CO2/m2. Som jämförelse har ett flerbostadshus generellt sett en klimatpåverkan på ungefär 550 kg CO2/m2. Trots att detta är Sveriges första NollCO2-byggnad har den en lägre byggkostnad än en standardbutik. Smaka på det. Sveriges första NollCO2-byggnad till en lägre byggkostnad än en standardbutik! Så till er alla i branschen: Sätt inspirerande och aggressiva mål. Sikta på att nå 2030-målet redan idag vilket skulle innebära ca 275 kg CO2/m2. Eller varför inte sikta ännu lägre?

Till alla er hjältar som kämpar för att minska byggandets koldioxidutsläpp: Fortsätt att inspirera! Glöm inte att vi fortfarande är pionjärer; det här är bara början.

Alexander Landborn
Hållbarhetsansvarig, LINK arkitektur

Foto: Pixabay

Fastighet

Panasonic bygger ut sin europeiska värmepumpsverksamhet

Tillverkning i flera europeiska länder, satsningar på produktutveckling och nya tekniska lösningar ska stärka Panasonics position på värme- och kylmarknaden. Samtidigt påverkas branschens utveckling av nya regelkrav, energipriser och ett växande behov av kylning.

Mikael Häggblad 28 oktober, 2026 • 2 minuters läsning

Panasonic stärker sin europeiska verksamhet inom värme och kyla genom investeringar i forskning, produktutveckling och tillverkningskapacitet. Företaget har bland annat byggt ut produktionen i Tjeckien och genomfört förvärv och strategiska samarbeten för att bredda sin verksamhet.

Tillverkningen av företagets lösningar för uppvärmning och kylning sker i dag vid anläggningar i Tjeckien, Frankrike, Italien och Polen. Enligt Panasonic ska den europeiska produktionsbasen göra det lättare att anpassa produkter, teknisk support och service till regionala marknadsbehov.

Nya krav förändrar marknaden

Värmepumpsbranschen påverkas av flera parallella förändringar: övergången till fossilfri uppvärmning, varierande energipriser, ökande behov av kylning och skärpta krav på köldmedier. För tillverkare innebär utvecklingen att energieffektivitet behöver kombineras med anpassning till nya regelverk och olika förutsättningar på de europeiska marknaderna.

Panasonic uppger att företagets produktutveckling är inriktad på att möta kommande EU-krav och att investeringarna i forskning och utveckling fortsätter.

– Vi håller uppe takten i våra investeringar i forskning och utveckling, och planerna för nya produkter ligger fast. Europa är fortsatt en långsiktig prioritet för oss, säger Toshikatsu Fukunaga, chef för affärsområdet Hydronic Solutions & Data Centre på Panasonic.

Även samspelet mellan värmepumpar, uppkopplade styrsystem och elsystem får betydelse. Effektiv styrning kan hjälpa fastighetsägare och hushåll att anpassa energianvändningen efter behov och förutsättningar. Samtidigt påverkas investeringarnas lönsamhet av elpriser, nätkapacitet och de ekonomiska villkoren för elektrifiering.

Nordiskt klimat ställer höga krav

I Sverige är förmågan att leverera värme vid låga utomhustemperaturer en central faktor vid val av värmepump. Panasonic uppger att företagets modeller kan ge värme vid temperaturer ned till −25 grader, medan vissa modeller är avsedda att fungera vid temperaturer ned till −28 grader.

– Det är under de kallaste dagarna som behovet av värme är som störst och som värmesystemet verkligen sätts på prov. För svenska hushåll är det avgörande att värmepumpen fortsätter att leverera även när det är långt under noll ute. Våra värmepumpar ger pålitlig värme och ett gott inomhusklimat ner till −25 °C, och vissa modeller klarar ända ner till −28 °C, säger Martin Gustafsson, försäljningschef för Sverige på Panasonic.

