Med ambitiösa miljö- och klimatmål, gröna byggprojekt av större kaliber och olika projekt för ökad kollektivtrafik och cyklande vill Uppsala bli ledande inom hållbarhet.

Uppsala är Sveriges fjärde folkrikaste kommun, med drygt 207 000 invånare, och centralorten med samma namn är landets fjärde största tätort. En hel del investeringar har gjorts på senare år inom olika områden för att skapa ett grönare och klimatsmartare Uppsala. Här var man tidigt ute med satsningar på biogas, sedan mitten av 1990-talet drivs en stor del av stadens bussar på biogas liksom en och annan bil. Fjärrvärmen är väl utbyggd i kommunen och år 2000 infördes obligatorisk insamling av matavfall.

Åtta etappmål

Nu tas det fler krafttag för att gå mot ett än mer hållbart Uppsala och ribban är satt högt inför kommande år. 2014 togs ett kommunalt beslut över partiblocken om ett miljö- och klimatprogram där åtta etappmål ingår. Ett par av dem sträcker sig fram till 2023, då Uppsala ska vara en av Sveriges bästa kommuner på miljö- och klimatdriven affärsutveckling och 100 procent av alla livsmedel i de kommunala matserveringarna vara ekologisk. De sex andra etappmålen ska uppnås redan om fem år, det gäller bland annat installation av 30 MW effekt solenergi, en fossilbränslefri fordonspark, 25 procent energieffektivare verksamhet, hållbar upphandling för giftfri miljö och förnybar och klimatneutral uppvärmning.

Ökad byggtakt

Man vill även öka takten inom det hållbara byggandet och förvaltandet med målsättningen att kommunen är en av de främsta på hållbart byggande år 2020. Samtidigt läggs en högre växel i för byggandet inom den närmaste perioden med en rad byggprojekt på gång för att möta bostadsbristen. Att kombinera tidseffektivt byggande och hållbarhet blir en utmaning men också en möjlighet, menar Erik Pelling, kommunalråd (S) för plan- och byggfrågor samt mark och exploatering i Uppsala.

– I de fall där kommunen äger marken kan vi ställa höga hållbarhetskrav hela vägen. Samtidigt håller bilden av hållbart byggande som något svårt och kravfyllt på att försvinna för Uppsalas del. Vi har visat att det är en bra plats att bygga på och investera i. Antalet byggherrar har ökat på bara några år, det betyder fler aktörer som hjälpts åt och sporrar varandra till att bygga hållbart.

– Att tredubbla byggtakten och bygga hållbart är ett ambitiöst mål och så klart en utmaning. Men det innebär också en möjlighet när det görs på rätt sätt. Jag tror att vi har möjligheten att nå alla uppsatta åtta etappmål. Man måste sätta ribban högt för att komma någonstans.

Ett nytt Uppsala tar form

Östra Sala Backe är ett exempel på ett aktuellt byggprojekt där hållbarhet står i fokus. De befintliga områdena Sala Backe och Årsta ska länkas samman till ett nytt bostadsområde. Ambitionsnivån för projektet är högt satt, när det nya området är klart ska det vara Uppsalas mest klimatanpassade och ett pilotprojekt inom hållbart byggande med robusta material, bra inomhusklimat och hälsosamma byggnader. Östra Sala Backe är uppdelat i fyra etapper där totalt 2 000 nya bostäder planeras. Flera av husen kommer att bli nollenergihus, hållbarhetscertifiering och solceller finns med i projektet, och det kommer att finnas odlingsmöjligheter.

Det finns också stora planer för omdaningar av Ulleråker. Stadsdelen ligger på Uppsalaåsen, söder om stadskärnan och väster om Fyrisån. Uppsala kommun har köpt mark för att bygga 8 000 nya bostäder med planerad byggstart under 2016 för att på sikt skapa boende till 16 000 Uppsalabor. Byggsatsningen blir därmed den största i Uppsala på decennier. Men att bygga i området är ett projekt som kräver extra varsamhet och en del kritik har riktats från Uppsalaborna mot det massiva bygget. Ulleråker ligger i på en dricksvattentäkt där en del av de nya bostäderna kommer att byggas och i trakten finns både park- och skogsområden. För att bevara så mycket som möjligt av grönområdena är kommunens plan att bygga husen tätt och högt, mellan 4-12 våningar enligt förslaget. Den nya stadsdelen ska bli en bilfri sådan med desto mer kollektivtrafik, därför ska parkeringarna förläggas i huvudsak en bit bort intill Dag Hammarskjölds väg.

– Det här är ett känsligt område och här måste vi verkligen bygga hållbart för att lyckas med projektet, understryker Erik.

Hållbara stadsdelar

Kommunen satsar också på att bli en av de första i landet som hållbarhetscertifierar en stadsdel. Rosendal ska bli en ny stadsdel i centrala Uppsala med 4 000 nya bostäder, miljöhus, parker, skolor och grönområden. Planen är att Rosendal ska certifieras enligt HCS, hållbarhetscertifiering av stadsdelar, ett projekt som drivs av Sweden Green Building Council.

– Uppsala är Sveriges fjärde största stad med stor kompetens, vi bygger mest per capita och ska nu bygga ännu mer. Det blir en extra sporre att sikta högt på med en certifiering av en hel stadsdel. Rosendal är ett område där vi själva förfogar över marken och därmed kan skapa incitament för hög kvalitet och hållbarhet, säger Erik.

Förhoppningen är också att certifieringen av Rosendal ska fungera som ett verktyg för andra stadsdelar. En likartad process kan till exempel bli aktuell för Östra Sala Backe eller Ulleråker framöver.

