I tider av accelererande miljöoro sprider han budskapet om hur landskapsarkitektur kan bidra till att läka planeten och skapa bättre livsmiljöer för människor.

– Landskapsarkitekter sitter på så många redskap som kan understödja den framtid som vi tillsammans måste gå emot. Vi har kunskapen om hur människor fungerar och hur natur kan fungera och hur vi kan kombinera den kunskapen, säger han.

Det är några veckor efter att coronakrisen lamslagit världen och fram till sista dagen är det osäkert om Hållbart Byggande ska få ihop någon reportageträff alls denna dag. Men när såväl Mattias Gustafsson, fotografen och reportern är friska bestämmer vi oss för att ses.

På Urbios kontor på våning 7 i ett stenhus i Hornstull är det tyst som i ett biblioteksarkiv. De flesta jobbar hemma i dessa dagar, men Mattias arbetsdagar löper på ungefär som vanligt med möten, platsbesök och kreativt arbete, dock i lite omständligare och mer digital form.

– Vårt arbete handlar mycket om möten och om att fundera tillsammans så den här situationen är inte helt lätt för oss, säger han.

Biofilt perspektiv

Vägen till att bli vd för en nu tioårsjubilerande landskapsarkitektbyrå med ett drygt dussin anställda började på landet utanför Uppsala där Mattias älskade att rita och hade en odlingstäppa redan som nioåring. Han ville bli ekolog, men när han under gymnasiet intervjuade en professor i ekologi på Sveriges lantbruksuniversitet kom han på andra tankar.

– Den här ekologen verkade mest hålla på med matematiska ekvationer. Det var inte alls vad jag hade tänkt mig, säger han.

På SLU hittade han dock helt rätt utbildning – landskapsarkitektutbildningen.

– Ska man bara plugga en gång i livet ska man studera till landskapsarkitekt. Kombinationen mellan naturvetenskapliga ämnen, humaniora och formlära är förbaskat rolig, säger han.

Efter en tid på Novamark och Tema Landskapsarkitekter föddes längtan att få bidra ännu mer med det ”biofila” perspektivet han brann för, alltså hur människan är bunden till naturen.

– Jag ville se vad ”naturnörderiet” jag haft med mig sen barnsben kunde göra för staden, säger Mattias Gustafsson.

Rödgrönblå stadsbyggnad

Den längtan blev till Urbio, en landskapsarkitekturbyrå med fokus på ekosystemtjänster, de livsnödvändiga nyttor som naturens ekosystem gratis ger människan, men som också kan förstärkas genom byggda lösningar. Det handlar till exempel om pollinering, naturlig vattenreglering och hälsofrämjande naturupplevelser.

– Problemet med ekosystemtjänster är att själva utväxlingen för dem inte alltid ligger där de produceras. Genom att skapa en ekosystemtjänst som exempelvis fördröjning av dagvatten på en plats, så undviks kanske ett annat område att översvämmas mer nedströms. Landskapsarkitektens roll blir därför att se ”makroperspektivet” på dessa lösningar, säger han.

Urbio har tagit fram begreppet ”rödgrönblå stadsbyggnadskonst”, där grönt står för grönska och blått för vatten, som måste finnas i städerna för att gynna biologisk mångfald och skapa motståndskraft mot skyfall och värmeböljor. Det handlar om att planera in fler träd som ger skugga och suger upp regnvatten, skapa ytor som klarar att leda och lagra regnvatten och återskapa biologisk mångfald i parker, på torg och i gaturum samt även på gårdar, tak och terrasser.

Men för att det gröna och blå ska accepteras i staden måste man också bygga in det röda perspektivet – den mänskliga aktiviteten.

– Vår utmaning som landskapsarkitekter är att göra miljöerna förstådda av människorna, säger Mattias Gustafsson.