För fastighetsägare och installatörer blir det därmed viktigt att bedöma mer än nominell energieffektivitet. Prestanda vid kyla, dimensionering, styrning och systemets samspel med byggnadens värmebehov påverkar hur väl en värmepumpslösning fungerar i praktiken.

ANNONS

Paroc AB

Ventilerade fasader: Nyckeln till hållbart byggande och lägre energianvändning

Ventilerade fasader har länge uppskattats för sin förmåga att hantera fukt och bidra till hållbara byggnader. Men fasadens verkliga prestanda avgörs av flera samverkande faktorer. Rätt isolering, god fukthantering och kontroll av luftrörelser kan minska energiförluster, förbättra byggnadens energiprestanda och bidra till en lägre klimatpåverkan över hela livscykeln.

Sponsrat innehåll 27 oktober, 2026 • 2 minuters läsning

Fasaden är en av byggnadens viktigaste komponenter för att
skapa energieffektivitet. För att begränsa värmeförluster och säkerställa låg
energianvändning krävs ett klimatskal som fungerar lika bra i praktiken som i
teorin.

I ventilerade fasader skapar luftspalten bakom
fasadbeklädnaden förutsättningar för att transportera bort fukt och hålla
konstruktionen torr. Det är en viktig förutsättning för att isoleringen ska
behålla sina egenskaper och fortsätta leverera god värmeprestanda under många
år.

Energieffektivitet handlar om mer än U-värden

Vid projektering av energieffektiva byggnader ligger fokus
ofta på U-värden och isoleringens värmeledningsförmåga. Men den verkliga
energiprestandan påverkas också av hur luft rör sig i fasadkonstruktionen.

Om luft kan tränga in i eller genom isolerskiktet uppstår så
kallad konvektion, vilket ökar värmeförlusterna och kan försämra isoleringens
faktiska prestanda. Forskning visar att vindpåverkan, byggnadshöjd och detaljer
i fasadutformningen kan ha stor betydelse för hur väl konstruktionen fungerar i
verkliga förhållanden.

Därför blir valet av isolering och fasadsystem avgörande för
att säkerställa att byggnaden når den energiprestanda som planerats.

Fuktsäkerhet och energiprestanda går hand i hand

Ett hållbart byggande handlar inte bara om att minska
energianvändningen idag, utan också om att säkerställa att byggnaden fungerar
effektivt under hela sin livslängd.

Ventilerade fasader bidrar till att skydda konstruktionen
från fuktrelaterade problem som annars kan påverka både isoleringsförmåga och
byggnadens livslängd. Genom att minska risken för skador och omfattande
renoveringar kan resurser sparas samtidigt som klimatpåverkan minskar.

För fastighetsägare innebär det lägre underhållskostnader
och mer förutsägbara driftförhållanden över tid.

BILD 2 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px — Paroc

Helhetssyn ger bättre byggnader

Ventilerade fasader fungerar som ett sammanhängande system
där värmeisolering, fuktsäkerhet, brandskydd och ljudprestanda samverkar. När
dessa egenskaper balanseras redan i projekteringsfasen skapas bättre
förutsättningar för byggnader med hög komfort, god säkerhet och låg
energianvändning.

För projektörer och byggherrar innebär det att fokus bör
ligga på hela fasadens funktion, inte enbart på enskilda materialegenskaper.

En viktig del av framtidens hållbara byggande

När kraven på energieffektivitet och minskad klimatpåverkan
ökar blir fasadens roll allt viktigare. Ventilerade fasader kan bidra till att
minska byggnadens energibehov samtidigt som de skapar robusta och långlivade
konstruktioner.

Genom att kombinera effektiv isolering med kontroll av
luftrörelser och god fukthantering kan byggnader behålla sin prestanda under
lång tid. Resultatet är ett mer hållbart byggnadsbestånd med lägre
energianvändning, längre livslängd och bättre förutsättningar att möta
framtidens krav på resurseffektivitet och klimatansvar.

Läs mer i vår artikelserie om ventilerade fasader på vår
hemsida.