Fokus på klimatsmart resande

Trots framgångsrika insatser och pågående projekt för ett mer hållbart Uppsala står man inför en del utmaningar där en av de tuffaste är trafikfrågan, berättar Erik. Biltrafiken ska minska, hållbara transporter ska öka och gång- och cykeltrafiken ska förbättras. Ambitiösa planer, men det praktiska verkställandet är desto svårare.

– Uppsala är en stad som hela tiden växer med många nya bostäder på gång. Då gäller det att planera rätt för att inte alstra onödig ny trafik och få över mer på hållbara färdsätt.

Ett sätt är att skapa incitament och lösningar inom parkeringspolitiken. I de nya stadsdelar som är under utveckling till exempel kommer parkeringsplatser och parkeringshus att förläggas strategiskt längre bort för att främja till enklare val av kollektivtrafik och cykling. Uppsala har en djupt rotad cykelkultur. Mer än en fjärdedel av resorna i kommunen görs med cykel och 55 000 cykelresor beräknas ske dagligen i centrala Uppsala. Och nu har målet satts att göra det till Sveriges bästa cykelstad, som en del av utvecklingen mot mer hållbart resande. Gatu- och samhällsmiljönämnden avsätter totalt 310 miljoner kronor för cykelinvesteringar i en ny budget fram till 2018. Det satsas på snabbcykelleder, bland annat från ett av studentområdena, befintliga cykelvägar byggs ihop och gatuskyltarna förbättras. Det finns också planer på ett cykelparkeringsgarage vid Uppsala resecentrum. Inte minst investeras det i att rusta inför vinterns cyklande med en rad insatser. I ett projekt har invånarna fått rapportera in fel och brister som behöver förbättras.

– Vi kommer också att prioritera plogning av cykelleder och testar en speciell maskin som sopar upp snön och saltar samtidigt. Uppsala är en stad där vi cyklar året runt därför är det också viktigt att förbättra möjligheterna till flexibilitet och därmed öka de hållbara transporterna, säger Erik.

Social hållbarhet på agendan

Hittills har siktet till största del varit på hållbarhet ur miljösynpunkt men sociala hållbarhetsfrågor börjar nu komma upp på agendan. På kommunal nivå innebär det bland annat att ta fram konsekvensanalyser i den kommunala planeringen. Man arbetar också med utvecklingsområden där både upprustning av bostäder och social hållbarhet är högprioriterat, som i miljonprogramsområdet Gottsunda och Valsätra. Stora delar av bostadsområdena byggdes på 60- och 70-talen och står inför rejäla renoveringar. En strategi ska nu tas fram för att möjliggöra en hållbar utveckling av stadsdelen.

En annan högaktuell fråga är att hitta bostäder för de flyktingar som Uppsala ska ta emot. Kommunen har förberett sig på att på kort tids varsel kunna ta emot asylsökande i de fall där Migrationsverket inte kan tillgodose behovet av boendeplatser. I dagsläget räknar kommunen med att kunna iordningställa cirka 250 boendeplatser med några dagars varsel. Men Erik vill helst se mer långsiktiga lösningar.

– I den här situationen behöver vi ta fram ännu mer bostäder vilket så klart blir en tuff ekvation då vi redan har skruvat upp byggtakten. Det gör att vi blir tvungna till modullösningar men jag ser hellre att vi bygger permanenta hus. I sådant fall kan det röra sig om att få loss lite mer ur det befintliga beståndet. Mest troligt kommer det att bli en blandning av olika åtgärder.

Klimatprotokoll en framgångsfaktor

De olika initiativen har bidragit till att kommunen idag anses ha en hög profil inom hållbart samhällsbyggande. År 2013 blev Uppsala valt till Årets Svenska Eart Hour-stad av Världsnaturfonden, bland annat genom Klimatprotokollet, ett nätverk där staden arbetar tillsammans med företag, förvaltningar och organisationer kring klimatfrågor och sätter upp både gemensamma och individuella mål för deltagarna. Några konkreta projekt som drivs är minskning av utsläppen från transporter, ökad satsning på biogas, solcellsprojekt och en fossilfri kollektivtrafik till år 2020. Genom satsningar på samåkningar, cykelreparationsservice och ökad biogasproduktion ska kollektivtrafiken minska sin dieselanvändning med 1,5 miljoner liter.

Nyligen fattades beslut om ett nytt klimatprotokoll och en tredje programperiod startades under hösten.

– Klimatprotokollet är en viktig faktor till att Uppsala sticker ut och har blivit framstående när det kommer till hållbarhetsarbete. Det visar att även den privata sektorn kan bli involverad och ta en ledande roll i de här frågorna. Att vi ligger i framkant när det gäller byggtakten tror jag är en annan viktig del. Vi har visat att man som kommun kan ställa krav, utmana marknaden och få fler aktörer. Att det också går att bygga mycket men även få med hållbarhetsaspekter, säger Erik.

En tredje framgångsfaktor är de utsatta etappmålen som han menar skickar tydliga signaler från politiskt håll till investerare, arbetsgivare och andra myndigheter.

– Det är utmanande mål som ställer höga krav på kort tid. Men genom att de har satts upp via överenskommelser över partigränserna visar det att det går att lita på Uppsala. Det är ingen politisk dagslända som ändras till nästa val. Alla vill driva på miljöarbetet. Den positiva konkurrensen mellan partierna skapar en annan politisk dynamik som i sin tur ger mer resultat.

Östra Sala Backe tar form i Uppsala. Illustration Semrén & Månsson.