Grönytefaktor som verktyg

Ett av Urbios första uppdrag var att jobba med projekt med grönytefaktor i Norra Djurgårdsstaden. Verktyget som föddes i Berlin skulle nu användas i den nya stadsdelen med sina ambitiösa hållbarhetsmål. Grönytefaktorn innebär att en viss del av tomtens yta måste bestå av vegetation och/eller vatten som ska gynna biologisk mångfald, tillföra sociala värden i gårdsmiljön och samtidigt hjälpa till att klimatanpassa stadsdelen. Begreppet leder till bättre kvarter och stadsgrönska, tycker Mattias.

– Vi kan använda grönytefaktorn som hävarm och säga att ”det här är viktigt”. Grönytefaktorn gör också att vi kommer in tidigare i processerna och kan göra mer nytta än annars, säger han.

I Norra Djurgårdsstaden har Urbio även jobbat med vattenavrinning och gröna tak, terrasser och gårdar. Nu jobbar de med att klimatsäkra Kungsholmarnas stora park Rålambshovsparken som får problem när den svämmas över efter ihållande regn. Där bygger de bland annat en skyfallsdamm och en större yta för uppsamling av regnvatten med underliggande fördröjningsmagasin förlagt under en ny lek- och spelyta.

– Tills för några år sedan handlade vattenfrågan i Sverige mest om att hindra översvämningar, men nu de senaste åren har även vattenbristen kommit i fokus. Jag tror vi kommer se många fler lösningar för mellanlagring av vatten framöver, säger Mattias Gustafsson.

Insatser krävs utanför staden

Stadsodling är något Mattias brinner för och har ritat idéer för. Hans egen täppa utanför radhuset är ”extremt uppodlad” och han ”älskar att gräva om komposten”.

– Många som bor i städerna håller på att förlora känslan för hur mat produceras, där kan stadsodling öka förståelsen, säger han.

Men det kommer inte räcka att arbeta med biologiska mångfalden i staden för att lösa miljöproblemen.

– Vi måste hitta ett sätt att bruka både skog och jord på ett sätt som ännu mer än i dag har den biologiska mångfalden med som komponent och stötdämpare. I dag är den biologiska mångfalden ofta större i bebyggda miljöer än i landsbygd med monokultur i både åker och virkesproduktionen. Här behövs mer småvatten, mer blommande bryn och dikesrenar och mer blandskog med död ved som understödjer en välfungerande biologisk mångfald så att pollineringen fungerar och skadeinsekter elimineras, säger han.

Naturparker, naturlekplatser, skolgårdar och gårdsmiljöer är vanliga typer av uppdrag för Urbio. De gör också ofta större strukturskisser för nya stadsdelar inför detaljplaner. Ibland kan det vara frustrerande att få vara med och rita i början men inte ha kontroll över det slutliga resultatet då byggentreprenören tagit över.

– Men nyligen i ett projekt i Nyköping fick vi fortsätta jobba för byggaktören som tog över projektet, det är så kul att få följa med hela vägen, säger Mattias.

Sociala innegårdar

Vi tar en tur till projektet Stockholmsverken i Södra stationsområdet där fastighetsbolaget AMF velat förvandla de gamla industrikvarteren till "kreativa kvarter” och Urbio stått för gårdsmiljöerna.

Fastigheten ska rymma kontor, restauranger och uteserveringar, och det finns redan en förskola där, utanför vilken två småbarnspappor coronahälsar lite tafatt med armbågarna. Mattias kollar noggrant in byggdetaljer på ledstänger och stenläggning och pratar med en man som jobbar i ett av husen om hur det gått med rekrytering av hyresgäster.

Flanören som passerar området kanske inte hinner uppfatta att rödgrönblått perspektiv satt sin prägel på innegårdarna. Men när man dröjer sig kvar ser man hur torgen byggts upp av tegel i olika färger, hur kvällsbelysningen ska föreställa stjärnhimmel och månar och hur det är fokus på att innergårdarna både ska vara lätta att passera igenom och locka till samvaro. Det gröna syns i odlingslådor som ännu inte börjat grönska, eftersom det bara är mars.

– Jag tycker det blev bra här, hoppas nu att de får hit restaurangerna, säger Mattias och vi tänker alla lite på corona igen.

Ökad medvetenhet

När Urbio började sitt arbete var de ganska ensamma om att missionera om hur vi måste rusta oss mot klimatförändringarna och motverka arternas utdöende. Men efter det har stora skyfall, heta brandsomrar och larmrapporter om insektsdöd höjt medvetenheten i stadsbyggnadsbranschen. Stockholms stad jobbar numera till exempel med grönytefaktor i alla sina projekt och senast år 2025 ska en majoritet av Sveriges kommuner integrera ekosystemtjänster i planering, byggande och förvaltning av den byggda miljön.

– Det vi pratade om för tio år sedan håller på att bli mainstream. Och det är förstås en utmärkt utveckling. Men vi behöver också se hur det ger resultat i verkliga livet, säger Mattias Gustafsson.

Till viss del har Agenda 2030, FN:s 17 Globala hållbarhetsmål, drivit på den här processen, tror han.

– Agenda 2030 behöver fortfarande kokas ner till tolkningsbara punkter. Men vi ser att kommunerna har målen med sig i sin planering av ny stadsutveckling, säger han.

Arkitekter går samman

Under hösten var Mattias och Urbios hållbarhetsstrateg Emma Simonsson med och drog igång den svenska varianten av Architechts declare, ett brittiskt upprop för att få arkitekter att hjälpa byggindustrin att koldioxidbanta, återbruka och bygga mer med regenerativ design, design som går att återanvända och förändra. Över 260 svenska arkitektbyråer har skrivit under.

– I samband med uppropet samlade vi också femton konkurrerande landskapsarkitektbyråer för att tillsammans höja ribban inom detta område. Det blev ett enormt engagemang! säger Mattias.

Byggbranschen måste först och främst minska sina koldioxidutsläpp, men kan också mer aktivt stötta arkitekternas tankar om att bygga in ekosystemtjänster i projekten. De måste dessutom ta fram alternativa lösningar till att spränga och gräva jordskorpan i våra tätorter och städer. I dag är det helt klart för billigt att spränga och schakta, tycker Mattias Gustafsson.

– Fler bör ta itu med parkeringsfrågan, där vi idag gräver ut enorma hål i landskapet för garage. Det försvårar möjligheterna att bygga ekosystemtjänster och skapar en massa onödiga koldioxidutsläpp, säger han.

Omställning är möjligt

De tio åren sedan Urbio startades har varit goda år för både Urbio och landskapsarkitekturen i stort, men vad som händer efter coronakrisen står skrivet i stjärnorna. Urbios tioårsjubileum är i alla fall skjutet framåt på obestämd framtid och så även de fysiska workshops som skulle ha varit nästa steg i Architechts declare, som istället kommer ske via digitala hjälpmedel.

Men Mattias tror att det nya fokuset på hållbar landskapsarkitektur är här för att stanna och hoppas att coronatidernas snabba ”omställning" kan få människor att förstå att vi även kan klara av att skapa ett koldioxidneutralt samhälle. Trots att tonen i miljödebatten ofta kan bli pessimistisk tänker han fortsätta göra vad han kan för en hållbar framtid.

– De senaste årens torra somrar och den här uteblivna vintern är starka varningssignaler på att vi har bråttom att ställa om. Men jag håller på med detta för att jag tror att vi kan göra verklig skillnad. Att ge upp är inte ett alternativ! säger han.

Fakta Mattias Gustafsson

Familj: Fru och två döttrar

Bor: i ett radhus i Stockholms söderort

Utbildning: Landskapsarkitektexamen vid SLU, men har också studerat ett år på arkitektskolan på LTH

Karriär: Sedan examen 2001 arbetat på två olika landskapsarkitektkontor i Stockholm innan Urbio startades 2010

Favoritväxt: storvuxna, manshöga perenner som exempelvis jättevädd och kungsljus

Fritidsintresse: Att kunna varva trädgårdsodling och vistelse i naturen med storstadsnöjen

Ser upp till: Medmänniskor med en inre stark moralisk kompass som vågar stå upp och säga ifrån när folk gör andra illa